Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Www. lenabostrom.se Lärande är människans öde! (R. Säljö) Vi lär olika. Studenter med särskilda möjligheter.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Www. lenabostrom.se Lärande är människans öde! (R. Säljö) Vi lär olika. Studenter med särskilda möjligheter."— Presentationens avskrift:

1 www. lenabostrom.se Lärande är människans öde! (R. Säljö) Vi lär olika. Studenter med särskilda möjligheter

2 Vad är lärstil? Ca 70 olika modeller Olika antagande, design och utgångspunkter Fokuserar på olika aspekter; ex. talanger, kognitiva processer, tankestil Individ-, grupp-, organisationsnivå Skandinavien; - Dunns lärstilsmodell & Kolbs lärstilsmodell Hur och varför lärstilar? Din lärstil återverkar på ditt sätt att kommunicera och leda andra. Verktyg i jobbet Förstå sin egen ledarstil Förstå individer och grupper

3 Den didaktiska triangeln Innehållet ”Ledare” Individ/ Grupp Hur undervisar ”ledaren” innehållet? Presentationsteknik, retorik¨… Metoder enskilt, grupp, individualiserat, specifika… Interaktion med individ o. grupp Samtal, ledarskap, konflikter, kommunikation….?

4 Tänk dig att du ska lära dig något nytt och svårt, t.ex. försäkringssystem, fackliga lagar, miljöfarligt gods eller ett nytt dataprogram? Hur skulle du vilja lära dig detta på bästa sätt?

5 Vad är Lärstilar? Hur man bäst lär sig svårt och nytt! - 20 olika variabler Kan appliceras på inlärning av all kunskap som är svår och ny Internationell forskning under 50 år Intresse från; skolor, företag, organisationer, förlag, utbildningsföretag

6 Lärstilar bygger på styrkor! Dunns Lärstilmodell

7 Olika vägar till lärande - om informationsbearbetning

8 METODUTVECKLING informationsbearbetning presentationer planeringar information, instruktioner skrivet material konfliktlösning handledning Shirley Griggs:1996. Learning Styles Counseling (ERIC Clearinghouse on Counceling)

9 Teoriboken på körskolor; ” Vi är alla olika och vi lär oss på olika sätt. Vissa av oss föredrar löpande text och andra förklarande bilder. Vad föredrar Du?

10

11 TANKESTIL Kvalité Lärande organisation Reflektion

12 PERCEPTUELLA ELEMENT påverkar hur du lär dig, vad du uträttar och hur du kommunicerar

13 Öva och tänk! Med vilket sinne lär du dig och minns du? Hur gör du för att komma ihåg ett telefonnummer? a)Du ser numret framför dig i huvudet! b)Du gör en bild av numret i ditt huvud? c)Du pratar inom dig och repeterar numret. Du säger numret högt för dig själv flera gånger. d)Du skriver ned numret på ett papper (el. i luften). e)Du rör dig fysiskt och så börjar du minnas numret. f)Du tar fram mobiler och slår numret. g)Du hör toner av numret i ditt huvud. h)Du sätter numret i olika grupperingar (2 el. 3)

14 Visuella VivviAuditiva Anna Taktile ToreKinestetiske Kalle Olika typer ….. olika kropps- språk

15 Sinnen - inlärningskanaler Sinnen - inlärningskanaler Visuella: Visuella: läsa, formella kurser, filmer, bildband, Auditiva: Auditiva: föreläsningar, diskussioner, studiecirklar, samtal, kundkontakter, nätverk, Taktila: Taktila: kunskapsspel, dataprogram, taktila metoder, interaktiva medier Kinestetiska: Kinestetiska: experimentera, rollspel, studiebesöka, dramatisera, fysiska upplevelser

16 FYSIOLOGISKA ELEMENT påverkar din förmåga att koncentrera dig TID; morgonlärka eller nattuggla RÖRELSER INTAG (mat, föda, dryck)

17 SOCIALA ELEMENT påverkar din förmåga att interagera med andra Ensam I par I grupp (kollegor) I grupp (team) Handledare / Ledare Rutin – variation Grupparbeten? Enskilda arbeten? Paruppgifter? Handledning? När nya arbetssätt?

18 MILJÖMÄSSIGA ELEMENT påverkar din förmåga att koncentrera dig MÖBLER: formell – icke formellt LJUS: starkt – dämpat LJUD : tystnad – ljud (musik) TEMPERATUR: svalt – varmt ******* FÄRGER???

19 KÄNSLOMÄSSIGA ELEMENT påverkar din förmåga att leda och styra dig själv MOTIVATION inre / yttre ANSVAR/ ANPASSNING låg / hög UTHÅLLIGHET varierad / hög STRUKTUR inre / yttre

20

21 OBS! Viktigt! DJUPINLÄRNING Yt – och djupinlärning Holistiskt, att förstå sammanhang, relatera till tidigare och ny kunskap, befästa kunskap, integrera, vad ”det innebär”, kritiskt granska, särskilja, strukturera, länka teori – praktik, etc.

22 Framgångsfaktorer S självbild M målbild  motivation A attityder, avslappning K känsla, koncentration

23 Lärstilsappen Läs mer på infomentors hemsida eller ladda ned den på App Store (sök på "Lärstil" eller InfoMentor”). Besvara frågorna i lärstilsappen 1)du får vet din lärstil 2)Du får veta hur du på bästa sätt ska studera för att uppnå dina mål.

24 Forskning … Dunn & Griggs, 2007, Synthesis of the Dunn & Dunn-Style Model Research Axplock (Sverige) Boström, 2004: Lärande & Metod: Om grammatik och lärstilar (Gymnasieungdomar & vuxna). Avhandling Boström & Calissendorff (2010). Lärstilsmodellen i utveckling Boström ( ); Skillnader i olika populationer (Swe, Dk ) Boström & Löfquist (2012); Studenters kunskapsutveckling Boström L. (2013). Hur lär sig elever i gymnasieskolans praktiska program? Boström, Lena and Coburn, Annette (2013) To be conformative or not - a question of style or education? A Comparative Study of Teacher Students in Sweden and Community Education Students in Scotland Boström, L. & Hallin, K. (2013) Learning Styles Differences between Nursing and Teacher Students in Sweden: A Comparative Study. Boström (2015). Struktur – det bortglömda stildraget? Se publicerade artiklarwww.lenabostrom.se/

25 Student- grupper OBS, behov av hög struktur, 55 – 87 % SJUKSKÖTERSKE- STUD. Vs LÄRARSTUD. MUSIKLÄRAR- STUD. Vs LÄRARSTUD. LÄRARSTUD. Vs COMMUNITY WORKER (STUD) Ljus** Ljud* Design* (informellt) Motivation*** Anpassning** Uthållighet* Rutin** Auktoritet*** Kinestetisk preferens ** Intag*** Morgon*** (EM)

26 Studenters studieresultat; en fråga om lärstil, strategier eller (mis)matchning? ”Framgångsrika” lärarstudenterMindre ” ”Framgångsrika” lärarstudenter Visuell X Auditiv X Taktil X Kinestetisk X Ytstrategier X Djupstrategier X Bättre självförtroende i studier X Sämre självförtroende i studier X

27 Behov av hög struktur Viktigt för många populationer, åldergrupper Diskrepans mellan lärare och elever (gymnasiet) Lärarstudenter (beskrivande) Yttre struktur Sruktur utifrån PersonlighetHämtar hjälp Konsekvenser Positiva beskrivningar Negativa beskrivningar Gör egen struktur

28 Slutsatser av studierna Lärstilen är grunden för lärstrategier (och studieteknik) Värde för utbildningar, yrkesverksamma lärare och studenter Förstå att undervisningsstil påverkar undervisningen Främja självreglerat lärande Fördjupad didaktisk struktur och utökade pedagogiska strategier Olika grupper – olika stilar?

29 Kan man välja strategi? Är studier också en mognadsfråga? (William Perry's Cognitive Theory of Student Development)William Perry Första stadiet präglas av ett absolut tänkande, den studerande tänker i svart och vitt. Den enda och självklara sättet att uppfatta verkligheten på är den egna uppfattningen Andra stadiet innebär att man uppnått en mer flexibel uppfattning och inget är längre svart och vitt, man har här svårt att ta ställning i många frågor Tredje stadiet kännetecknas av ett internaliserat tänkande. Här har man efter moget övervägande tagit ställning för ett visst alternativ men med en medvetenhet om att andra kan se saker på ett annat sätt William Perry visade att många högskolestudenter inte når det tredje och sista stadiet utan många blir kvar i första eller andra. Det visade sig också att vissa studenter stannade upp i sin utveckling eller t.o.m. medvetet valde att gå tillbaka till tidigare stadier under utbildningens gång, detta på grund av att de inte orkade relativisera sitt tänkande och genom att gå tillbaka till tidigare stadier gör man det enklare och bekvämare att fatta beslut och ta ställning

30 Varför studieteknik?? LIVSLÅNGT LÄRANDE?? Vart är du på väg?HUR lär du dig? Planera studierna och livet! Vilka är dina bästa studiestrategier? Vad behöver DU??

31 Kursen tar bland annat upp följande; (Ex Mittuniversitetet, Studieteknik) · Vad är akademiska studier, dess struktur och etik? · Vad krävs av mig i denna miljö? · Vad innebär universitets roll i samhället? · Vilken kunskap och vilka färdigheter krävs? · Vilken är min lärstil och hur lär jag mig på bästa sätt? · Mina individuella lärandestrategier · Hur fungerar hjärnan när jag minns? · Hur sorterar jag kunskap på bästa sätt? · Olika sätt att läsa och när använder jag bäst strategi? · Olika sätt att anteckna och vilken passar mig bäst? · Att skriva och bearbeta texter. · Att utveckla personliga lärandestrategier för ett livslångt lärande · Att utveckla ett fördjupat tänkande om hur jag bäst lär mig. · Att planera sina studier · Självförtroende och motivation; byggstenar i goda studieresultat

32 Vilken nytta har Du som student? Lära känna dig själv! Hur Du lär dig bäst! Bygga på styrkorna – utveckla ”svagheterna”. Hitta strategier som matchar din stil. (Plugga, minnas bättre, tänka, koncentrera dig, redovisa, läsa, anteckna…) Bli effektiv i studier och arbete. Kunna påverka utbildningen på ett konstruktivt sätt. Förstå andra! Presentera, föreläsa, samtala, skriva …. Bättre Förstå din egen situation, universitetets, samhällets….

33

34 Referenser & lästips Boström, L. & Svantesson, I. (2007); Så arbetar Du med lärstilar Dunn & Griggs, (2007), Synthesis of the Dunn & Dunn-Style Model Research Griggs, S. (1996). Learning Styles Counseling (ERIC Clearinghouse on Counceling) Honey, P. & Mumford, A. (2007): Lärstilshandboken Liljeqvist, B (2006) Plugga smart och lär dig mer. Lund, Studentlitteratur Marke, S. & Cesarec, Z. (2007). Erfarenhetsinlärning och lärstilar. Analys och standardisering av Kolb’s Learning Style Inventory i svensk version (SIS, 2007). Socialstyrelse (2012). Att leda en evidensbaserad praktik – en guide för chefer i socialtjänsten (2012) TYA; Lärstilar, undervisning och handledning, www tya.se.


Ladda ner ppt "Www. lenabostrom.se Lärande är människans öde! (R. Säljö) Vi lär olika. Studenter med särskilda möjligheter."

Liknande presentationer


Google-annonser