Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Jävla skitsystem! Om hjärnans ergonomi och din digitala arbetsmiljö (del 1) Södertörns högskola, 6 sep 2006 Jonas Söderström.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Jävla skitsystem! Om hjärnans ergonomi och din digitala arbetsmiljö (del 1) Södertörns högskola, 6 sep 2006 Jonas Söderström."— Presentationens avskrift:

1 Jävla skitsystem! Om hjärnans ergonomi och din digitala arbetsmiljö (del 1) Södertörns högskola, 6 sep 2006 Jonas Söderström

2 Informationsarkitekt Digitala system sedan sedan 1994 Gränssnittsdesign och användbarhet i vid bemärkelse –If, Industrimatematik, ICA, Axfood, KF –Lärarförbundet, SIF, Vårdförbundet –Konsumentverket, Räddningsverket –Regeringen, kommuner Journalist, grafisk formgivare Lingvist

3 Jag är bekymrad

4

5 Besvär av att arbeta vid datorn har elvadubblats på 7 år 1995 arbetade tjänstemän vid en dator (15 %) var det 1.9 miljoner (89 %) (=sjudubbling) Från personer 1995, är det nu personer som uppger att de besväras av för mycket datorarbete (= elvadubbling) (SCBs levnadsundersökningar) Trots alla ambitioner att förbättra arbetsmiljön har läget alltså blivit sämre.

6 Ett exempel: Kbok ”Svenska kyrkans nya datoriserade medlemsregister har så stora brister att personalen blir sjuk av att jobba med det … nu har stift och församlingar skrivit till kyrkokansliet och begärt ersättning för merkostnaderna.” (DN, 8 aug 2004)

7 Passmyndigheten ”Stress, kaos och arga kunder som skäller. Miljön för de anställda på Stockholms passexpeditioner är usel. Flera har svimmat på arbetsplatsen och dagligen finns det de som drar sig undan till det speciella ”bryta-ihop-rum” som ordnats och brister ut i gråt (...) Arbetsgivarna och facket är överens om att det är det nya datasystemet, som ska hantera passen, som inte fungerar.” (DN, 8 aug 2004)

8 Digitala patientjournaler, Uppsala Ett tungrott datasystem har blivit en arbetsmiljökatastrof på vårdcentraler i Uppsala län. Personal har blivit sjuk av systemet … Patienterna fick vänta allt längre. Telefoner stod och ringde utan att någon hann svara. – Folk var sönderstressade och nedstämda, säger huvudskyddsombudet och docenten Anna Rask- Andersen. Flera hade sömnproblem. En anställd fick bröstsmärtor och sjukskrevs.” (LO-tidningen, maj 2005)

9 Trygg-Hansa 2004: Nytt försäkringssystem (GRUS) ”Systemet inte var helt färdigt när det lanserades … Mycket ’blod svett och tårar’ har lagts ner av medarbetare för att komma tillrätta med bristerna i systemet. Kunder har drabbats av felaktiga fakturor. Kundservice har inte kunnat svara på kundernas frågor eftersom man inte har kunnat lita på de uppgifter som funnits i systemet … … när dessa kunder ringer till Kundservice för tredje gången om sin felaktiga faktura blir varken kunden eller kundservicemedarbetaren speciellt glad.”

10 Trygg-Hansa: Nytt försäkringssystem (forts.) ”Vi gör en omfattande insats och använder flera angreppssätt samtidigt för att komma tillrätta med bristerna … det är flera som jobbat mycket hårt med att lösa problemen, och att vi nu jobbar ännu hårdare. Om man jämför problemen idag med hur det såg ut för några månader sedan, så är situationen betydligt bättre. Men mycket återstår att göra… Ett försäkringssystem tar cirka två år att bygga, sedan tar det ofta ytterligare cirka ett år innan användarna tycker att systemet fungerar tillfredställande.” Trygg-Hansas personaltidning, maj 2004

11 I England, också: Workers spent 10 per cent of their time battling against computer programmes or getting to grips with phones, handheld devices and other gadgets. Thirty-seven per cent say they are frustrated by not being able to handle the technology. About a third (32 per cent) of workers say they have failed to receive training from their company to teach them to use the technology in the office. (City & Guild, 2006)

12 Vad är det som händer? Sju samverkande skäl till varför användarna är frustrerade och stressade

13

14 1: Allt fler system Antalet applikationer (system, sajter, program) som vi tvingas använda har exploderat –Livsmedelsbutiken: olika system för att driva butiken

15 Hur ser det ut på kontoret? Elektronisk telefonkatalog Tidsredovisnings-system PA-system Lägg in om semester Rapportera fel Boka konferensrum Reseräkningar Beställa biljetter Hitta information (intranät) Hämta blanketter Beställa visitkort Rapportera sälj- aktiviteter Mata in kompetens

16 Systemen är olika Livsmedelsbutiken: –I vissa system skrivs priser ”54.50” –I vissa skrivs de ”54:50” Tjänsteföretag med två system som används parallellt i samma datakassa: –I system A ger Ctrl-O resultatet man vill ha –I system B stänger Ctrl-O programmet

17 Systemen används glest Hur ofta lägger man in om semester? Försvårar inlärning ”Hur fungerade det här programmet nu då?” Även om varje program används sällan… …används något program varje vecka eller månad.

18 …det skulle väl gå att hantera om det inte också vore för att…

19

20 2: Pålagor – inte arbete Många nya arbetsuppgifter utöver ens kärnkompetens, utöver det man uppfattar som sitt ”riktiga” arbete Nya system möjliggör nedskärningar av administration

21 Arbetsterapeuter, läkare … ”Den ökade administrativa arbetsmängden har medfört att patientbesöken blivit kortare.... nu är det hon som tar betalt och utfärdar frikort”. (suntliv.nu, 18 mars 2005) ”Fler läkare tar hand om färre patienter … läkarna får allt mer komplicerad datoradministration på sitt bord.” (Metro, 5 juni 2005)

22 …det skulle väl också gå att hantera om det inte vore för att…

23

24 Stela system, utan flexibilitet: Polisen ”Jag måste ha en exakt adress..."

25 Möjlighet att påverka? Exemplet Jeeves ” Vad kännetecknar en perfekt installation? (…) Användaren reagerar olika beroende på vilken karaktär denne har. Den frustrerade mår dåligt, klagar och struntar till sist i det. Den flexibla letar efter lösningar och en ’work around’. Faktum är att ’den flexibla’ är den farligaste av de två… ” reklam för affärssystemet Jeeves, 2003

26 …det skulle väl också gå att hantera om det inte vore för att…

27

28 Många system är sämre än ni kan ana Utvecklare har mycket låg förmåga att skapa pedagogiska gränssnitt Standarder passar inte alltid Webbgränssnitt har få standarder

29 Digitala system har dåliga ”affordances” … det vill säga att det är svårt att se vad man ska göra – och hur På jobbet: måste logga in på telefonen med kod ”Lur–*–061–lur” och logga ut med kod ”Lur–*–060–lur” Måste tänka efter, måste tolka

30 Att tolka informationen … är hårt arbete

31 Att tolka en biobiljett: förr

32 Att tolka en biobiljett: nu (1) Liten skillnad mellan viktig och mindre viktig info Mycket info som bara är intressant för maskiner Obegriplig info

33 Att tolka en biobiljett: nu Mer info, men… Dålig placering: Saker som står tillsammans hör inte ihop Saker som hör ihop står inte tillsammans

34 Hjärnan söker mönster och konsekvens … och programmen lurar oss ofta.

35

36 Tre sorters design Ett gränssnitt består av tre distinkta komponenter

37 grafisk design att se och gilla

38 grafisk design informations- design att se och gilla att hitta och förstå

39 grafisk design informations- design interaktions- design Gränssnitt att se och gilla att hitta och förstå att göra och handla

40 Färg, form, typografi, känsla, snabbhet Skärmtitlar, rubriker, etiketter disposition, länkar, sökning Formulär, knappar, varukorg, listor, radioknappar

41 grafisk design informations- design interaktions- design Informationsarkitektur att se och gilla att hitta och förstå att göra och handla

42 grafisk design informations- design interaktions- design Reklamwebbar Myndigheter, organisationer E-handel, ”webblications”

43 Lätt att ändra? Grafisk design kan i många system ändras snabbt: mallar, style sheets Informationsdesign – kan ändras men tar tid och måste ofta göras manuellt Interaktionsdesign – stora kostnader, om det över huvud taget kan ändras

44 Hur verkar det? Börjar använda Var finns det jag behöver? Låt mig göra vad jag ska Fult, svårläst – ger upp Kan inte hitta – ger upp Kan inte utföra – ger upp

45 Börjar använda Kan inte hitta det jag söker Kan inte göra det jag ska Fult, svår- läst

46 Vad läggs tid, pengar och ansträngningar på? Grafisk design – tja, kanske Informationsdesign och interaktionsdesign – vet någon vad det är? –Blir ofta till ad hoc utan riktlinjer eller styrning –Görs av tekniker, inte designers

47 Program och it-system brister ofta i informationsdesign Sådant som används ”naturligt” i t.ex. tidningar –Rubriker som ger förståelse –Framhäva viktigaste delarna –Struktur som skiljer delar från varandra –Sammanhang för informationen –Tydlig läsföljd och -riktning (för användaren) …

48 Svårt med överblick och läs-ordning

49 Otydliga eller alltför likartade benämningar

50 Liten ruta – många artiklar som trängs – stor vit yta intill. Dålig överblick – minnet belastas.

51 Mycket är fult – fult är svårare att förstå

52 För mycket information, utan urskiljning Trots att datum finns i rubriken upprepas det på varje rad i tabellen - vilket gör den mycket svårläst.

53 …det skulle väl också gå att hantera om det inte vore för att…

54

55 5: Allt snabbare! Omorganisationer, nya affärsmål … Uppdateringar, nya versioner … ”Innan jag hunnit lära mig tidbokningen är redan nästa system på gång. Nya rutiner införs i en så snabb takt att jag inte vet hur jag ska bete mig och tänka för att orka med…” (suntliv.nu, 18 mars 2005)

56 …det skulle väl också gå att hantera om det inte vore för att… (forts i del 2)


Ladda ner ppt "Jävla skitsystem! Om hjärnans ergonomi och din digitala arbetsmiljö (del 1) Södertörns högskola, 6 sep 2006 Jonas Söderström."

Liknande presentationer


Google-annonser