Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Undervisningsmaterial inför delegering Läkemedel Reviderat den 21 maj 2015 Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Undervisningsmaterial inför delegering Läkemedel Reviderat den 21 maj 2015 Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan."— Presentationens avskrift:

1 Undervisningsmaterial inför delegering Läkemedel Reviderat den 21 maj 2015 Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan

2 Vad är omvårdnad? Allmän omvårdnad Åtgärd som är oberoende av sjukdom och medicinsk behandling. Utförs av all personal. Specifik omvårdnad Riktad åtgärd som kräver formell kompetens Materialet används av sjuksköterskor som arbetar i särskilda boenden i Dalarnas kommuner och är utarbetat av länets MASar/MARar i samarbete med Högskolan Dalarna. Reviderad ©Författarna Sjuksköterskan har ansvar för både allmän och specifik omvårdnad

3 Delegering Delegering: När Hälso- och sjukvårdspersonal med formell kompetens överlåter en medicinsk arbetsuppgift till en annan person som har reell kompetens. Formell kompetens: Har personer med legitimation, godkänd högskoleutbildning eller specialistutbildning. Reell kompetens: Får man genom erfarenhet eller genom fortbildning. Materialet används av sjuksköterskor som arbetar i särskilda boenden i Dalarnas kommuner och är utarbetat av länets MASar/MARar i samarbete med Högskolan Dalarna. Reviderad ©Författarna

4 Vad innebär delegering för mig? Du ska känna att Du har tillräcklig utbildning och erfarenhet för uppgiften Du har eget ansvar för den uppgift Du utför Du får enbart utföra det som är delegerat Du får ej överlåta uppgiften till någon annan Rapportera avvikelser till kommunsköterskan Bevaka när Din delegering upphör och meddela kom- munsköterskan detta En delegering ska omprövas när omständigheterna påkallar det och ska omedelbart återkallas om beslutet inte är förenligt med god och säker vård Materialet används av sjuksköterskor som arbetar i särskilda boenden i Dalarnas kommuner och är utarbetat av länets MASar/MARar i samarbete med Högskolan Dalarna. Reviderad ©Författarna Föreskrifter och allmänna råd: Delegering av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård och tandvård (SOSFS 1997:14)

5 Hälso- och sjukvårdspersonal Den som är legitimerad för yrke inom hälso- och sjukvården, eller biträder legitimerad yrkesutövare Skyldighet att arbeta i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet Arbetstagaren bär själv ansvar för att fullgöra sina arbetsuppgifter Vissa arbetsuppgifter kan överlåtas när det är förenligt med god och säker vård Materialet används av sjuksköterskor som arbetar i särskilda boenden i Dalarnas kommuner och är utarbetat av länets MASar/MARar i samarbete med Högskolan Dalarna. Reviderad ©Författarna

6 Lagar och föreskrifter SFS 1982:763 Hälso- och sjukvårdslagen SFS 2014:821 Patientlagen SFS 2008:355 Patientdatalagen SOSFS 1997:14 Om delegering av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård SOSFS 2001:17 Läkemedelshantering i hälso- och sjukvård SFS 2010:659 Patientsäkerhetslagen Materialet används av sjuksköterskor som arbetar i särskilda boenden i Dalarnas kommuner och är utarbetat av länets MASar/MARar i samarbete med Högskolan Dalarna. Reviderad ©Författarna

7 Lagar och föreskrifter (forts) SFS 2010:1369 Patientsäkerhetsförordningen SOSFS 2011:9 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2012:9 Ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Materialet används av sjuksköterskor som arbetar i särskilda boenden i Dalarnas kommuner och är utarbetat av länets MASar/MARar i samarbete med Högskolan Dalarna. Reviderad ©Författarna

8 Hälso- och sjukvårdslagen God vård på lika villkor God kvalitet – tillgodose trygghet i vård och behandling Respekt för patientens självbestämmande och integritet Vara lättillänglig Vården skall så långt det är möjligt utformas i samråd med patienten Materialet används av sjuksköterskor som arbetar i särskilda boenden i Dalarnas kommuner och är utarbetat av länets MASar/MARar i samarbete med Högskolan Dalarna. Reviderad ©Författarna

9 Patientlagen Syftet är att stärka och tydliggöra patientens ställning samt att främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet. Patientlagen trädde i kraft den 1 januari Materialet används av sjuksköterskor som arbetar i särskilda boenden i Dalarnas kommuner och är utarbetat av länets MASar/MARar i samarbete med Högskolan Dalarna. Reviderad ©Författarna

10 Patientdatalagen Skyldighet att föra patientjournal – detta för patientens säkerhet, som informationskälla, stöd för dem som ansvarar för patientvården, instrument för uppföljning och utvärdering. Tillgång till patientjournalen – endast för den personal vid enheten som är involverad i patientvården. Materialet används av sjuksköterskor som arbetar i särskilda boenden i Dalarnas kommuner och är utarbetat av länets MASar/MARar i samarbete med Högskolan Dalarna. Reviderad ©Författarna

11 De ska tillämpas i alla vårdsituationer och av all personal oavsett om det finns en känd smitta eller inte. Syftet är att förhindra smitta: Från vårdtagare till personal och från personal till vårdtagare. Mellan vårdtagare, via personalens händer och kläder. Handhygien är viktigt Basala hygienrutiner skall gälla överallt där vård och omsorg bedrivs!

12 Materialet används av sjuksköterskor som arbetar i särskilda boenden i Dalarnas kommuner och är utarbetat av länets MASar/MARar i samarbete med Högskolan Dalarna. Reviderad ©Författarna I basala hygienrutiner ingår: Handhygien, dvs alltid handdesinfektion och ibland också handtvätt. Handskar. Skyddskläder: plastförkläde eller skyddsrock. Ibland stänkskydd: munskydd, skyddsglasögon/visir. Ringar, armband och klockor ska ej användas i nära arbete med patienter. Naglar ska vara kortklippta. Handhygien är viktigt

13 Medicinhantering Egenvård Handräckning Delegering för läkemedelshantering Materialet används av sjuksköterskor som arbetar i särskilda boenden i Dalarnas kommuner och är utarbetat av länets MASar/MARar i samarbete med Högskolan Dalarna. Reviderad ©Författarna

14 Vad är ett läkemedel? Ett läkemedel är en vara som är avsedd att för människor eller djur, för att förebygga, påvisa, lindra eller bota sjukdom eller symtom på sjukdom (SFS 1992:859 Läkemedelslagen) Materialet används av sjuksköterskor som arbetar i särskilda boenden i Dalarnas kommuner och är utarbetat av länets MASar/MARar i samarbete med Högskolan Dalarna. Reviderad ©Författarna

15 Hur förvaras läkemedel? Läkemedel ska förvaras inlåst i särskilt skåp, detta för att obehöriga ej ska komma åt dem. Detta gäller även flytande läkemedel. Materialet används av sjuksköterskor som arbetar i särskilda boenden i Dalarnas kommuner och är utarbetat av länets MASar/MARar i samarbete med Högskolan Dalarna. Reviderad ©Författarna

16 Vad är en läkemedelsordination? En ordination är ett läkemedel som är utskrivet av läkare eller annan yrkeskategori med förskrivningsrätt. Ordinationen kan komma i form av ett recept eller E-dos. Materialet används av sjuksköterskor som arbetar i särskilda boenden i Dalarnas kommuner och är utarbetat av länets MASar/MARar i samarbete med Högskolan Dalarna. Reviderad ©Författarna

17 Läkemedelshantering Ordination – av läkare eller sjuksköterska med förskrivningsrätt Iordningställande Administrering Rekvisition Förvaring Kassering av läkemedel Materialet används av sjuksköterskor som arbetar i särskilda boenden i Dalarnas kommuner och är utarbetat av länets MASar/MARar i samarbete med Högskolan Dalarna. Reviderad ©Författarna

18 När ska ett läkemedel ges? Vad står det i ordinationen? Den som förskriver läkemedel tar hänsyn till att läkemedlen fördelas över dygnet och att olämpliga kombinationer inte ges samtidigt. Många läkemedel ska ges i samband med någon form av mat, men det behöver inte innebära en hel måltid. Materialet används av sjuksköterskor som arbetar i särskilda boenden i Dalarnas kommuner och är utarbetat av länets MASar/MARar i samarbete med Högskolan Dalarna. Reviderad ©Författarna

19 Läkemedelsformer Tabletter, kapslar, resoribletter, brus-, entero-, depot- tabletter m fl Inhalationsberedningar Mixturer/flytande Suppositorier Vagitorier/vaginalkräm Klysma/rektalvätska Ögon-, öron-, näsdroppar Salvor, kräm, gel Injektioner Depotplåster, mm Materialet används av sjuksköterskor som arbetar i särskilda boenden i Dalarnas kommuner och är utarbetat av länets MASar/MARar i samarbete med Högskolan Dalarna. Reviderad ©Författarna

20 Tabletter Vanliga tabletter. Den vanliga tabletten löser upp sig i magsäcken … men det finns många undantag. Materialet används av sjuksköterskor som arbetar i särskilda boenden i Dalarnas kommuner och är utarbetat av länets MASar/MARar i samarbete med Högskolan Dalarna. Reviderad ©Författarna

21 Tabletter (forts) Många patienter har svårt att ta tabletter, men tabletter får inte krossas innan kontakt tagits med sjuksköterska. Vissa läkemedel är gjorda för att verka först när de kommer till tarmen, om en sådan tablett krossas / delas blir doseringen fel. Det gäller t ex depottabletter, som långsamt löser upp sig i kroppen och därmed inte behöver ges så ofta. Enterotabletter är täckta med ett överdrag som tål magsäckens sura innehåll och passerar oförstört till tarmen, där läkemedlet tas upp. Materialet används av sjuksköterskor som arbetar i särskilda boenden i Dalarnas kommuner och är utarbetat av länets MASar/MARar i samarbete med Högskolan Dalarna. Reviderad ©Författarna

22 Tabletter (forts) Tuggtabletter tuggas sönder och sväljs sedan. Sugtabletter löses långsamt upp i munhålan. Munsönderfallande tabletter, lägges på tungan där den smälter och sväljes därefter utan vatten. Brustabletter löses upp i ca 1 dl vatten, vänta tills tabletten är helt upplöst och sedan ska patienten dricka upp vätskan. Materialet används av sjuksköterskor som arbetar i särskilda boenden i Dalarnas kommuner och är utarbetat av länets MASar/MARar i samarbete med Högskolan Dalarna. Reviderad ©Författarna

23 Tabletter (forts) Resoribletter stoppas under tungan eller läppen. Detta görs för att på dessa ställen finns många små blodkärl som tar upp läkemedlet snabbt och ger då snabb effekt. Materialet används av sjuksköterskor som arbetar i särskilda boenden i Dalarnas kommuner och är utarbetat av länets MASar/MARar i samarbete med Högskolan Dalarna. Reviderad ©Författarna

24 Kapslar Kapslar ska sväljas hela, då de har ett hölje som gör att de inte ska lösas upp för tidigt. Materialet används av sjuksköterskor som arbetar i särskilda boenden i Dalarnas kommuner och är utarbetat av länets MASar/MARar i samarbete med Högskolan Dalarna. Reviderad ©Författarna

25 Mixturer / flytande Mixturer / flytande läkemedel ska mätas upp ur original- förpackning och tas via munnen. Viktigt med rätt styrka och rätt dosering! Materialet används av sjuksköterskor som arbetar i särskilda boenden i Dalarnas kommuner och är utarbetat av länets MASar/MARar i samarbete med Högskolan Dalarna. Reviderad ©Författarna

26 Inhalationsberedningar Läkemedel som ska andas in finns i pulver, vätska och gasform. Materialet används av sjuksköterskor som arbetar i särskilda boenden i Dalarnas kommuner och är utarbetat av länets MASar/MARar i samarbete med Högskolan Dalarna. Reviderad ©Författarna

27 Spray Sprayas under tungan, medan patienten håller andan. Ges om patienten är ordinerad detta vid kärlkramps- anfall. Materialet används av sjuksköterskor som arbetar i särskilda boenden i Dalarnas kommuner och är utarbetat av länets MASar/MARar i samarbete med Högskolan Dalarna. Reviderad ©Författarna OBS! Risk för blodtrycksfall!

28 Suppositorier Suppositorier ska ges via ändtarmen. Kom ihåg att person med stomier inte ska ta suppositorier! Den trubbiga sidan ska föras in först Materialet används av sjuksköterskor som arbetar i särskilda boenden i Dalarnas kommuner och är utarbetat av länets MASar/MARar i samarbete med Högskolan Dalarna. Reviderad ©Författarna

29 Klysma / rektallösning Klysma / rektallösning ges i ändtarmen. Det är viktigt att tänka på tekniken hur man ger rektallösningen. Ska inte ges till personer med stomier! Materialet används av sjuksköterskor som arbetar i särskilda boenden i Dalarnas kommuner och är utarbetat av länets MASar/MARar i samarbete med Högskolan Dalarna. Reviderad ©Författarna

30 Vagitorier / vaginaltablett Vagitorier / vaginaltabletter ges i slidan. Tänk på etiken – kan vara en jobbig situation för patienten! Materialet används av sjuksköterskor som arbetar i särskilda boenden i Dalarnas kommuner och är utarbetat av länets MASar/MARar i samarbete med Högskolan Dalarna. Reviderad ©Författarna

31 Plåster Placeras på överkroppen, men inte på trasig hud dvs över ärrbildningar, sår eller irriterad hud. Tänk på att variera plats på plåstret vid byte. Materialet används av sjuksköterskor som arbetar i särskilda boenden i Dalarnas kommuner och är utarbetat av länets MASar/MARar i samarbete med Högskolan Dalarna. Reviderad ©Författarna Viktigt att plåstren kasseras i avsedd burk. När burken är full lämnas den till sjuksköterska för kassering. Använd handskar så att du und- viker kontakt med läkemedlet.

32 Ögondroppar / -salva / -gel Om patienten har mer än en sort är det viktigt att vänta 5 minuter mellan. Kom ihåg god handhygien för att minska risken för infektioner. Viktigt att se till att man ger i rätt öga! Vänster öga betyder patientens vänstra öga! Materialet används av sjuksköterskor som arbetar i särskilda boenden i Dalarnas kommuner och är utarbetat av länets MASar/MARar i samarbete med Högskolan Dalarna. Reviderad ©Författarna

33 Örondroppar Droppa i rätt öra och i rätt mängd! Vänster öra betyder patientens vänstra öra! Materialet används av sjuksköterskor som arbetar i särskilda boenden i Dalarnas kommuner och är utarbetat av länets MASar/MARar i samarbete med Högskolan Dalarna. Reviderad ©Författarna

34 Salvor / krämer / gel Kom ihåg att smörja på rätt ställe och finns ett schema vara noga att följa det. Det är viktigt att använda handskar vid applicering! Materialet används av sjuksköterskor som arbetar i särskilda boenden i Dalarnas kommuner och är utarbetat av länets MASar/MARar i samarbete med Högskolan Dalarna. Reviderad ©Författarna

35 Vanliga läkemedelsgrupper Smärtstillande medel – Alvedon, Morfin, NSAID Lugnande medel – Oxascand, Haldol Hjärt- och kärl medel – Enalapril Blodförtunnande medel – Waran, Trombyl, Xarelto, Fragmin Blodsockerreglerande medel – Metformin Materialet används av sjuksköterskor som arbetar i särskilda boenden i Dalarnas kommuner och är utarbetat av länets MASar/MARar i samarbete med Högskolan Dalarna. Reviderad ©Författarna

36 Vanliga läkemedelsgrupper (forts) Inhalationsmedel – Pulmicort, Atrovent, Bricanyl Urindrivande medel – Furix Tarmreglerande medel – Laktulos, Duphalac, Movicol, Laktipex, Forlax / Omnilax Laxermedel – Cilaxoraldroppar, Microlax, KLYX Materialet används av sjuksköterskor som arbetar i särskilda boenden i Dalarnas kommuner och är utarbetat av länets MASar/MARar i samarbete med Högskolan Dalarna. Reviderad ©Författarna

37 Viktigt att veta när det gäller Waran Waran är ett blodförtummande medel som inte delas i dospåse, eftersom det ordineras utifrån det blodprov som patienten har lämnat (INR-prov eller pk-prov) Om patienten äter Waran är det viktigt att tänka på att: patienten är extra blödningsbenägen, det är viktigt att patienten får ordinerad dos, inte ge salicylsyrepreparat pga av risk för interaktion (negativ inverkan) tillsammans med andra läkemedel. Materialet används av sjuksköterskor som arbetar i särskilda boenden i Dalarnas kommuner och är utarbetat av länets MASar/MARar i samarbete med Högskolan Dalarna. Reviderad ©Författarna

38 Viktigt att veta när det gäller Paracetamol Tabletter som innehåller Paracetamol (t ex Alvedon, Panodil, reliv) kan ge allvarliga biverkningar. Maxdosen får inte överskridas pga allvarlig risk för bestående leverskador och död. Materialet används av sjuksköterskor som arbetar i särskilda boenden i Dalarnas kommuner och är utarbetat av länets MASar/MARar i samarbete med Högskolan Dalarna. Reviderad ©Författarna

39 Aktuella dispenseringssystem Dospåsar Dosett Dispensering ur originalförpackning, öcon- /örondroppar. Vissa läkemedel tas ur originalförpackning Iordningställande av flytande läkemedel Materialet används av sjuksköterskor som arbetar i särskilda boenden i Dalarnas kommuner och är utarbetat av länets MASar/MARar i samarbete med Högskolan Dalarna. Reviderad ©Författarna

40 Aktuella dispenseringssystem Dosdisp delat från apotek – tabletterna kommer färdigdelade från ett dosapotek i påsar eller bubblor som är märkta med: Datum Tid Namn Personnummer Antal tabletter och namn på läkemedlen Materialet används av sjuksköterskor som arbetar i särskilda boenden i Dalarnas kommuner och är utarbetat av länets MASar/MARar i samarbete med Högskolan Dalarna. Reviderad ©Författarna

41 ApoDos Materialet används av sjuksköterskor som arbetar i särskilda boenden i Dalarnas kommuner och är utarbetat av länets MASar/MARar i samarbete med Högskolan Dalarna. Reviderad ©Författarna

42 Vår läkemedelslista Materialet används av sjuksköterskor som arbetar i särskilda boenden i Dalarnas kommuner och är utarbetat av länets MASar/MARar i samarbete med Högskolan Dalarna. Reviderad ©Författarna

43 Aktuella dispenseringssystem Dosett – Liten box indelad i fack med veckodagar och tidpunkter (den vanligaste räcker en vecka och har fyra dosfack för varje dag) Dosetten ska vara märkt med patientens namn och person- nummer. Dosetten delas veckovis av sjuksköterska. Materialet används av sjuksköterskor som arbetar i särskilda boenden i Dalarnas kommuner och är utarbetat av länets MASar/MARar i samarbete med Högskolan Dalarna. Reviderad ©Författarna

44 WARAN i dosett Materialet används av sjuksköterskor som arbetar i särskilda boenden i Dalarnas kommuner och är utarbetat av länets MASar/MARar i samarbete med Högskolan Dalarna. Reviderad ©Författarna

45 Aktuella dispenseringssystem (forts) Originalförpackning - Läkemedel som endast ska tas ur sin förpackning vid användandet. Materialet används av sjuksköterskor som arbetar i särskilda boenden i Dalarnas kommuner och är utarbetat av länets MASar/MARar i samarbete med Högskolan Dalarna. Reviderad ©Författarna

46 Aktuella dispenseringssystem (forts) Flytande läkemedel - Många har även flytande läkemedel som inte kan färdigställas i förväg utan måste mätas upp inför varje dos. Görs av delegerad omvårdnadspersonal. Viktigt att det blir rätt styrka och rätt dosering! Materialet används av sjuksköterskor som arbetar i särskilda boenden i Dalarnas kommuner och är utarbetat av länets MASar/MARar i samarbete med Högskolan Dalarna. Reviderad ©Författarna

47 Signeringslista: Överlämnande av läkemedel Signeringslistor kan se olika ut. Detta är ett exempel. Materialet används av sjuksköterskor som arbetar i särskilda boenden i Dalarnas kommuner och är utarbetat av länets MASar/MARar i samarbete med Högskolan Dalarna. Reviderad ©Författarna

48 Iordningställande av flytande läkemedel Rätt patient – namn och personnummer Rätt läkemedel - till rätt namn och personnummer på läkemedlet Rätt styrka – vad står på läkemedlet, vad står på signeringslista/doskort/läkemedelskort Rätt dos – det är viktigt att noga kontrollera så det blir rätt mängd, ibland ska det bara ges några droppar, ibland mäts det upp i ett mått graderat med ml, ibland dras det upp i spruta. Materialet används av sjuksköterskor som arbetar i särskilda boenden i Dalarnas kommuner och är utarbetat av länets MASar/MARar i samarbete med Högskolan Dalarna. Reviderad ©Författarna

49 Aktuella dispenseringssystem (forts) Vid behovs-medicin – Läkemedel som patienten inte behöver ha dagligen men finns att ta vid behov. T. ex. Tabl Alvedon vid huvudvärk. Läkemedlet ska finnas ordinerat på läkemedelskortet / doskortet och även vara skrivet på särskild lista över läkemedel att ta vid behov. Viktigt att kontrollera dos och styrka! Materialet används av sjuksköterskor som arbetar i särskilda boenden i Dalarnas kommuner och är utarbetat av länets MASar/MARar i samarbete med Högskolan Dalarna. Reviderad ©Författarna

50 Uppföljning av givet läkemedel Önskad effekt – Anna hade ont i huvudet, du gav T. Alvedon. Gick huvudvärken över? Biverkan – Reagerade hon underligt, uteblev önskad effekt? Rapportering – Verkan av läkemedlet ska alltid dokumenteras i patientens omvårdnadsdokumentation. Dokumentationen är viktig då läkemedlet kan vara ordinerat på prov och ska utvärderas. Materialet används av sjuksköterskor som arbetar i särskilda boenden i Dalarnas kommuner och är utarbetat av länets MASar/MARar i samarbete med Högskolan Dalarna. Reviderad ©Författarna

51 Uppföljning av givet läkemedel (forts) Viktigt att genast rapportera om patienten uppvisar tecken på överkänslighet mot läkemedlet! Ex. utslag, svullna slemhinnor, andningssvårigheter, klåda eller ökad förvirring. Gavs läkemedlet inte alls eller inte i rätt tid – Då ska en avvikelserapport skrivas, enligt gällande rutin. Materialet används av sjuksköterskor som arbetar i särskilda boenden i Dalarnas kommuner och är utarbetat av länets MASar/MARar i samarbete med Högskolan Dalarna. Reviderad ©Författarna

52 Rapportering till sjuksköterska Vid förändring av patientens tillstånd - reagerar på given medicin, ramlar, blir mer förvirrad, smärtstillande har ingen effekt. Rapportera även vid förbättring av tillståndet. Vid avvikelse i läkemedelshanteringen - t. ex. medicin till fel patient, fel tidpunkt, fel dos. Om dessa händelser inträffar ska en avvikelseblankett fyllas i och lämnas till enhetschefen. När risk för fel kan uppstå - ska detta också rapporteras t. ex. otydlig signeringslista och många synonympreparat. Materialet används av sjuksköterskor som arbetar i särskilda boenden i Dalarnas kommuner och är utarbetat av länets MASar/MARar i samarbete med Högskolan Dalarna. Reviderad ©Författarna

53 De 7 gyllene reglerna vid överlämnade av läkemedel Materialet används av sjuksköterskor som arbetar i särskilda boenden i Dalarnas kommuner och är utarbetat av länets MASar/MARar i samarbete med Högskolan Dalarna. Reviderad ©Författarna 1.Kontrollera alltid signeringslistan innan du ger läkemedel. Någon annan kanske redan har gett läkemedlet. 2.Rätt patient, kontrollera alltid namn och personnummer 3.Rätt tid och datum 4.Rätt administreringssätt

54 5.Kontrollera att det är rätt antal tabletter genom att läsa på originalhandling och räkna tabletterna. 6.Kontrollera att patienten har svalt medicinen - det är viktigt att patienten sitter upp, får riklig mängd vätska till tabletterna. Patienten kan annars sätta i halsen. Om läkemedlet blir kvar i mun eller svalg, kan frätskador uppstå och läkemedlet får inte den effekt det ska ha. Många av patienterna är muntorra och har försämrad salivproduktion. Materialet används av sjuksköterskor som arbetar i särskilda boenden i Dalarnas kommuner och är utarbetat av länets MASar/MARar i samarbete med Högskolan Dalarna. Reviderad ©Författarna De 7 gyllene reglerna vid överlämnade av läkemedel (forts)

55 7. Signera givet läkemedel EFTER att patienten svalt medicinen. Materialet används av sjuksköterskor som arbetar i särskilda boenden i Dalarnas kommuner och är utarbetat av länets MASar/MARar i samarbete med Högskolan Dalarna. Reviderad ©Författarna De 7 gyllene reglerna vid överlämnade av läkemedel (forts)

56 De 7 gyllene reglerna 1.Kontrollera alltid signeringslistan innan du ger 2.Rätt patient 3.Rätt tid och datum 4.Rätt administreringssätt 5.Rätt antal tabletter/mängd flytande läkemedel 6.Kontrollera att patienten har svalt medicinen 7.Signera givet läkemedel EFTER att patienten svalt medicinen. Materialet används av sjuksköterskor som arbetar i särskilda boenden i Dalarnas kommuner och är utarbetat av länets MASar/MARar i samarbete med Högskolan Dalarna. Reviderad ©Författarna

57 Några symtom på läkemedelsbiverkningar Illamående, kräkningar, diarré, förstoppning Förändrat allmäntillstånd Yrsel, blodtrycksfall Förvirring Magsår Huvudvärk Trötthet Allergi Materialet används av sjuksköterskor som arbetar i särskilda boenden i Dalarnas kommuner och är utarbetat av länets MASar/MARar i samarbete med Högskolan Dalarna. Reviderad ©Författarna

58 Om patienten mår dåligt, vad gör jag då? Ta reda på: Hur länge har patienten mått dåligt? 1 timme, 1 dag eller 1 vecka? På vad sätt mår patienten dåligt? Illamående, kräkning, feber…? Har patienten ont, i så fall var? När var patienten på toaletten och skööte magen senast? När du tagit reda på detta så kontaktar du sjuksköterskan. Materialet används av sjuksköterskor som arbetar i särskilda boenden i Dalarnas kommuner och är utarbetat av länets MASar/MARar i samarbete med Högskolan Dalarna. Reviderad ©Författarna

59 Receptfria läkemedel och naturläkemedel Om receptfria läkemedel och/eller naturläkemedel används är det viktigt att sjuksköterska och läkare får veta detta. Det är viktigt på grund av att dosen av t ex smärtlindrande läkemedel kan bli för hög om man använder både receptfria och ordinerade läkemedel. Naturläkemedel kan både förstärka och förminska effekten av andra läkemedel. Materialet används av sjuksköterskor som arbetar i särskilda boenden i Dalarnas kommuner och är utarbetat av länets MASar/MARar i samarbete med Högskolan Dalarna. Reviderad ©Författarna

60 Iordningställande av Vid behov (vb) läkemedel Medel vb får endast ges vid kända åkommor. Patienten ska vara ordinerad läkemedlet - se doskort / läkemedelskort Bedömning av behov - vid osäkerhet - kontakta sjuksköterska Kontrollera som vid annan administrering av läkemedel - rätt patient, vad behovsläkemedlet får ges för, rätt dos. Dosering och maxdos står på doskort / läkemedelskort / signeringslista för läkemedel vb. Materialet används av sjuksköterskor som arbetar i särskilda boenden i Dalarnas kommuner och är utarbetat av länets MASar/MARar i samarbete med Högskolan Dalarna. Reviderad ©Författarna

61 Iordningställande av Vid behov (vb) läkemedel (forts) Kontrollera signeringslista samt om läkemedlet re- dan givits/snart ska ges i ordinarie dospåse. OBS! Maxdos samt intervall mellan doser. Dokumentation av givet läkemedel vb sker på sär- skild signeringslista samt enligt lokala rutiner. Om läkemedlet är narkotikaklassat ska alltid läke- medlet kontrollräknas före givandet och skrivas på speciell nedräkningslista. Återrapportering av läkemedelseffekt till sjuksköterska. Materialet används av sjuksköterskor som arbetar i särskilda boenden i Dalarnas kommuner och är utarbetat av länets MASar/MARar i samarbete med Högskolan Dalarna. Reviderad ©Författarna

62 Signeringslista: Överlämnande av läkemedel som ges vid behov Signeringslistor kan se olika ut. Detta är ett exempel T.Panodil 2 st a 500 mg Materialet används av sjuksköterskor som arbetar i särskilda boenden i Dalarnas kommuner och är utarbetat av länets MASar/MARar i samarbete med Högskolan Dalarna. Reviderad ©Författarna

63 Kassering av läkemedel Läkemedel räknas som riskavfall. Kasserade läkemedel sparas i speciell behållare, som hålls inlåst. Lämnas till sjuksköterska som i sin tur lämnar vidare till apoteket. Materialet används av sjuksköterskor som arbetar i särskilda boenden i Dalarnas kommuner och är utarbetat av länets MASar/MARar i samarbete med Högskolan Dalarna. Reviderad ©Författarna

64 Att mottaga / åtaga sig en delegering Du ska känna att Du har tillräcklig utbildning och erfarenhet för uppgiften Du har ansvar för den uppgift Du utför Du får enbart utföra det som är delegerat Du får ej överlåta uppgiften till någon annan som inte har delegering Rapportera avvikelser till kommunsköterskan Bevaka när Din delegering upphör och meddela kommunsköterskan detta En delegering ska omprövas när omständigheterna påkallar det och ska omedelbart återkallas. Om beslutet inte är förenligt med en god och säker vård Föreskrifter och allmänna råd: Delegering av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård och tandvård (SOSFS 1997:14) Det är viktigt att du själv känner att du kan och vill åta dig delegeringsuppdraget. Prata gärna med din sjuksköterska om detta! Materialet används av sjuksköterskor som arbetar i särskilda boenden i Dalarnas kommuner och är utarbetat av länets MASar/MARar i samarbete med Högskolan Dalarna. Reviderad ©Författarna


Ladda ner ppt "Undervisningsmaterial inför delegering Läkemedel Reviderat den 21 maj 2015 Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan."

Liknande presentationer


Google-annonser