Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Rapport Nöjd Medlem 2015. Sammanfattning och nyckelresonemang 2.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Rapport Nöjd Medlem 2015. Sammanfattning och nyckelresonemang 2."— Presentationens avskrift:

1 Rapport Nöjd Medlem 2015

2 Sammanfattning och nyckelresonemang 2

3 Sammantaget – Nuläget Det har skett en markant försvagning av ANM – Andelen nöjda medlemmar har sjunkit från 70% till 59 %. Mycket talar för att ANM-värdet har nått något av ”the tipping point” i år. Detta kan ses i ljuset av… ANM har varit i riskzonen (lite ”på glid”) sedan något år tillbaka; När nu de tre hörnpelarna i ANM (uttalad nöjdhet, viljan att rekommen- dera medlemskap samt själv fortsätta att vara medlem) sjunker signifikant ett och samma år rubbas andelen nöjda påtagligt. 3 Nedgången i ANM är bred och syns i många grupper. Resultaten i vissa grupper stämmer till eftertanke – och det kan finnas anledning att gå djupare in på dessa, t ex: Medlemmar med större omsättning och arealer Förtroendevalda Gruppen år (som är en ansenlig del av LRFs medlemsbas) Gruppen Icke-aktiva (de som inte har förnyat sitt medlemskap) LRF har genomfört avgifts- höjningar i slutet av förra året. Mätningen genomfördes mitt under denna process, vilket torde ha påverkat medlemmarnas bedömningar. ”Värde för pengarna” har också sjunkit något, men det är långt ifrån hela förklaringen till ett minskat ANM. För flera av LRFs verksamhetsområden har medlemmarnas betyg visat en vikande trend över en 5-årsperiod. Dock har de inte sjunkit på samma sätt som ANM sedan förra året.

4 Sammantaget - Vad ska LRF arbeta med för att få nöjdare medlemmar? Var ger förbättringsåtgärder störst effekt på Nöjdheten? Tre områden som berör ”Vad?” (LRF ska arbeta med): Stöd och råd Tyngst: Bistå med kompetens vid utveckling av ny och befintlig verksamhet på gården Politik och samhälle Tyngst: Livsmedelspolitik I övrigt ett relativt sammansatt ”framgångsrecept” som omfattar många olika delar Opinionsbildning Ett konkret uppdrag till LRF att både driva efterfrågan på medlemmarnas produkter/tjänster och bilden av näringen. 4 Ett antal områden att satsa på för att skapa mer nöjda medlemmar (framgångsfaktorer) har identifierats. Dessa representerar både den individuella nyttan (ex/Stöd och råd) och den kollektiva nyttan av medlemskapet (ex/Opinionsbildning). Försvagningen i resultaten hänför sig i mångt och mycket till rationella aspekter – LRF måste leverera relevans i medlemskapet och skapa värde för pengarna. Det finns en i många stycken (fortsatt) positiv grundsyn på LRF – de emotionella aspekterna på medlemskapet i LRF har inte försvagats i samma utsträckning och är ett förtroendekapital. Var ger förbättringsåtgärder störst effekt på Nöjdheten? Två områden som berör ”Hur?” (LRF ska arbeta): Möjlighet att påverka LRFs arbete Tyngst: Möjlighet att påverka ståndpunkter och frågor som LRF driver Medlemskommunikationen Tyngst: Kommunicera vad man gör på områden som är viktiga för dig som medlem Rationellt Den upplevda medlems- nyttan har minskat och vad man får för avgiften har aktualiserats. Emotionellt Det finns en värdegemen- skap i LRF-medlemskapet, på något plan. Här kommer också tradition in (på gott och ont, men mest gott).

5 Tänkbara åtgärder  Utveckla LRFs verksamhet och erbjudande - ett relevant erbjudande som ger medlemmarna värde för pengarna.  Medlemmarna efterfrågar en typisk kärnverksamhet för en intresseorganisation; en kombination av kollektiv nytta och mer konkret individuell nytta för den enskilde medlemmen.  Satsa på flera områden  Kravbilden på medlemskapet är mångfacetterad; Nöjdheten byggs upp av flera relativt jämbördiga delar och kan inte direkt hänföras till ETT specifikt område. Undersökningen ger vägledning på flera nivåer när det gäller vad i erbjudandet som driver nöjdheten.  Utveckla medlemskommunikationen och informationen  Visa på möjligheterna att påverka LRFs verksamhet och kommunicera tydligt hur detta konkret kan gå till. Långt ifrån alla vill vara med och påverka, men man vill känna att möjligheten finns.  Tillgång till bra information tillhör inte de prioriteringsområden som identifierats, men fungerande kanaler måste säkerställas då betygen för flera av dem gått ner.  Utveckla tankar kring olika medlemssegment - Medlemskåren är differentierad och representerar olika behov.  Möjliggör riktade erbjudanden och kommunikationsinsatser till olika medlemsgrupper  Säkra nöjdheten i prioriterade målgrupper  Segmenteringen enligt verksamheter i denna studie ger ett verktyg för att följa upp olika näringar.  Fokusera på utvalda målgrupper där ANM ligger lågt eller har minskat markant sedan förra året, liksom de grupper som har fler missnöjda. Analysera och fördjupa kunskapen, även om det inte är möjligt att göra riktade åtgärder för alla. Ta fram strategier och anpassade erbjudanden där så är möjligt. Vi tänker särskilt på:  Förtroendevalda (mobilisera)  Medlemmar med högre omsättning/arealer (krävande, men också engagerade)  Personer som har varit medlemmar länge (revitalisera medlemskapet)  De som inte har förnyat medlemskapet (möjligheter att återrekrytera)  Personer i åldern år (en ansenlig del av LRFs medlemsbas)  Slå vakt om det starka emotionella förhållande som medlemmarna har till LRF. LRF har här ett förtroendekapital att förvalta i den värdegemenskap som finns.  Ha med sig att bilden av hur medlemmarna ser på framtiden för den egna verksamheten; Även om många ser att det kommer att vara status quo är andelen som ger en positiv bild när gäller utvecklingen av nya affärsområden högre än andelen som har en mer negativ syn på detta. 5

6 Inledning 6

7 Bakgrund till Nöjd Medlem 2015 LRF har sedan flera år tillbaka genomfört en medlemsundersökning för att se hur nöjda medlemmarna är inom olika delar av organisationen. Den senaste gången undersökningen genomfördes var Syftet med undersökningen är att mäta nöjdheten, med hjälp av ANM–måttet, för olika kundgrupper och regioner. Dessutom följs olika verksamhetsdelar upp och värderas också utifrån vilken betydelse de har för att driva nöjdheten bland LRFs medlemmar. Detta resulterar i input till prioritering av olika områden. Undersökningen används dels för att följa upp och sätta mål för ”Nöjd Medlem”, dels som underlag för att skapa strategier för att nå uppsatta mål. Resultaten för undersökningen ligger också till grund för LRFs årliga verksamhetsplanering. 7

8 Metod och information om undersökningen  2015 skickades undersökningen ut både via webben och postalt. Denna kombinerade metodik har använts sedan  Två påminnelser skickades ut postalt och fyra stycken via e-post. Dessa kompletterades med två sms-påminnelser. Dessutom gjordes det en telefonpåminnelse till resterande delar av urvalet.  Intervjuerna genomfördes från början av januari till början av mars Detta är något tidigare än förra året då mätningen genomfördes från slutet av januari till slutet av mars.  Två varianter av frågeformulär användes: Ett mer omfattande formulär för lantbruks- och landsbygdsmedlemmar och ett något kortare för personmedlemmar.  I huvudsak består formuläret av frågor om nöjdhet och erfarenheter från LRFs olika områden och erbjudanden. De nyckelfrågor som bygger upp ANM och andra index är identiska med tidigare år. Det är också en förutsättning för att kunna göra jämförelser över tiden.  Respondenterna får belöningar för sitt medverkande. Systemet med belöningar har också tillämpats för medlemsundersökningen tidigare år. Dessa består av ett antal trisslotter, en gåva till We Effect (Kooperation utan gränser) eller 3 nummer av en tidning från LRF Media. 8

9 Urval och svarsfrekvens  Undersökningen har skickats ut till ett slumpmässigt urval från samtliga LRFs medlemmar. LRF har försett Ipsos med detta urval och kvoterat så att antalet lantbruks-, landsbygds- samt personmedlemmar speglar verkligheten.  Vi har utgått ifrån ett bruttourval på 5219 medlemmar. Detta bestod runt 300 slumpmässigt utvalda personer från var och en av LRFs 17 regioner. Totalt har vi fått in 1678 svar.  Svarsfrekvensen för de enkäter som skickades ut är 37%.  För att svaren ska avspegla verkligheten har Ipsos även vägt datan efter hur många medlemmar de olika regionerna har samt efter hur åldersfördelningen ser ut. Felmarginal  För resultaten som redovisas på totalnivå i undersökningen är felmarginalen på +-2%. Detta innebär att ett resultat måste avvika med minst 2 % för att skillnaden ska vara signifikant. För undergrupper varierar felmarginalen beroende på hur många som svarat i gruppen. Exempelvis är antalet svar för regionerna kring st. Detta gör att deras resultat inte är lika stabila som resultaten på totalnivå. Felmarginalen ligger ofta på % för regionsresultaten. 9

10 Bortfallsredovisning Den totala svarsfrekvensen för de enkäter som skickades ut är 37%, vilket är på samma nivå som tidigare år (38% , 40% , 37% ). PostaltWebb A bortfall Underårig/överårig531Underårig/överårig 114 Kan ej svenska 1 Total inkomna A bortfall:531Total inkomna A bortfall:115 B bortfall Ej inkomna1291Ej svar1546 Vägrar svara/Blank90Out of office (4)4 Negativ till LRFFel mailadress (5)37 Total inkomna B bortfall:1381Total inkomna B bortfall:1587 Total inkomna postalt:1015Total inkomna webb: 663 Antal utskickade:2927Antal utskickade:2292 Svarsfrekvens:42%Svarsfrekvens:30% Totalt inkomna 1678

11 Resultat 11

12 Andel Nöjda Medlemmar (ANM) Avsnittet baseras på samtliga respondenters svar = företagar- liksom personmedlemmar 12

13 Andel Nöjda Medlemmar (ANM) Nyckeltalet ”Andel Nöjda Medlemmar” är baserat på följande frågor:  Fråga 1: Hur nöjd är du på det hela taget, med ditt medlemskap i LRF?  Fråga 2: I vilken utsträckning vill du rekommendera medlemskap i LRF till andra?  Fråga 3: Vill du fortsätta att vara medlem i LRF? Medlemmarna har besvarat dessa frågor med hjälp av sjugradiga skalor från 1-7 där även svarsalternativet ”vet ej” kunde anges. Betygen 1-7 hade följande uppbyggnad för de olika frågorna: Resultatet av dessa tre frågor har vägts samman till ett nyckeltal enligt följande:  ”Nöjd medlem” har värderat sin nöjdhet med 5, 6, eller 7 på samtliga tre frågor.  Den ”Missnöjde medlemmen” är definierad på motsvarande sätt genom att ha placerat samtliga sina svar i den nedersta lådan. Det vill säga bara angett värden inom ramen för svarsalternativen 1, 2 och 3.  ”Delvis nöjd” kännetecknas av att svarsmönstret är mera spritt. Kombinationerna är många, exempelvis kan man svara med två 6:or inom ramen för fråga 1 och fråga 2 men svarat med en 4:a på fråga 3.  För ANM I finns en tidserie som går tillbaka till  För att kunna jämföra resultaten för ANM över åren räknas frågorna 1-3 om för att motsvara den skala som användes innan Kalibreringen görs eftersom det blev skillnader i svarsmönstret beroende på att samtliga skalsteg i den 7- gradig skalan tidigare beskrivits i ord och fr o m 2009 beskrivs endast ytterpolerna. Fråga 1Fråga 2Fråga 3 Nöjd 7 Mycket 6 Ganska 5 Något 7 Definitivt 6 Troligtvis 5 Kanske 7 Definitivt 6 Troligtvis 5 Kanske Top box 4 Varken eller Missnöjd 3 Något 2 Ganska 1 Mycket 3 Kanske inte 2 Troligtvis inte 1 Definitivt inte 3 Kanske inte 2 Troligtvis inte 1 Definitivt inte Bottom Box 13

14 65 Bas: Samtliga Andel Nöjda Medlemmar (ANM) 14

15 Bas: Samtliga Andel Nöjda Medlemmar (ANM) Utveckling över tiden 15

16 Andel Nöjda Medlemmar (ANM) Utveckling över tiden Bas: Samtliga Nöjda Delvis nöjda Missnöjda ANM baseras på en sammanvägning av svarsmönstret på tre frågor: Nöjdhet på det hela taget Viljan att rekommendera Viljan att fortsätta att vara medlem 16

17 Andel Nöjda Medlemmar (ANM) Tabell över olika grupper Bas: Samtliga Grupp Samtliga Kön Man Kvinna Ålder -35 år år år år Medlemskategori Lantbruksmedlemmar Landsbygds- medlemmar Personmedlemmar

18 Andel Nöjda Medlemmar (ANM) 2015 – på regionsnivå 18

19 Andel Nöjda Medlemmar (ANM) 2015 jämfört med 2014 – på regionsnivå * Signifikant skillnad på 95 % nivå jmf med 2014 **Signifikant skillnad på 90 % nivå jmf med 2014 *** Signifikant skillnad på 80 % nivå jmf med 2014 * 19 ** *** * * * * * * ** * *

20 Bas: Samtliga Frågorna som ligger till grund för ANM Fråga 1: Hur nöjd är du på det hela taget, med ditt medlemskap i LRF? Fråga 2: I vilken utsträckning vill du rekommendera medlemskap i LRF till andra? Fråga 3: Vill du fortsätta att vara medlem i LRF?

21 Andel Nöjda Medlemmar (ANM) – Bakgrundsfråga 1 Fråga 1: Hur nöjd är du på det hela taget, med ditt medlemskap i LRF? (Del av ANM) Bas: Samtliga Nöjd Mycket Ganska Något Varken eller Något Ganska Mycket Missnöjd Medelvärde5,155,35,2 5 5,4 5,35,1 Vet ej/Ej svar

22 Andel Nöjda Medlemmar (ANM) – Bakgrundsfråga 2 Fråga 2: I vilken utsträckning vill du rekommendera medlemskap i LRF till andra? (Del av ANM) Bas: Samtliga Rekommendera Definitivt Troligtvis Kanske Varken eller Kanske inte Troligtvis inte Definitivt inte Inte rekommendera Medelvärde5,55,45,6 5,45,55,65,5 5,45,2 Vet ej/Ej svar

23 Andel Nöjda Medlemmar (ANM) – Bakgrundsfråga 3 Fråga 3: Vill du fortsätta att vara medlem i LRF? (Del av ANM) Bas: Samtliga Fortsätta Definitivt Troligtvis Kanske Varken eller Kanske inte Troligtvis inte Definitivt inte Inte fortsätta Medelvärde5,9 6,16 5,966,16665,9 6,05,95,5 Vet ej/Ej svar

24 Andel Nöjda Medlemmar (ANM) – Sammanfattande bild 1(2) En markant försvagning av ANM jämfört med förra året: Andelen nöjda medlemmar har sjunkit från 70% till 59%. Det handlar primärt om en förskjutning mot delvis nöjda medlemmar, men andelen direkt missnöjda har också ökat signifikant. Nedgången i ANM är bred och syns i många grupper. Försvagningen av ANM förklaras av en signifikant nedgång för alla 3 frågor som bygger upp ANM: Direkt fråga om nöjdhet Benägenhet att rekommendera medlemskap till andra Vilja att fortsätta vara medlem ANM har varit i riskzonen för försvagning i något år; När nu uttalad nöjdhet, viljan att rekommendera medlemskap liksom att själv förbli medlem sjunker samtidigt rubbas detta tal påtagligt. 24 Vi noterar särskilt: Signifikant nedgång bland förtroendevalda – de ligger nu på samma nivå som medlemmar i allmänhet. Större tapp i åldern år. Överhuvudtaget har ANM gått ned mer bland äldre medlemmar. Medlemmar med högre omsättning ( kr) är mindre nöjda samtidigt som andelen missnöjda i denna grupp är markant högre (ca 25%).

25 Andel Nöjda Medlemmar (ANM) – Sammanfattande bild 2(2) (Se vidare i följande avsnitt) Mer Nöjda återfinns i högre grad bland… Yngre (-35 år) De som varit medlemmar kortare tid (under 10 år) De som brukar små åkerarealer (under 20 ha) De som omsätter 50 – kr Missnöjda återfinns i högre grad bland… Lantbruksmedlemmar Medlemmar med högre omsättning ( kr) De som brukar åkerarealer över 20 ha Förtroendevalda De som har livsmedelsproduktion och de som är verksamma inom entreprenad De som har mer än 50 ha skog De som varit medlemmar en längre tid (över 16 år) De som klassificeras som icke-aktiva (ej betalat avgiften) 25

26 ANM nedbrytningar 26

27 Bas: De som har areal angivet i urvalet n=853 Många respondenter har ingen uppgift om areal brukad åker i urvalet. Andel Nöjda Medlemmar (ANM) – Åkerareal Areal brukad åker 0 ha1-20 haÖver 20 ha (n=342) (n=301)(n=210) Indelningen är baserad på uppgifter i urvalet Det är signifikant fler Missnöjda bland de som har över 20 ha åker (19) jämfört med samtliga svarande (9). (95%-signifikansnivå) Areal brukad åker ha1-20 haÖver 20 ha (n=270)(n=360) (n=202)

28 Andel Nöjda Medlemmar (ANM) – Skogsareal Areal brukad skog 0 ha1-50 haÖver 50 ha (n=137) (n=418) (n=298) Bas: De som har areal angivet i urvalet n=853 Många respondenter har ingen uppgift om areal brukad skog i urvalet. Indelningen är baserad på uppgifter i urvalet Areal brukad skog 0 ha1-50 haÖver 50 ha (n=127) (n=430) (n=275) Det är signifikant fler Missnöjda bland de som har över 50 ha skog (14) jämfört med samtliga svarande (9). (95%-signifikansnivå)

29 Andel Nöjda Medlemmar (ANM) – Olika verksamheter LivsmedelEnergi Alla utom Energi/ LivsmedelHäst Entre- prenadTurismTrädgårdSkogsbruk Animalie- produk- tion Växt- odling (n=351)(n=92)(n=1236)(n=81) (n=164)(n=83) (n=43) (n=454)(n=260)(n=274) 2014 Nöjd Missnöjd Bas: De som har kunnat kategoriseras in i gruppen från urvalet.

30 Andel Nöjda Medlemmar (ANM) – Verksamhetsområde Energi Energi (n=92) (n=203) (n=262) Bas: De som har kunnat kategoriseras in i gruppen från urvalet. Indelningen är baserad på uppgifter i urvalet (n=92) Det är signifikant färre nöjda i verksamhetsområdet Energi i år jämfört med förra året. (95%-signifikansnivå)

31 Andel Nöjda Medlemmar (ANM) – Verksamhetsområde Livsmedel (n=284) (n=636) (n=665) Bas: De som har kunnat kategoriseras in i gruppen från urvalet. Indelningen är baserad på uppgifter i urvalet Livsmedel (n=351) Det är signifikant färre nöjda och fler missnöjda i verksamhetsområdet Livsmedel i år jämfört med förra året. (95%-signifikansnivå)

32 Om Nöjdhet och Customer Symmetry modellen 32

33 Medlemsnöjdhet: Vilket beteende önskar LRF att medlemmarna ska ha?  LRF önskar att varje medlem ska uppvisa vissa beteenden.  Undersökningen ger svar på vad LRF bör fokusera på för att skapa och främja dessa beteenden. Modellen är baserad på följande frågor:  I vilken utsträckning vill du rekommendera medlemskap i LRF till andra?  Vill du fortsätta att vara medlem i LRF?  Skulle du, med tanke på dina erfarenheter som medlem vilja utnyttja mer av det som LRF erbjuder?  Skulle du, med tanke på dina erfarenheter som medlem, vilja engagera dig mer i LRFs verksamhet? Rekommendera LRF Engagera sig mer i LRFs verksamhet Utnyttja mer av det som LRF erbjuder Fortsätta vara medlem 33

34 För att kunna förklara vad som driver Nöjdhet omfattar frågorna de relevanta områden och erbjudanden som medlemmen upplever. De nio områden och erbjudanden som har identifierats är: Tillgång till bra information Opinionsbildning Politik och samhälle Utbildning och Kompetensutveckling Stöd och råd för medlemmarnas företagande Stöd och råd för medlemmarnas företagande Nätverk, erfarenhetsutbyte och påverkan genom lokalavdelningen Nätverk, erfarenhetsutbyte och påverkan genom lokalavdelningen Medlemsförmåner och rabatter Bemötande och tillgänglighet Möjlighet att påverka LRFs verksamhet Möjlighet att påverka LRFs verksamhet Områden och erbjudanden som används för att förklara Nöjdhet 34 Medlems- kommunikation Medlems- kommunikation NYTT OMRÅDE HAR LYFTS IN UNDER STÖD OCH RÅD

35 Vilka områden skapar Nöjdhet? Grundmodellen Nöjdhet Områden Erfarenheter av LRF från olika områden och erbjudanden utgör de förklarande variablerna. Stöd och råd för medlemmarnas företagande Politik och Samhälle Möjlighet att påverka LRFs verksamhet Medlemskommunikation Opinionsbildning Tillgång till bra information Bemötande och tillgänglighet Medlemsförmåner och rabatter Nätverk, erfarenhetsutbyte och påverkan genom lokalavdelningen 35

36 Tolkning av diagram – Betyg (Exempel) Svaren är baserade på de respondenter som har svarat på frågan Detta gäller samtliga diagram om ej annat anges Svaren är baserade på de respondenter som har svarat på frågan Detta gäller samtliga diagram om ej annat anges Vet ej/Ej svar är baserat på samtliga respondenter i gruppen Vet ej/Ej svar är baserat på samtliga respondenter i gruppen 36

37 Övergripande analys av Nöjdheten På vilka områden ska LRF utveckla sitt erbjudande? Företagarmedlemmar 37

38 Betyg Bas: Landsbygd och Lantbruk Diagrammet visar hur många procent av medlemmarna som har givit något av de tre högsta betygen (5-7) för kontaktytorna. Betyg för olika områden – Företagarmedlemmar Top Box Riktvärden för betyg för enskilda områden: Om betyget är över 60% är det ett bra betyg och rekommendationen blir att kvalitetssäkra området. Betyg på 50% och högre är att betrakta som godkända/ok

39 Betyg för olika områden - Kommentarer Förändringar över tiden… I ett längre perspektiv (5 år): En nedgång för flera av områdena. Betygen för de olika områdena har dock inte förändrats i samma utsträckning som ANM mellan 2014 och Flera områden har fått betyg i nivå med förra året. Till dessa hör LRFs insatser när det gäller Politik och Samhälle liksom Opinion. En signifikant nedgång för top-box- betyget (betyg 7-9) noteras för områden som berör relationen på olika sätt: Bemötande/tillgänglighet, Tillgång till bra information, Nätverk och erfarenhetsutbyte samt Stöd och råd. De 9 områdena rankade efter betyg… 1.Medlemsförmåner och rabatter (59% positiva) 2.Politik och Samhälle (55% positiva) 3.Opinionsbildning (55% positiva) 4.Bemötande och tillgänglighet (54% positiva) 5.Tillgång till bra information (51% positiva ) 6.Medlemskommunikation (47% positiva) 7.Stöd och råd för medlemmarnas företagande (45% positiva) 8.Nätverk och erfarenhetsutbyte genom lokalavdelningen (41% positiva) 9.Möjlighet att påverka LRFs verksamhet (30 % positiva) Lägre betyg ges i större utsträckning av … Lantbruksmedlemmar De med högre omsättning Icke-aktiva (har inte förnyat medlemskap) De som har varit medlemmar i år Förtroendevalda – i vissa avseenden, medan de är mer positiva i andra 39 Högre betyg ges i större utsträckning av … 65+ år Landsbygdsmedlemmar De som är relativt nya som medlemmar

40 Stöd och råd0,360,190,28 Politik och Samhälle0,330,20,27 Möjlighet att påverka LRFs verksamhet0,300,260,22 Medlemskommunikation0,27-- Opinionsbildning0,250,170,21 Tillgång till bra information0,210,130,21 Bemötande och tillgänglighet0,140,20,22 Medlemsförmåner och rabatter0,140,150,19 Nätverk och erfarenhetsutbyte0,130,050,02 Effekt på nöjdhet – en jämförelse 2013, 2014 och 2015 Nöjdhet Genom statistiska körningar i modellen får vi fram hur stor påverkan varje kontaktyta har på nöjdheten (dvs de fyra nöjdhetsbeteenden som vi tidigare definierat). Siffrorna till höger om kontaktytorna visar effekten på nöjdheten. Ju högre siffra desto större påverkan. Dessa siffror är inbördes jämförbara. Pilarna markerar förändringar mellan 2014 och OBS området Utbildning och kompetensutveckling har ersatts av Medlemskommunikation Bas: Landsbygd och Lantbruk 40

41 Stöd och råd141 Politik och Samhälle222 Möjlighet att påverka LRFs verksamhet313 Medlemskommunikation4-- Opinionsbildning555 Tillgång till bra information676 Bemötande och tillgänglighet734 Medlemsförmåner och rabatter867 Nätverk och erfarenhetsutbyte988 Effekt på nöjdhet –rangordning 2013, 2014 och 2015 Nöjdhet Genom statistiska körningar i modellen får vi fram hur stor påverkan varje kontaktyta har på nöjdheten (dvs de fyra nöjdhetsbeteenden som vi tidigare definierat). Siffrorna till höger om kontaktytorna visar rangordning där området med högst påverkan på nöjdhet får nummer 1, sedan följer området med näst högst påverkan etc.. Pilarna markerar förändringar mellan 2014 och OBS området Utbildning och kompetensutveckling har ersatts av Medlemskommunikation Bas: Landsbygd och Lantbruk 41

42 Effekt på nöjdheten – Vilka områden har störst effekt på medlemmarnas nöjdhet? Följande grupperingar noteras – utifrån hur de påverkar nöjdheten: Medlemmarnas nöjdhet drivs i första hand av… Stöd och råd för medlemmarnas företagande Politik och Samhälle Möjlighet att påverka LRFs verksamhet Strax därefter följer… Medlemskommunikation Opinionsbildning och även Tillgång till bra information Svagare områden när det gäller att driva Nöjdheten är… Bemötande och tillgänglighet Medlemsförmåner och rabatter Nätverk och erfarenhetsutbyte genom lokalavdelningen Liksom tidigare ser vi en mångfacetterad bild av innehållet i medlemskapet; Nöjdheten byggs upp av flera relativt jämbördiga delar, och Nöjdheten kan inte direkt hänföras till Ett specifikt område. Det har skett vissa omkastningar sedan förra året; ”Stöd och råd” har blivit mer betydelsefullt för bedömningen av LRF medan ”Möjlighet att påverka LRFs verksamhet” inte har samma dominans som tidigare även om det fortsatt är viktigt. ”Nätverk och erfarenhetsutbyte” har även i år en mycket liten påverkan på nöjdheten med LRF. 42

43 Effekt på Nöjdheten Hur stor effekt har respektive område på nöjdheten? Statistisk koefficient Förbättringspotential Var ger förbättringsåtgärder störst effekt på nöjdheten? Utväxling på åtgärder – Rangordning Betyg Hur stor andel tycker att LRF är mycket/ ganska/något bra på nedanstående områden? Andel något/ganska /mycket bra (%) Vi har sett vilket betyg varje kontaktyta har fått och vilken effekt på nöjdheten kontaktytan har. Nu kombinerar vi dessa två värden och kan därmed se var förbättringsåtgärder ger störst effekt på nöjdheten (För formel se appendix) Var förbättringsåtgärder har störst påverkan på nöjdheten Bas: Landsbygd och Lantbruk

44 Förbättringspotential, Framgångsfaktorer och Kvalitetssäkring – Tolkning  Förbättringspotential – Rangordningen anger inom vilka områden förbättringsåtgärder skulle ha störst effekt på nöjdheten. Alla områden i undersökningen har en förbättringspotential, så till vida att de har en poäng som är större än 0.  Framgångsfaktorer – De områden där förbättringsåtgärder skulle ha störst effekt på nöjdheten*. Detta utifrån hur stor effekt området har på nöjdheten i kombination med hur medlemmarna betygsätter LRFs insatser på området. Störst potential för förbättringar noteras om ett område har stor effekt på hur nöjd man är med medlemskapet samtidigt som betyget är relativt svagt.  Områden för kvalitetssäkring: Områden där en kombination av höga betyg och en relativt stor effekt på nöjdheten* gör att man bör säkerställa nuvarande nivåer/inte bör slappna av – men att området samtidigt inte har den hävstångseffekt som gör att det kan klassas som en framgångsfaktor.  Övriga: Dessa områden har låg effekt på nöjdheten och har därmed lägst prioritet.  Riktvärden för betyg för enskilda områden:  Om betyget är över 60% är det ett bra betyg och rekommendationen blir att kvalitetssäkra området  Betyg på 50% och högre är att betrakta som godkända/ok  Framgångsfaktorer respektive områden för kvalitetssäkring markeras på något av följande två sätt: * I den fördjupade analysen inom varje huvudområde mäts vilken effekt förbättringsåtgärdena skulle ha på respektive huvudområde. 44

45 Var ger förbättringsåtgärder störst effekt på Nöjdheten? Framgångsfaktorer, dvs de övergripande områden där förbättringsåtgärder har störst förutsättningar att påverka Nöjdheten positivt, är 1.Möjlighet att påverka LRFs verksamhet 2.Stöd och råd för medlemmarnas företagande 3.Politik och Samhälle 4.Medlemskommunikation 5.Opinionsbildning En mer detaljerad analys per område ger vägledning i vilka detaljområden som det kan finnas anledning att satsa på/titta närmare på, då de driver medlemmarnas nöjdhet med områden Var ger förbättringsåtgärder störst effekt på Nöjdheten? Framgångsfaktorer, dvs de övergripande områden där förbättringsåtgärder har störst förutsättningar att påverka Nöjdheten positivt, är 1.Möjlighet att påverka LRFs verksamhet 2.Stöd och råd för medlemmarnas företagande 3.Politik och Samhälle 4.Medlemskommunikation 5.Opinionsbildning En mer detaljerad analys per område ger vägledning i vilka detaljområden som det kan finnas anledning att satsa på/titta närmare på, då de driver medlemmarnas nöjdhet med områden Förbättringspotential Var ger förbättringsåtgärder störst effekt på nöjdheten? Utväxling på åtgärder - Rangordning Bas: Landsbygd och Lantbruk Var har förbättringsåtgärder störst påverkan på nöjdheten Rangordning Framgångsfaktor Kvalitetssäkra Övriga 45

46 Förbättringspotential Var ger förbättringsåtgärder störst effekt på nöjdheten? Utväxling på åtgärder - Rangordning Bas: Landsbygd och Lantbruk 2013 Var har förbättringsåtgärder störst påverkan på nöjdheten Jämförelse över tiden Framgångsfaktor Kvalitetssäkra Övriga

47 47 Turboruta - Var har förbättringsåtgärder störst påverkan på nöjdheten Effekt (härledd påverkan) Betyg Turborutan för 2014 ligger i appendix

48 Vilka satsningar har störst effekt på medlemmarnas nöjdhet? Övergripande kommentarer: Medlemmarna signalerar att förbättringar inom ett antal andra områdena skulle skapa nöjdare medlemmar. Resultatet skiljer sig dock något från förra årets; Möjlighet att påverka är fortfarande en tydlig framgångsfaktor (ett område där förbättringsåtgärder har stora förutsättningar att påverka Nöjdheten positivt), men ”Stöd och råd” är ett väl så viktigt förbättringsområde. Bland de fem områden som är kan klassificeras som framgångsfaktorer utkristalliseras två områden som berör ”Hur?” (LRF ska arbeta) Möjlighet att påverka Medlemskommunikationen Och tre områden som berör ”Vad?” (LRF ska arbeta med): Stöd och råd Politik och Samhälle Opinionsbildning De senare representerar både den individuella nyttan av medlemskapet (Stöd och råd) och den kollektiva nyttan av medlemskapet (Politik och samhälle respektive Opinionsbildning) 48

49 Fördjupad analys av Nöjdheten Följande avsnitt baseras på svaren ifrån företagarmedlemmar 49

50 Framgångsfaktorerna 50

51 Möjlighet att påverka LRFs verksamhet Nöjdhet Bas: Landsbygd och Lantbruk Stöd och råd0,36 Politik och Samhälle0,33 Möjlighet att påverka LRFs verksamhet0,30 Medlemskommunikation0,27 Opinionsbildning0,25 Tillgång till bra information0,21 Bemötande och tillgänglighet0,14 Medlemsförmåner och rabatter0,14 Nätverk och erfarenhetsutbyte0,13 =Kvalitetssäkra =Framgångsfaktor 51

52 LRF Medlemsundersökning 2015 Medlemskategori - Lantbruks- landsbygdsmedlemmar.ppt

53 Möjligheter att påverka LRFs verksamhet – Kommentarer Förändringar över tiden… För flera av områdena har det skett en signifikant försvagning över en 2-årsperiod. Samtidigt håller trenden i sig; Fler medlemmar än tidigare väljer att tycka till om detta område. Övergripande kommentarer Fortsatt ett mycket lågt betyg för detta område; Endast 30% ger ett positivt betyg medan hela 45% ger ett negativt betyg. Dessa låga betyg bidrar starkt till att området faller ut som tydligt prioriterat för åtgärder. De svagare delarna är likt tidigare år Möjlighet att påverka ståndpunkter och frågor som LRF driver Möjlighet att påverka LRFs erbjudanden och tjänster I ett mellanläge återfinns Göra det lätt för medlemmarna att vara med och påverka LRFs verksamhet De något mer positiva delarna i området är Att ta tillvara på medlemmarnas idéer kunskaper och erfarenheter Känslan av att de förtroendevalda för min talan Frågan är komplex; Intresset för att påverka är klart begränsat men medlemmarna vill ha möjligheten att påverka (gillar tanken?) och upplever att den är begränsad. 53 Främsta framgångsfaktorerna – mest påverkan Möjlighet att påverka ståndpunkter och frågor som LRF driver – i särklass den tyngsta Men även… Göra det lätt för medlemmarna att vara med och påverka LRFs verksamhet Grupper som är mer positiva Förtroendevalda De som har varit med en kortare tid Grupper som är mer kritiska De med högre omsättning – bl a när det gäller att tillvarata medlemmarnas kunskaper/idéer/ erfarenheter

54 Stöd och råd för medlemmarnas företagande Nöjdhet Bas: Landsbygd och Lantbruk Stöd och råd0,36 Politik och Samhälle0,33 Möjlighet att påverka LRFs verksamhet0,30 Medlemskommunikation0,27 Opinionsbildning0,25 Tillgång till bra information0,21 Bemötande och tillgänglighet0,14 Medlemsförmåner och rabatter0,14 Nätverk och erfarenhetsutbyte0,13 =Kvalitetssäkra =Framgångsfaktor 54

55 LRF Medlemsundersökning 2015 Medlemskategori - Lantbruks- landsbygdsmedlemmar.ppt

56 Stöd och råd för medlemmarnas företagande – Kommentarer Förändringar över tiden… Över tiden har det övergripande betyget för Stöd och råd försvagats – från 55% år 2009 till 45% i denna mätning. Resultatet i årets mätning ligger dessutom signifikant lägre än förra året. Områden som samtidigt har gått framåt jämfört med förra året är Stöd vi storm, brand etc (inte oväntat) liksom Erbjuda bra utbildningar, studiecirklar etc. Höga andelar ”Vet ej/Ej svar” – ofta runt 30 % - och de har ökat något igen. Att många väljer att inte svara kan ha flera förklaringar – låg nyttjandegrad av tjänsterna och/eller att man saknar information eller att de på annat sätt är otydliga. Övergripande kommentarer 45% ger ett positivt betyg, vilket är under vad som kan sägas vara ett OK betyg. 28% av medlemmarna ger ett negativt betyg till LRF när det gäller detta område. Högst betyg får Stöd vid storm, brand, djurepidemier och liknande (har stärkts jämfört med förra året) Erbjuda bra utbildningar, studiecirklar, projekt etc för den som vill utvecklas som företagare Betyg som gränsar till svagt, i kraft av relativt låga andelar positiva svar i kombination med relativt många negativa, får fortsatt: Bistå med kompetens vid utveckling av ny och befintlig verksamhet på gården (har också gått ner jämfört med 2014) 56 Främsta framgångsfaktorerna – mest påverkan Bistå med kompetens vid utveckling av ny och befintlig verksamhet på gården. Men även… Stöd till medlemmar vid problem med myndigheters agerande Grupper som är mer kritiska Lantbruksmedlemmar De med högre omsättning Förtroendevalda – i viss mån Det gäller främst stöd vid utveckling av verksamhet och utbildning. För andra delar, som stöd vid brand etc, syns inte sådana skillnader Grupper som är mer positiva Åldersgruppen över 64 år Landsbygdsmedlemmar

57 Politik och Samhälle Nöjdhet Bas: Landsbygd och Lantbruk Stöd och råd0,36 Politik och Samhälle0,33 Möjlighet att påverka LRFs verksamhet0,30 Medlemskommunikation0,27 Opinionsbildning0,25 Tillgång till bra information0,21 Bemötande och tillgänglighet0,14 Medlemsförmåner och rabatter0,14 Nätverk och erfarenhetsutbyte0,13 =Kvalitetssäkra =Framgångsfaktor 57

58 LRF Medlemsundersökning 2015 Medlemskategori - Lantbruks- landsbygdsmedlemmar.ppt

59 Politik och Samhälle – Kommentarer Förändringar över tiden… Över tiden har det skett en nedgång i betyget för Politik och Samhälle, men andelen positiva förefaller ha stabiliserats runt 55%. För flera av de detaljerade frågorna har resultaten stärkts något (Skogspolitik och Djurhållning bl a) medan övriga är oförändade jämfört med Övergripande kommentarer Det övergripande betyget kan sägas vara godkänt; Över hälften (55%) ger ett positivt betyg. Dock är en av fyra negativa. När man sedan ser till hur medlemmarna bedömer LRFs hantering av sakfrågor och områden som faller under rubriken Politik och Samhälle kan vi notera att flera områden som upplevs som viktiga också får relativt goda betyg: Livsmedelspolitik, Skogspolitik, Energipolitik och i viss mån Djurhållning (dock mer polariserad). För några andra viktiga områden är resultaten svaga, där andelen negativa ligger i nivå med andelen positiva. Exempel på detta är Villkor för företagande och EUs jordbrukspolitik. 59 Främsta framgångsfaktorerna – mest påverkan Livsmedelspolitik – i särklass den tyngsta Därefter följer, en rad områden på ungefär samma nivå: Djurhållning i Sverige och förutsättningarna för svensk animalieproduktion Skogspolitik Villkor för företagande EUs jordbrukspolitik Hållbar tillväxt Energipolitik Dvs ett relativt sammansatt ”framgångsrecept”. Grupper som är mer kritiska Lantbruksmedlemmar De med högre omsättning/större arealer De som har varit medlemmar längre Förtroendevalda – primärt vad gäller Livsmedels-, Skogs- och EU politik Har entreprenadverksamhet och animalieproduktion Grupper som är mer positiva Åldersgruppen över 64 år Landsbygdsmedlemmar Personer som varit medlemmar kortare än 6 år Har omsättning mellan tkr

60 Medlemskommunikation Nöjdhet Bas: Landsbygd och Lantbruk Stöd och råd0,36 Politik och Samhälle0,33 Möjlighet att påverka LRFs verksamhet0,30 Medlemskommunikation0,27 Opinionsbildning0,25 Tillgång till bra information0,21 Bemötande och tillgänglighet0,14 Medlemsförmåner och rabatter0,14 Nätverk och erfarenhetsutbyte0,13 =Kvalitetssäkra =Framgångsfaktor 60

61 LRF Medlemsundersökning 2015 Medlemskategori - Lantbruks- landsbygdsmedlemmar.ppt

62 Medlemskommunikation – Kommentarer Övergripande kommentarer Det övergripande betyget för medlems- kommunikationen är lågt, knappt hälften (47%) ger ett positivt betyg. En stor grupp (28%) är negativa. Betygen för detaljfrågorna om LRFs medlemskommunikation är något lägre än det övergripande betyget. För frågorna om hur bra LRF är på att kommunicera vad man gör och hur bra LRF är att tydligt kommunicera sina ståndpunkter ger ca 40% ett positivt betyg och en tredjedel ger negativt betyg. Lägst betyg får dock frågan om hur bra LRF är på att kommunicera hur medlemmen kan påverka LRFs verksamhet, där istället enbart en tredjedel är positiva och 40% negativa. Detta betyg ligger också i linje med vad området Möjlighet att påverka LRFs verksamhet får i helhetsbetyg (30%). 62 Främsta framgångsfaktorerna – mest påverkan Kommunicera vad man gör på områden som är viktiga för dig som medlem – har störst påverkan Därefter följer de två andra frågorna som ligger på samma nivå: Tydligt kommunicera sina ståndpunkter Kommunicera hur du som medlem kan vara med och påverka LRFs verksamhet Grupper som är mer kritiska Åldersgruppen år Lantbruksmedlemmar De som bor på gården De med högre omsättning/större arealer De som har varit medlemmar längre De med hög omsättning Har entreprenadverksamhet och animalieproduktion Grupper som är mer positiva Åldersgruppen över 64 år Landsbygdsmedlemmar Personer som varit medlemmar kortare än 3 år Verksamhetsområdet Häst

63 Opinionsbildning Nöjdhet Bas: Landsbygd och Lantbruk Stöd och råd0,36 Politik och Samhälle0,33 Möjlighet att påverka LRFs verksamhet0,30 Medlemskommunikation0,27 Opinionsbildning0,25 Tillgång till bra information0,21 Bemötande och tillgänglighet0,14 Medlemsförmåner och rabatter0,14 Nätverk och erfarenhetsutbyte0,13 =Kvalitetssäkra =Framgångsfaktor 63

64 LRF Medlemsundersökning 2015 Medlemskategori - Lantbruks- landsbygdsmedlemmar.ppt

65 Opinionsbildning – Kommentarer Förändringar över tiden… Över tiden har det skett en tydlig nedgång i betyget för Opinionsbildning, men betyget har nu legat på samma nivå 3 år i rad. För många av de detaljerade frågorna ligger resultaten i nivå med För Synas på ett bra sätt i sociala medier noteras dock en ökad andel negativa (från 36% till 45%), något som kan stämma till eftertanke. Övergripande kommentarer Det övergripande betyget för Opinionsbildning är OK/godkänt; 55% ger ett positivt betyg, medan 23% är negativa. Resultatet är något mer polariserat än tidigare. När man studerar detaljfrågorna om LRFs Opinionsbildning kan man fortfarande konstatera att det finns ett missnöje som inte riktigt återspeglas i det övergripande betyget: Delfrågorna får lägre betyg än det sammanfattande omdömet om området. Betygen är, med något undantag, relativt låga och en stor andel, runt 30% och uppåt, är missnöjda i delfrågorna. En tolkning är att medlemmarna ser ett värde i LRFs arbete men har synpunkter på hur det drivs. Vi noterar också att Opinionsbildning är det område där de som inte förnyat sitt medlemskap skiljer sig mest från totalen i sin betygssättning. 65 Främsta framgångsfaktorerna – mest påverkan Arbeta för att öka efterfrågan på andra produkter och tjänster från de gröna näringarna Förbättra allmänhetens attityder till de gröna näringarna Ge en realistisk bild av de gröna näringarna Dvs ett konkret uppdrag till LRF att driva efterfrågan på medlemmarnas produkter och tjänster, men också bilden av näringen. Grupper som är mer kritiska Relativt små skillnader, men något lägre för: Lantbruksmedlemmar De med högre omsättning Förtroendevalda – i viss mån Grupper som är mer positiva Åldersgruppen över 64 år Landsbygdsmedlemmar De som inte bor på gården Har omsättning mellan tkr

66 Övriga områden 66

67 Tillgång till bra information Nöjdhet Bas: Landsbygd och Lantbruk Stöd och råd0,36 Politik och Samhälle0,33 Möjlighet att påverka LRFs verksamhet0,30 Medlemskommunikation0,27 Opinionsbildning0,25 Tillgång till bra information0,21 Bemötande och tillgänglighet0,14 Medlemsförmåner och rabatter0,14 Nätverk och erfarenhetsutbyte0,13 =Kvalitetssäkra =Framgångsfaktor 67

68 LRF Medlemsundersökning 2015 Medlemskategori - Lantbruks- landsbygdsmedlemmar.ppt

69 Tillgång till bra information - Kommentarer Förändringar över tiden… Området Tillgång till bra information har försvagts ytterligare något. Betygen för möten har gått ner mest, även betygen för utskick av faktura och medlemsfolder och gröna sidorna i Land Lantbruk har gått ned men dessa betyg är fortfarande relativt höga jämfört med övriga frågor. Övergripande kommentarer Det övergripande betyget för Tillgång till bra information ligger fortfarande över 50% men det är enbart med en procentenhet. Andelen som ger ett positivt betyg har därmed gått ned 4% sedan förra året, samtidigt har andelen negativa ökat med 6 procentenheter till 23%. Högst betyg får Information i samband med utskick av faktura/medlemskort/folder Gröna sidorna i Land Lantbruk I ett mellanläge - återfinns LRFs hemsida Utskick via brev resp e-post Möten SMS Svagast är de personliga kontakterna och information genom Sociala medier. 69 Främsta framgångsfaktorerna – mest påverkan Personliga kontakter Möten Utskick och nyhetsbrev via Dessutom bör utskick av faktura och medlemskort/medlemsfolder kvalitetssäkras – relativt högt betyg och viktigt område Grupper som är mer kritiska Åldersgruppen år Lantbruksmedlemmar Har entreprenadverksamhet och animalieproduktion Förtroendevalda Dock är medlemmar som brukar stor areal åker eller skog inte mer negativa, vilket de är för de flesta andra områden Grupper som är mer positiva Åldersgruppen över 64 år Landsbygdsmedlemmar De som inte bor på gården Har omsättning mellan tkr

70 Nätverk och erfarenhetsutbyte Nöjdhet Bas: Landsbygd och Lantbruk Stöd och råd0,36 Politik och Samhälle0,33 Möjlighet att påverka LRFs verksamhet0,30 Medlemskommunikation0,27 Opinionsbildning0,25 Tillgång till bra information0,21 Bemötande och tillgänglighet0,14 Medlemsförmåner och rabatter0,14 Nätverk och erfarenhetsutbyte0,13 =Kvalitetssäkra =Framgångsfaktor 70

71 LRF Medlemsundersökning 2015 Medlemskategori - Lantbruks- landsbygdsmedlemmar.ppt

72 Nätverk, erfarenhetsutbyte och påverkan genom lokalföreningen - Kommentarer Förändringar över tiden… Det övergripande betyget har gått ned jämfört med förra året men betygen för detaljfrågorna har inte ändrats mycket utan ligger kvar på samma nivå. Övergripande kommentarer Nätverk och erfarenhetsutbyte har fått ett lågt omdöme i år, 41% ger ett positivt betyg samtidigt som 29% är negativa. Andelen positiva har därmed gått ned 5 procentenheter medan andelen har negativa har knappt förändrats. Högst betyg får Träffar för erfarenhetsutbyte Träffar för sociala aktiviteter Svaga betyg, i kraft av relativt låga andelar positiva svar i kombination med relativt många negativa, får: Stöd i personliga frågor Driva och påverka lokala frågor för bygdens utveckling Nätverk, erfarenhetsutbyte och påverkan genom lokalföreningen har en mycket begränsad påverkan på nöjdheten med LRF. 72 Främsta framgångsfaktorerna – mest påverkan Träffar för erfarenhetsutbyte Stöd i personliga frågor Övriga frågor påverkar också men inte i lika hög grad. Grupper som är mer kritiska Lantbruksmedlemmar och Personmedlemmar Stor areal skog Inte samma tydliga koppling till åldrar eller omsättning som andra områden Grupper som är mer positiva Landsbygdsmedlemmar De som inte bor på gården Brukar ej åker

73 Bemötande och tillgänglighet Nöjdhet Bas: Landsbygd och Lantbruk Stöd och råd0,36 Politik och Samhälle0,33 Möjlighet att påverka LRFs verksamhet0,30 Medlemskommunikation0,27 Opinionsbildning0,25 Tillgång till bra information0,21 Bemötande och tillgänglighet0,14 Medlemsförmåner och rabatter0,14 Nätverk och erfarenhetsutbyte0,13 =Kvalitetssäkra =Framgångsfaktor 73

74 LRF Medlemsundersökning 2015 Medlemskategori - Lantbruks- landsbygdsmedlemmar.ppt

75 Bemötande och tillgänglighet - Kommentarer Förändringar över tiden… Sedan förra året har det övergripande betyget och flera av detaljbetygen gått ned med ca 5%. För två frågor har betyget knappt ändrats sedan förra året. Det är för bemötande och tillgänglighet i kontakt med LRFs medlemsservice och hur aktiva LRF är att ta personlig kontakt.11 Övergripande kommentarer Det övergripande betyget för Bemötande och tillgänglighet har gått ned 5 procentenheter men ligger fortfarande på en ok nivå med 54% positiva. För de detaljerade frågorna kan noteras: Andelen ”Vet ej/Ej svar” är fortsatt höga – mellan 30 och 50%. Detta indikerar att många inte har någon direkt kontakt med LRF. Betygen är överlag goda. Det gäller i synnerhet kontakterna med lokalavdelningen. LRF uppfattas dock inte vara aktiva i att ta personlig kontakt. Notera dock att aktivitet från LRFs sida när det gäller att ta kontakt inte tillhör de delar som mest påverkar hur man ser på bemötande och tillgänglighet. 75 Främsta framgångsfaktorerna – mest påverkan Enkelt att få tag på rätt personer Bemötande och tillgänglighet i kontakt med övriga delar av LRF Grupper som är mer kritiska Lantbruksmedlemmar De med större skogs/åker -arealer Verksamheterna animalieproduktion och turism Grupper som är mer positiva Landsbygdsmedlemmar

76 Medlemsförmåner och rabatter Nöjdhet Bas: Landsbygd och Lantbruk Stöd och råd0,36 Politik och Samhälle0,33 Möjlighet att påverka LRFs verksamhet0,30 Medlemskommunikation0,27 Opinionsbildning0,25 Tillgång till bra information0,21 Bemötande och tillgänglighet0,14 Medlemsförmåner och rabatter0,14 Nätverk och erfarenhetsutbyte0,13 =Kvalitetssäkra =Framgångsfaktor 76

77 LRF Medlemsundersökning 2015 Medlemskategori - Lantbruks- landsbygdsmedlemmar.ppt

78 Medlemsförmåner och rabatter - Kommentarer Förändringar över tiden… Det övergripande betyget har gått ned jämfört med förra året, dock enbart 3 procentenheter. Detaljfrågorna har generellt gått ner något mer än den övergripande frågan. Mest har frågan om basförsäkringen minskat, hela 19 procentenheter. Förra året var dock denna fråga något annorlunda, då var formuleringen: ”basförsäkringarna – olycksfall och liv” Övergripande kommentarer Det övergripande betyget för Medlemsförmåner och rabatter är bra; knappt 60% ger ett positivt betyg. Detaljfrågorna får i allmänhet höga betyg. Andelen positiva ligger mellan 55-80%. Bäst betyg får medlemstidningarna samt de olika försäkringarna. Något svagare betyg får rabatter på kurser och utbildningar och hur lätt det är att använda medlemsrabatter som LRF Samköp tillhandahåller Observera att andelen ”Vet ej/Ej svar” är mycket hög, 50-60% för vissa av erbjudandena. 78 Främsta framgångsfaktorerna – mest påverkan Hur lätt det är att använda medlemsrabatter som LRF Samköp tillhandahåller Rabatter på kurser och urbildningar Även Rabatt och bonus på bl a bilar, drivmedel och verktyg via LRF Samköp har stor påverkan men eftersom medlemmarna redan idag ger detta område bra betyg så blir rådet att försöka upprätthålla det höga betyget, dvs. Kvalitetssäkra området. Grupper som är mer kritiska Åldersgruppen år. Verksamheten animalieproduktion Förtroendevalda Grupper som är mer positiva Åldersgruppen över 64 år Landsbygdsmedlemmar Personer som varit medlemmar kortare än 3 år Har omsättning mellan tkr

79 Synen på LRF 79

80 LRF Medlemsundersökning 2015 Medlemskategori - Lantbruks- landsbygdsmedlemmar.ppt

81 LRF Medlemsundersökning 2015 Medlemskategori - Lantbruks- landsbygdsmedlemmar.ppt

82 Rationella och Emotionella aspekter på medlemskapet – Kommentarer Rationella aspekter:  Medlemmarnas upplevelse av värde för pengarna och i vilken utsträckning LRF tillgodoser de behov man har går tillbaka för andra året i rad.  Det är fortfarande medlemmar med större omsättning och arealer som ger lägre betyg för värdet för pengarna. Även förtroende- valda liksom verksamma inom entreprenad och animalieprodukt är svalare än snittet.  Det finns fortfarande ett tydligt intresse för att ta del av LRFs erbjudanden; Drygt 60% av medlemmarna skulle vilja nyttja mer av det som LRF erbjuder. Men intresset för att utnyttja mer av erbjudandet har försvagats något över tiden. Yngre är mer positiva här.  Intresset för att påverka och engagera sig mer i LRF är relativt oförändrat och begränsat. Här visar dock medlemmar med högre omsättning och arealer ett större intresse, liksom dem inom trädgård och turism. Inte oväntat ligger förtroendevalda högt här. 82 Emotionella aspekter: De emotionella aspekterna på medlemskapet i LRF är fortsatt starka; Medan flera andra perspektiv på medlemskapet i LRF har gått tillbaka står en positiv grundbild relativt fast; Dock har synen på hur verksamheten bedrivs och LRFs framtoning blivit något mer kritisk. Den allmänt positiva hållningen kan tolkas som något av en värdegemen- skap. Kopplingen till tradition har också blivit starkare, på gott och ont; Som tidigare kommenterats, Ett medlemskap som enbart bygger på tradition kan synas bräckligt. Det syns mindre skillnader mellan olika grupper än för många andra delar; Däremot kan vi notera att större enheter är något svalare och det gäller även förtreondevalda.

83 Vision & Framtid 83

84 LRF Medlemsundersökning 2015 Medlemskategori - Lantbruks- landsbygdsmedlemmar.ppt

85 LRF Medlemsundersökning 2015 Medlemskategori - Lantbruks- landsbygdsmedlemmar.ppt

86 Kontakter 86

87 Kontakter Ange ungefär hur många gånger som du, det senaste året, har haft kontakt med LRFs… Bas: Landsbygd och Lantbruk 87

88 LRF Medlemsundersökning 2015 Medlemskategori - Lantbruks- landsbygdsmedlemmar.ppt

89 Kontakter – Sammanfattning nedbrytningar Mest kontakt har medlemmarna med… LRFs Lokalavdelning LRF Konsult Därefter kommer.. Förtroendevalda Medlemsservice Minst kontakt har medlemmarna med… LRFs riksförbund Företagarcoacher och/eller andra projektledare för företags- och företag 89 Förändringar över tid : Något färre har haft kontakt med LRF Konsult jämfört med förra året. Mest Nöjda är medlemmarna med de områden som de har mest kontakt med… LRFs Lokalavdelning LRF Konsult Minskad Nöjdhet Medlemmarna är något mindre nöjda med samtliga avdelningar/grupper/förbund jämfört med 2014

90 Öppna svar Vad ska LRF göra mer av/bli bättre på? Hur ser medlemmarna på medlemskommunikationen? 90

91 Öppna svar 91 Vad ska LRF göra mer av / bli bättre på för att du ska bli ännu nöjdare med ditt medlemskap? % Bas: Samtliga svarande 685 pers

92 Öppna svar 92 % Bas: Samtliga svarande 555 pers Hur ser du på LRFs kommunikation med dig som medlem? Finns det något du saknar eller något som kan utvecklas?

93 Inspel till förbättringar – generellt och kring kommunikation Inspel till förbättringar, generellt:  Inspelen berör primärt 3 områden:  Lägre avgifter/prisvärdhet  Driva frågor hårdare, mer aktivt  Förutsättningar för näringen  Synlighet och aktivitet  Bättre medlemsförmåner Men även  Mer kontakt  Kommentarer om avgifterna kommer från alla grupper. När det gäller att driva frågor hårdare och arbeta med förutsättningar för näringarna nämns de i högre grad av dem med högre omsättning/större arealer och förtroendevalda.  I övrigt: Läsning av öppna svar i separat bilaga rekommenderas. 93 Inspel till förbättringar, kommunikation:  Inspelen berör primärt:  För lite information  För lite kontakt  Använda mail/sms  Många tycker att informationen fungerar bra I övrigt: Läsning av öppna svar i separat bilaga rekommenderas.

94 Appendix 94

95 95 Turboruta Härledd påverkan Betyg

96 Definitioner till index och uträkning av förbättringspotential Varje nöjdhetsfråga har besvarats på en sjugradig skala, från mycket dåligt till mycket bra. För varje respondent beräknas ett medelvärde av nöjdhetsfrågorna. Detta medelvärde skalas därefter om till enligt följande formel: (Medelvärde * 16,6667) – 16,6667  Det betyder om man svarat 1 på alla frågor får man index 0.  Har man svarat 4 på alla frågor får man index 50.  Har man svarat 7 på alla frågor får man index 100.  Formeln för uträkning av förbättringspotential : effekt x (100-toppbox värdet) T ex: 0,25 x (100-68) = 8 poäng 96


Ladda ner ppt "Rapport Nöjd Medlem 2015. Sammanfattning och nyckelresonemang 2."

Liknande presentationer


Google-annonser