Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Motivation, intervention, prevention och anknytning Håkan Stattin Örebro Universitet Vilka försäkringar kan ni ge mig att er uppfostran inte kommer att.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Motivation, intervention, prevention och anknytning Håkan Stattin Örebro Universitet Vilka försäkringar kan ni ge mig att er uppfostran inte kommer att."— Presentationens avskrift:

1 Motivation, intervention, prevention och anknytning Håkan Stattin Örebro Universitet Vilka försäkringar kan ni ge mig att er uppfostran inte kommer att ställa till elände för mig? Vilka försäkringar kan du ge att du inte ställer till problem för vår uppfostran?

2 Det här kommer jag att göra idag: Preventions- och interventionstänkande Problemutvecklingar (hur hänger dessa samman med ett preventionstänkande) Sociala insatser Föräldrastöd Teoretiska bakgrunder? Vad gör man? Är de effektiva? Vad händer i familjerna?

3 ...men jag börjar med ett sakligt konstaterande som de flesta tycks ha glömt bort

4 Vi lever i den bästa av alla världar Det har sannolikt aldrig förekommit en tid då förutsättningarna för barns och ungdomars psykologiska och sociala utveckling har varit så gynnsamma.

5 Alla människor behöver känna sig värdefulla och respekterade Det gäller barn och ungdomar också

6 Vad har hänt de sista 50 åren? Om förändringar i föräldraskapet i Sverige.

7 Tre kohorter: 1958, 1981, & 2011

8 De tre kohorterna: 1958 kohorten. Ingick i Solnaprojektet. Var fjärde förälder som födde ett barn i Solna. En helt randomeriserad kohort. (N=212). Föräldrarna (mammor & pappor) besvarade en enkät om sitt föräldraskap när barnet var tre år kohorten. Detta var barnen till föräldrarna i 1958 kohorten. (N=165). När de var 25 år gamla besvarade de samma enkät som sina föräldrar kohorten. Ett utskick 2011 till alla föräldrar i Solna som fött barn tre år tidigare (N=1,000). (60% besvarade denna enkät).

9 Vi har begränsat analyserna till föräldrar som är födda i de skandinaviska länderna.

10 Det vi fann…….

11 Fordrade föräldrarna alltid lydnad?

12 En nergång från 66 till 27% för föräldrar som fordrade lydnad är en mycket kraftig förändring över tid.

13 Fick du smäll som barn?

14 Värt att notera Det var 20% som 1958 svarade att de ofta fick smäll som barn 2010 var den siffran mindre än 2%

15 Hur sträng var mamma?

16 Hur sträng var pappa?

17 Vem hade du mest respekt för?

18 Vem bestämde i föräldrahemmet?

19 Vem tydde du du dig mest till?

20 Fick du visa dig arg på dina föräldrar?

21 Ska du uppfostra dina barn på samma sätt som du själv uppfostrades?

22 Uppfostra på samma sätt?

23 Några slutsatser Den auktoritära föräldrastilen är borta idag. Barn idag bestraffas inte fysiskt Föräldrarna fordrar inte automatiskt lydnad Föräldrarna upplevs inte som stränga Det är båda föräldrarna som är auktoriteter Man uttrycker respekt för båda föräldrarna Det är båda föräldrarna som bestämmer hemma Barnen tyr sig mest till mamma, men pappans roll har ökat Barn tillåts visa sina känslor för sina föräldrar idag. Så var det inte tidigare. Tidigare sa man att man inte ville uppfostra sina barn som ens föräldrar gjorde. Nu är man mer beredd att göra det.

24 I mångt och mycket är uppväxtbetingelserna idag precis det motsatta för uppväxtbetingelserna på 50-talet.

25 Funderingar Det har hänt MYCKET över 50 år i hur föräldrar uppfostrar sina barn i Sverige. Det mest dramatiska är att den auktoritära föräldrastilen har försvunnit i Sverige. Det är idag båda föräldrarna som upplevs som viktiga. Vi kan i den vetenskapliga litteraturen inte se samma radikala förändringar i ungdomarnas sociala och psykologiska anpassning (depression, självkänsla, mobbning, kriminalitet, våld, etc.) som vi är ser i hur föräldrarna förändrar sig. Ett annat sätt att säga det är: Det tycks som om föräldrarna har förändrats mer under de sista 50 åren än deras barn! Vi behöver ett nytt sätt att tänka. Makrosociala förhållanden är sannolikt betydligt mer väsentliga för föräldraskapet än vad vi tror. Vi behöver sätta mer tryck på SAMHÄLLSFÖRÄNDRINGARS BETYDELSE.

26 Lever vi i ”den bästa av alla världar” för att bedriva förebyggande arbete? Svaret är nog Ja. Barn behöver känna att de är värdefulla, respekterade och har egen kontroll över sitt liv. Det har barn idag på ett helt annat sätt än svunna generationer. Dagens föräldrastödjande insatser understödjer den inriktningen.

27 Precis det jag sagt är mål i många föräldrautbildningar och återfinns i skolans läroplan

28 Det jag sagt fram till nu handlar om förändringar över tid. Nu ska jag tala om IDAG

29 Idag Både lättare och svårare att vara förälder Man kan vara en bra förälder på många olika sätt Den auktoritära föräldrastilen tillhör det förgångna Ingen ”quick fix”: Föräldrar kan inte luta sig tillbaka på en svunnen lydnadsorientering

30 Fysisk bestraffning har ett pris Ökar drastiskt risken att barnet utsätter andra för aggression

31 De 9% av högstadieungdomar som utsatts för fysisk bestraffning av föräldrarna

32 Låt oss nu resonera om prevention och intervention

33 Introduktion till preventionstänkande

34 Detta är Vi börjar forma ideer om prevention.

35 Universell prevention Insats som inte tar hänsyn till skillnader mellan hög- och lågriskgrupper. Fokus ligger inte på enskilda individer eller grupper. Tänkt att främja alla individer oavsett grad av upplevd eller faktisk risk. Främja positiv utveckling – promotion - snarare än att koncentrera sig på riskförhållanden. Maximera skydd mot svårigheter. EXEMPEL. Anti-mobbningskampanjer

36 Selektiv prevention Fokus på undergrupper i den generella populationen som upplever/manifesterar en känd empiriskt underbyggd riskfaktor. Precis som i universell prevention identifieras inte enskilda individer på basis av risk. Undergruppen är i fokus, inte individen. Styra bort individer i den identifierade undergruppen från kronisk och ökad negativ anpassning. Exempel: Hembesöksprogram

37 Indikerad prevention Innebär ett fokus på individer som på något vis identifierats att vara i riskzonen. De som på individnivå har identifierats med kroniska och/eller allvarliga problembeteenden. Exempel: Familjeträning & Terapi för allvarliga och kroniska ungdomsbrottslingar

38 Problemen: i ungdomsåren Misslyckas i skolan Riskfyllt sexuellt beteende Våld och kriminalitet Alkohol & andra droger

39 Preventionsprogram kan komma in överallt

40 Förståelse för vad som händer över livscykeln Öppenhet att förändras Plasticitet

41 Barndom Beteendeproble m Familjeproblem Tidig skolålder Låg skolmotivation Låga skolprestationer DisciplinproblemFamiljeproblem Dåliga kamratrelationer UngdomsårKriminalitetAlkoholdrickandeDroger Låg skolmotivation Låga skolprestationer Skolk Dåliga kamratrelationer Familjeproblem Tidig sexualitet Vuxen ålder KriminalitetAlkoholdrickandeDroger Låg utbildning Ostadiga jobb Arbetslöshet Dålig ekonomi ÄktenskapsproblemSkilsmässaDödlighet Saknar socialt nätverk Livsloppsproblematik

42 Barndom Beteendeproble m Familjeproblem Tidig skolålder Låg skolmotivation Låga skolprestationer DisciplinproblemFamiljeproblem Dåliga kamratrelationer UngdomsårKriminalitetAlkoholdrickandeDroger Låg skolmotivation Låga skolprestationer Skolk Dåliga kamratrelationer Familjeproblem Tidig sexualitet Vuxen ålder KriminalitetAlkoholdrickandeDroger Låg utbildning Ostadiga jobb Arbetslöshet Dålig ekonomi ÄktenskapsproblemSkilsmässaDödlighet Saknar socialt nätverk Livsloppsproblematik

43 Barndom Beteendeproble m Familjeproblem Tidig skolålder Låg skolmotivation Låga skolprestationer DisciplinproblemFamiljeproblem Dåliga kamratrelationer UngdomsårKriminalitetAlkoholdrickandeDroger Låg skolmotivation Låga skolprestationer Skolk Dåliga kamratrelationer Familjeproblem Tidig sexualitet Vuxen ålder KriminalitetAlkoholdrickandeDroger Låg utbildning Ostadiga jobb Arbetslöshet Dålig ekonomi ÄktenskapsproblemSkilsmässaDödlighet Saknar socialt nätverk Livsloppsproblematik

44 Barndom Beteendeproble m Familjeproblem Tidig skolålder Låg skolmotivation Låga skolprestationer DisciplinproblemFamiljeproblem Dåliga kamratrelationer UngdomsårKriminalitetAlkoholdrickandeDroger Låg skolmotivation Låga skolprestationer Skolk Dåliga kamratrelationer Familjeproblem Tidig sexualitet Vuxen ålder KriminalitetAlkoholdrickandeDroger Låg utbildning Ostadiga jobb Arbetslöshet Dålig ekonomi ÄktenskapsproblemSkilsmässaDödlighet Saknar socialt nätverk Livsloppsproblematik

45 Barndom Beteendeproble m Familjeproblem Tidig skolålder Låg skolmotivation Låga skolprestationer DisciplinproblemFamiljeproblem Dåliga kamratrelationer UngdomsårKriminalitetAlkoholdrickandeDroger Låg skolmotivation Låga skolprestationer Skolk Dåliga kamratrelationer Familjeproblem Tidig sexualitet Vuxen ålder KriminalitetAlkoholdrickandeDroger Låg utbildning Ostadiga jobb Arbetslöshet Dålig ekonomi ÄktenskapsproblemSkilsmässaDödlighet Saknar socialt nätverk Livsloppsproblematik

46 Barndom Beteendeproble m Familjeproblem Tidig skolålder Låg skolmotivation Låga skolprestationer DisciplinproblemFamiljeproblem Dåliga kamratrelationer UngdomsårKriminalitetAlkoholdrickandeDroger Låg skolmotivation Låga skolprestationer Skolk Dåliga kamratrelationer Familjeproblem Tidig sexualitet Vuxen ålder KriminalitetAlkoholdrickandeDroger Låg utbildning Ostadiga jobb Arbetslöshet Dålig ekonomi ÄktenskapsproblemSkilsmässaDödlighet Saknar socialt nätverk Över tid sker problemspridning

47 Preventionsstrategier Forskning har identifierat ett riskförhållande tidigt: Barnet har beteendeproblem & Föräldrarna har problem i föräldraskapet

48 Barndom Beteendeproble m Familjeproblem Tidig skolålder Låg skolmotivation Låga skolprestationer DisciplinproblemFamiljeproblem Dåliga kamratrelationer UngdomsårKriminalitetAlkoholdrickandeDroger Låg skolmotivation Låga skolprestationer Skolk Dåliga kamratrelationer Familjeproblem Tidig sexualitet Vuxen ålder KriminalitetAlkoholdrickandeDroger Låg utbildning Ostadiga jobb Arbetslöshet Dålig ekonomi ÄktenskapsproblemSkilsmässaDödlighet Saknar socialt nätverk Livsloppsproblematik

49 Normala föräldrautbildningar kan avlasta föräldrarna som har påtagliga problem på hemmafronten i barndomen, i tidig skolålder och i ungdomsåren Jag kommer att tala mer om det senare.

50 Vilka utvecklar en externa problem i ungdomsåren? Påtagliga uppfostransbrister Tidiga beteendeproblem/beteendestörningar Hyperaktivitet, impulsivitet, koncentrationsbrister Tidiga stölder, skolk, lögner ………………

51 Nu ska jag ta en ”markör” för sociala anpassningsproblem bland barn och ungdomar Tidig kriminalitet Det kan man mäta via socialtjänstens register eller polisens. Det kan man också mäta via självrapporter.

52 Att arbeta förebyggande utan att ha en ordentlig teoribildning bakom sig är bortkastade pengar Tänk er att ni är politiker eller polischef i X-stad. Ni vill verkligen minska brottsligheten i X-stad. Vad gör ni då?

53 Det här säger forskningen & teoribildningen Ungdomar som tidigt påträffas med brottsaktiviteter är en reell riskgrupp.

54 Barn med en lång historia av beteendestörningar i barndomen börjar med brott tidigare än andra Tidig brottslighet hänger samman med hög sannolikhet att fortsätta med brott

55 Andelen personer med brott i vuxen ålder Ej brott 17% Brott före 15? Så här stor var andelen personer som återfanns registrerade för brott

56 Andelen personer med brott i vuxen ålder Ej brott 17% 1 brott 45% 2-3 brott 75% 4+ brott 83% Brott före 15? Så här stor var andelen personer som återfanns registrerade för brott

57 låt oss se vad som hände över tid… BarndomUngdomVuxenN BrottBrottBrott38 BrottBrott Ej brott 17 Brott Brott8 Brott 18 BrottBrott41 Brott 81 Brott64 442

58 De flesta var inte brottsregistrerade… BarndomUngdomVuxenN BrottBrottBrott38 BrottBrott Ej brott 17 Brott Brott8 Brott 18 BrottBrott41 Brott 81 Brott av 709 pojkar

59 En liten grupp pojkar hade en stabil brottsutveckling BarndomUngdomVuxenN BrottBrottBrott38 BrottBrott Ej brott 17 Brott Brott8 Brott 18 BrottBrott41 Brott 81 Brott64 442

60 Så här mycket brott gjorde pojkarna i hela populationen i olika åldrar Antal registrerade brottstillfällen för hela populationen

61 Så här mycket brott gjorde de 38 pojkarna i olika åldrar Antal registrerade brottstillfällen för hela populationen 38 pojkar De 38 pojkarna var ansvariga för 2 av 3 av alla brott som vi fann för populationen totalt

62 Gjordes det något försök att förhindra utvecklingen? Det är tveksamt. Sociala myndigheter talade självfallet med pojkarna och föräldrarna, men man tycktes inte någon klar strategi och målsättning i övrigt. Inte heller följde man upp ifall åtgärderna hade effekt. Varje tillfälle som de sociala myndigheterna ingrep synes ha blivit ett ”nytt” tillfälle - man föreföll inte använda hela pojkens historia som underlag för åtgärder.

63 Vad skulle hända ifall man tidigt lyckats stoppa dessa pojkars brottsutveckling? Mycket. Den registrerade brottsligheten i hela kommunen i den åldergruppen skulle minskat till hälften eller mer

64 Vad skiljer pojkar med tidig brottsstart från pojkar som börjar göra brott senare?

65 Pojkar med tidig brottsstart 10 års ålder 13 års ålder 15 års ålder Skolan Dåliga prestationer & beteendeproblem beteendeproblem beteendeproblem Kamratrelationer Dåliga relationer Umgås med andra pojkar som accepterar normbrott

66 Litteraturen visar att pojkar med tidig brottsdebut: mer aggressiva, impulsiva våghalsiga, manipulerande mer av lögner mindre av ängslan mobbarekoncentrationsproblemauktoritetstrots mindre social kompetens

67 Det här känner vi igen från studier i andra länder Det finns en gedigen teoribildning bakom - Moffit’s modell

68 Det finns en liten grupp personer som: har tidiga beteendestörningar har mycket av ungdomskrimininalitet har sociala problem i vuxen ålder: Livsloppspersistenta problem

69 Det finns en större grupp personer som: inte har tidiga beteendestörningar har mycket av ungdomskriminalitet inte utvecklar sociala problem i vuxen ålder: Ungdomskoncentrerade problem

70 Livsloppspersistenta problem Ungdomskoncentrerade problem 7 år15 år25 år Mycket problem Litet problem

71 NÅGRA KOMMENTARER Finns det åldrar där interventioner kan vara effektiva? Man kan argumentera att åldersspannet år är en sådan period Barn som upprepade gånger har kommit till polisens och de sociala myndigheternas kännedom för brott är här den reella riskgruppen

72 Livsloppspersistenta problem Ungdomskoncentrerade problem 7 år15 år25 år Mycket problem Litet problem Här påbörjas en kriminell utveckling hos en liten grupp personer som ofta hade en problematisk anpassning redan som barn. Många av dem som i vuxen ålder har en hög brottsaktivitet är rekryterade just från denna grupp Här har ännu inte brottshandlingar börjat hos den stora grupp personer som begår brott i ungdomsåren och som oftast lägger av före vuxenåren

73 Antalet registrerade brott fram till 35 års ålder.

74 Några slutsatser Om vi har hygglig teorikunskap kan vi effektivare isolera riskgrupper Hyggliga teorikunskaper kan vägleda för när vi ska intervenera Vuxna med en livslång historia av brott och droger hade ofta tidiga sociala problem samtidigt som det förekom svikt i föräldraskapet Föräldrastöd tidigt Tidiga insatser från samhället Kunskaper om problemutvecklingar måste nå professionella på fältet

75 Preventionsprogram kan komma in överallt Jag kommer att tala mycket om föräldrastöd framgent

76 Strategier IStrategier IStrategier IStrategier I Effektivare strategier för att identifiera livloppspersistent problematik.Effektivare strategier för att identifiera livloppspersistent problematik.Interventioner:Interventioner:FöräldrautbildningarFöräldrautbildningarUtbildning av socialtjänst och polisUtbildning av socialtjänst och polisEffektivare strategier för att identifiera livloppspersistent problematik.Effektivare strategier för att identifiera livloppspersistent problematik.Interventioner:Interventioner:FöräldrautbildningarFöräldrautbildningarUtbildning av socialtjänst och polisUtbildning av socialtjänst och polis

77 Strategier II Ungdomskoncentrerade problem kan hanteras effektivare om vi talar om för föräldrar var gränserna går.

78 Här är ett sätt att tänka: För de flesta ungdomar är föräldrarna legitima auktoriteter på vissa områden. De är inte det på andra.

79 LÅT OSS BÖRJA HÄR Bryr sig ungdomar om vad föräldrarna säger och tycker? Accepterar ungdomar att föräldrar sätter gränser för alkohol, droger, hur man behandlar kompisar, trotsighet mot lärare, och annat? Många föräldrar frågar sig detta. I en undersökning ställde vi frågor om detta. Vi frågade ungdomarna om de tycker att det är okej att föräldrarna sätter gränser för dem. De svarade på en 5-gradig skala som gick från ”absolut inte okej” till ”Ja, definitivt okej”.

80 att dricka alkohol 19%56% att röka eller snusa 20%66% att gå till en fest där dom dricker alkohol 21%46% att använda marijuana eller andra droger 19%78% hur jag behandlar mina vänner (t.e.x retas, säga dumma saker) 21%41% att jag får sprida rykten eller säga något elakt 23%50% att jag ska hålla mina löften till andra (t.ex. ljuga, osann) 18%46% att jag ska få vara trotsig mot en lärare i skolan 20%48% Jag tycker att det är okej att mina föräldrar sätter gränser för mig kring: Absolut inte Absolut

81 En mycket kompakt resultatbild tyder på att ungdomar accepterar att föräldrarna sätter gränser när det handlar om alkohol, droger och hur de ska behandla jämnåriga och vuxna. I de flesta fall är det en majoritet av ungdomarna som anser att föräldrarna definitivt ska sätta gränser för dem om dessa saker. Vi går vidare med sådant ungdomar upplever som privat……..

82 Vilka filmer jag får se eller skivor jag lyssnar på 48%16% Att jag får hänga med kompisar som de inte gillar 35%17% Hur jag använder min fritid 34%17% Vad jag köper för mina pengar 36%16% Vilka killar/tjejer jag tycker om eller är kär i 56%12% Jag tycker att det är okej att mina föräldrar sätter gränser för mig kring: Absolut inte Absolut

83 Få ungdomar säger att föräldrarna kan sätta gränser kring pojkvänner/flickvänner, vad man ska köpa för egna pengar eller vilka filmer man kan se eller musik man kan lyssna på. Ungdomarna upplever att det här är områden som är mer privata och som man själv vill bestämma kring. Sammanfattningsvis tyder resultaten på att man måste skilja på områden som föräldrar har möjligheter att sätta gränser kring och områden som ungdomar ser som mer privata.

84 I korthet Ungdomar accepterar att föräldrarna sätter gränser när det handlar om alkohol, droger och hur de ska behandla jämnåriga och vuxna. Det är en majoritet av ungdomar som anser att föräldrarna definitivt ska sätta gränser för dem om dessa saker. Det här är viktigt. Mycket tyder på att föräldrar kan sätta gränser och har en viktig roll att fylla. Vi kan och ska skapa förebyggande program runt alkohol, droger, och våld via föräldrarna. Ungdomar accepterar inte att föräldrar sätter gränser för sådant det upplever som privat. Föräldrar är auktoriteter på vissa områden. De är inte det på andra.

85 När vi hjälper föräldrar som har påtagliga problem i sitt föräldraskap behöver vi dock vägledning Vi behöver goda teorier

86 Låt oss ta en titt på hur beteendeproblem kan eskalera i föräldrahemmet från tidig ålder. Låt oss ta en titt på hur beteendeproblem kan eskalera i föräldrahemmet från tidig ålder. Föräldraträningsprogram använder ofta den modellen för att hjälpa föräldrarna att undvika den onda cirkeln.

87 Här är en generell modell

88 Coercion theory (coercion = tvång; Patterson, 1982) Enligt denna teori utvecklar unga människor aggressiva, men även andra beteendeproblem, som en följd av den interaktion mellan föräldrar och barn som etableras tidigt i livet.

89 barnet har tidiga beteendestörningar som föräldrarna inte klarar föräldrarna kan inte tillgodose barnets behov och har ett aggressivt förhållningssätt Antingen:

90 barnet svarar tillbaka på detta med aggressivt beteende föräldrarna reagerar aggressivt gentemot barnet

91 konflikten ”löses” genom att en av parterna drar sig undan (skrik, slår i dörren). nästa gång som en konflikt uppträder i familjen startar inte bråken på en låg nivå utan eskalerar snabbt till hätska gräl. Igen – vinnaren är den som drar sig undan, skriker högst. över tid kommer små händelser att leda till häftiga konfrontationer – ingen av parterna har ork eller tid att reflektera och finna vägar att lösa problemen. aggressiva utbrott både från föräldrarna och barn, korta och intensiva aggressiva beteenden, och många tillfällen där barnet ”vinner” på att reagera hetskt snarare än undergivet eller kompromissfyllt blir en del av vardagen i familjerna.

92 det barnet lär sig är att det aggressiva beteendet är det enda som kan leda till att han eller hon kan påverka föräldrarna. Konflikterna i familjerna löses sällan upp. Konflikterna i familjerna löses sällan upp.

93 när små barn upptäcker att de ofta kan få som de vill genom ett aggressivt förhållningssätt, kan de komma att pröva samma slags sätt att hantera konflikter med vänner och klasskamrater. barn som är aggressiva gentemot sina vänner och klasskamrater riskerar snabbt att bli utstötta av huvuddelen barn i den egna klassen

94 de börjar umgås med andra vänner som har snarlika erfarenheter: ”dåliga kamrater”

95 Vad gör man i föräldraträningsprogram som bygger på coercionmodellen? Man lär föräldrar tekniker som tar dem ur denna ”fälla” med tvingande relationer. Man ger föräldrar verktyg att utveckla positivt föräldraskap Barn får aldrig vinna på att vara aggressiva. Konflikter måste alltid leda till att föräldrar följer barnet och inleder samtal Man inpräntar att bestraffningar sällan eller aldrig har effekt. Endast positiv förstärkning leder till förändringar i barnets beteende.

96 Föräldrars missbruksproblem och kriminella beteende är ytterligare riskfaktorer som i många studier visats hänga samman med ungdomsvåld och kriminalitet. Barn som växer upp under sådana familjeförhållanden lämnas vanligen inte oberörda. Föräldrars missbruk tycks främst inte påverka barnet direkt men indirekt: sättet att uppfostra barnet ändras.

97 De mest framgångsrika familjeträningsprogrammen har några av följande element gemensamt: de stärker förmågan att kommunicera och lösa problem · de stärker förmågan att kommunicera och lösa problem · de ökar förmågan till konfliktlösning och positiv hantering av känslor · de uppmuntrar familjer att komma på nya sätt att förbättra familjeengagemang/ delaktighet och samspel · de uppmuntrar familjer att komma på nya sätt att förbättra familjeengagemang/ delaktighet och samspel Familjeutbildning är en central komponent i framgångsrika familjeinterventioner för äldre barn och ungdomar.

98 Under de sista tio åren har strukturerade föräldrastödsprogram växt fram i Sverige De har visat sig ha betydligt större möjligheter att påverka föräldrars sätt att förhålla sig till sina barn än tidigare föräldrastödjande verksamheter och insatser i andra miljöer (skola, fritid)

99 Från 80-talet och framåt hände följande: Individuell behandling. Regelrätt terapi. Arbeta med föräldrar i grupp. Användning av video, rollspel, reflektionsövningar. Manualbaserade. Ekonomiskt effektiva och lika terapeutiskt effektiva. De manualbaserade övningarna blev preventiva program gentemot riskgrupper av föräldrar

100 Grundtanken är att föräldrar har problem i sitt föräldraskap. De vill ha hjälp. Programmen hjälper till att minska problemen.

101 När man använder dessa program måste man tänka på vilka teoretiska fundament som ligger bakom programmen Den teoretiska modellen styr värdegrunden

102 Bakomliggande teori Några av de mest vanliga föräldrastödsprogramment i Sverige är som vi nämnt Komet, Cope, Otroliga Åren, Föräldrakraft, Föräldrastegen, och Steg för steg. De här programmen är beteendeorienterade och baserade på inlärningsteori eller social inlärningsteori. Några av de mest vanliga föräldrastödsprogramment i Sverige är som vi nämnt Komet, Cope, Otroliga Åren, Föräldrakraft, Föräldrastegen, och Steg för steg. De här programmen är beteendeorienterade och baserade på inlärningsteori eller social inlärningsteori.

103 Förstärkningsteori eller operant betingning Beteenden som belönas kommer att befästas över tid. Förstärkningsteorin menar att individer kan välja mellan flera reaktioner i en given situation, och de kommer att välja det beteende som förknippas med positiva utfall i det förflutna Beteenden som ignoreras kommer att släckas ut. Bestraffningar leder sällan eller aldrig till att personen lär sig prosociala alternativ. Enligt reactance theory kommer barn och ungdomar som upplever att de oförtjänt bestraffas att i högre grad fortsätta med de beteenden som bestraffades.

104 Det har riktats kritik mot dessa program. Kanske mest uttalad är den kritik som barnläkaren Lars H. Gustafsson riktat mot användningen av ”time-out” (barnet får lugna ner sig på en speciell plats i hemmet). Gustafsson ser ”time-out” som en bestraffningsmetod som inte passar svenska förhållanden. Time-out går stick i stäv emot det sätt att tänka och tycka om föräldraskapet som finns i Sverige. Kanske mest uttalad är den kritik som barnläkaren Lars H. Gustafsson riktat mot användningen av ”time-out” (barnet får lugna ner sig på en speciell plats i hemmet). Gustafsson ser ”time-out” som en bestraffningsmetod som inte passar svenska förhållanden. Time-out går stick i stäv emot det sätt att tänka och tycka om föräldraskapet som finns i Sverige.

105 Man har internationellt riktat kritiken vidare än så. De flesta av oss vuxna anser säkert att vi ska älska våra barn obetingat i alla lägen. En del har kritiserat de beteendeinriktade programmen för att de skapar ett ”betingat föräldraskap”. Föräldrarna lär sig att de ska negligera barnet när barnet gör något som de inte gillar. De ska belöna barnet när barnet gör det som föräldrarna gillar. Kritiker har sagt att det här ett annat ord för kontroll. Genom att negligera vissa beteenden och belöna andra kontrollerar föräldrarna barnets beteende. Barnet måste vinna föräldrarnas kärlek. De flesta av oss vuxna anser säkert att vi ska älska våra barn obetingat i alla lägen. En del har kritiserat de beteendeinriktade programmen för att de skapar ett ”betingat föräldraskap”. Föräldrarna lär sig att de ska negligera barnet när barnet gör något som de inte gillar. De ska belöna barnet när barnet gör det som föräldrarna gillar. Kritiker har sagt att det här ett annat ord för kontroll. Genom att negligera vissa beteenden och belöna andra kontrollerar föräldrarna barnets beteende. Barnet måste vinna föräldrarnas kärlek.

106 Ett angränsande exempel. Det är många ungdomar som säger att deras föräldrars värme och öppenhet gentemot dem är beroende på hur de klarar sig i skolan. Går det bra är föräldrarna vänliga och stödjande. Går det sämre känner de snarare kyla och avstånd. Forskning har visat att det här har ett pris. Barn som har föräldrar som reagerar på detta ”betingade” sätt sluter sig och uttrycker mer fientliga attityder till föräldrarna än andra barn. Den glädje och lycka de känner när de berättar om att de lyckats bra på en skrivning är kortlivad. Lyckas de sämre känner de skuldkänslor. Det är många ungdomar som säger att deras föräldrars värme och öppenhet gentemot dem är beroende på hur de klarar sig i skolan. Går det bra är föräldrarna vänliga och stödjande. Går det sämre känner de snarare kyla och avstånd. Forskning har visat att det här har ett pris. Barn som har föräldrar som reagerar på detta ”betingade” sätt sluter sig och uttrycker mer fientliga attityder till föräldrarna än andra barn. Den glädje och lycka de känner när de berättar om att de lyckats bra på en skrivning är kortlivad. Lyckas de sämre känner de skuldkänslor.

107 Ett föräldraskap som bygger på belöningssystem är något som kanske inte alla svenska föräldrar ställer sig bakom när det rör universella insatser. Men detta är något som finns i beteendebaserade program. Gängse förekommande program bygger på beteendeprinciper (inlärningsteori eller social inlärningsteori i vid bemärkelse). Det innebär att man arbetar med positiva förstärkningar och ignorering som minskar sannolikheten för att barns och ungdomars negativa beteende uppträder eller eskalerar. Ett föräldraskap som bygger på belöningssystem är något som kanske inte alla svenska föräldrar ställer sig bakom när det rör universella insatser. Men detta är något som finns i beteendebaserade program. Gängse förekommande program bygger på beteendeprinciper (inlärningsteori eller social inlärningsteori i vid bemärkelse). Det innebär att man arbetar med positiva förstärkningar och ignorering som minskar sannolikheten för att barns och ungdomars negativa beteende uppträder eller eskalerar.

108 I viss utsträckning överdriver jag Det är inte alls så att de beteendebaserade programmen ENDAST fokuserar på inlärningsprinciper.

109 Man introducerar promotiva inslag

110 Man …….. söker att befrämja positiva föräldra-barn relationer söker åstadkomma bättre kommunikationer mellan föräldrar och barn (aktivt lyssnande) arbetar med problemlösning, konfliktlösning, och hantering av känslor i familjen engagerar familjer i aktiviteter som främjar familjesammanhållning och engagemang söker att befrämja positiva föräldra-barn relationer söker åstadkomma bättre kommunikationer mellan föräldrar och barn (aktivt lyssnande) arbetar med problemlösning, konfliktlösning, och hantering av känslor i familjen engagerar familjer i aktiviteter som främjar familjesammanhållning och engagemang

111 Det är således både att ge föräldrar verktyg och skapa förutsättningar för en god familjesammanhållning som vi har att göra med Preventiva och promotiva inslag varvas

112 Trots kritiken mot ”time-out” ska det sägas att det inslaget enligt utvärderingslitteraturen sannolikt är en av orsakerna till att programmen har effekt i riktade insatser Det blir ett andningshål för föräldrar som har problem i sitt föräldraskap. Både föräldrarna och barnet får tid att reflektera

113 Det finns föräldrautbildningar som bygger på andra ideer. CONNECT är ett riktat program. Målet i CONNECT är att hjälpa föräldrar att utveckla känslighet och reflektioner i föräldraskapet. CONNECT bygger på anknytningsprinciper (attachment) De utvärderingar som gjorts visar att CONNECT minskar problembeteende hos ungdomar. Det finns föräldrautbildningar som bygger på andra ideer. CONNECT är ett riktat program. Målet i CONNECT är att hjälpa föräldrar att utveckla känslighet och reflektioner i föräldraskapet. CONNECT bygger på anknytningsprinciper (attachment) De utvärderingar som gjorts visar att CONNECT minskar problembeteende hos ungdomar.

114 Ett exempel Om ungdomarna kommer hem arga och sura och skriker åt föräldrarna, då lär sig föräldrarna i Connect-träning att försöka se beteendet från barnets utgångspunkt. De lär sig inte vad beteendeprogram rekommenderar: Ignorering. Föräldrarnas öppningsreplik är inte ”Sluta upp med det där” eller ignorerande. Det är ”Jag ser att du är arg och frustrerad. Vad har hänt? Kan vi tala om det?” Så på frågan ”Vad gör föräldrarna om barnet gjort något som de inte gillar”, är svaret i Connect att föräldrarna pratar om det med barnet på en gång, de vill uppriktigt förstå varför barnet gjorde som det gjorde, de försöker förstå hur barnet tänkte och tyckte, de försöker att prata ut utan att skapa nya konflikter, och de är tydliga i vad de tycker, men är öppna för att diskutera. Om ungdomarna kommer hem arga och sura och skriker åt föräldrarna, då lär sig föräldrarna i Connect-träning att försöka se beteendet från barnets utgångspunkt. De lär sig inte vad beteendeprogram rekommenderar: Ignorering. Föräldrarnas öppningsreplik är inte ”Sluta upp med det där” eller ignorerande. Det är ”Jag ser att du är arg och frustrerad. Vad har hänt? Kan vi tala om det?” Så på frågan ”Vad gör föräldrarna om barnet gjort något som de inte gillar”, är svaret i Connect att föräldrarna pratar om det med barnet på en gång, de vill uppriktigt förstå varför barnet gjorde som det gjorde, de försöker förstå hur barnet tänkte och tyckte, de försöker att prata ut utan att skapa nya konflikter, och de är tydliga i vad de tycker, men är öppna för att diskutera.

115 Nu kommer jag att ge en bakgrund till fyra föräldrautbildningar som används i Sverige

116 De otroliga åren (Webster- Stratton) Programments allmänna mål är att främja barns sociala kompetens, känslomässig regulering och positiva attributioner. Programmet ska minska och förebygga barns aggressiva beteenden och emotionella problem (används för åldrarna 0 till 12 år)

117 De otroliga åren Programmets teoretiska bakgrund utgörs av kognitiv social inlärningsteori, och särskilt Pattersons coercion-hypotes, Banduras begrepp om modellering och self-efficacy och Piagets utvecklande av interaktiva inlärningsmetoder, och programmet använder också kognitiva strategier.

118 De otroliga åren 1. Stärka barnens sociala kompetens, känslomässiga reglering och skolfärdigheter (med barn-orienterade spel som främjar positiva relationer, envishet och regulering av socialt beteende och känslor; 2. Använder beröm och incitament för att uppmuntra till samarbete (med hjälp av effektivt beröm och uppmuntran och motivera barn genom incitament); 3. Positivt disciplinera sina barn genom regler, rutiner och effektiv gränssättning; 4. Hantera dåligt uppförande med hjälp av gränser, ignorera barnens olämpligt beteende, lära sina barn lugna ner strategier, att lära barnen att lösa problem och självreglera.

119 KOMET 1. Komet är ett föräldrautbildningsprogram som utvecklades i Sverige 2003 och är den svenska versionen av Parent Management Training (PMT). Det riktar sig föräldrar och lärare. Komet är en förkortning från KOmmunikationsMETod, och programmet bygger på att lära föräldrar och lärare hur man bättre kommunicerar med barnet (3 till 11 år). 2. Den grundläggande tanken är att den vuxne är den som i första hand ska förändra sitt beteende för att minska problemen.

120 KOMET Målet med Komet är att lära föräldrarna kunskaper som leder till minskade konflikter i hemmet och/eller i skolan. Grundstommen i programmet är att öka föräldrarnas förmåga att kommunicera med sina barn och ändra negativa beteenden - genom att uppmärksamma vad barnet gör bra och ignorera dåliga beteenden.

121 KOMET Komet är ett beteendebaserat föräldraträningsprogram som hämtat ideer från kognitiv beteendeterapi (KBT) och metoder som skapats av Carolyn Webster- Stratton, Gerald Patterson, och Russel Barkley.

122 COPE (The Community Parent Education Program) COPE-programmet utvecklades av Charles E. Cunningham vid McMaster's Children's Hospital i Hamilton, Ontario, Kanada.

123 COPE COPE bygger på en social inlärningsmetod som utvecklats av Hanf, och inkluderar även principer från kognitiva och social- psykologiska modeller för attitydförändring (Leary & Miller, 1986), familjesystems teori, smågruppsteori. I utbildningen ingår modellering, rollspel, hemuppgifter och egenkontroll för att införa nya strategier och stärka kompetensen. Man använder en problemlösande inställning till hur man tillägnar sig sociala färdigheter, som respekterar åsikter och erfarenheter hos föräldrar med olika kulturell bakgrund.

124 COPE Föräldrarna får lära sig att uppmuntra och berömma sina barn på ett medvetet sätt; hur man påverkar sina barn att uppföra sig mer följsamt; hur man delar sin uppmärksamhet mellan syskon; hur man ignorerar negativa beteenden; hur man kan intervenera mer effektivt när barnet gått för långt; problemlösning strategier och belöningssystem, och hur man minskar konflikter; hur man kan hjälpa sina barn planera för framtiden, och hur man använder avtalsenliga incitament, till nytta för impulsiva barn

125 Connect Connect är ett anknytningsbaserat föräldrastöd som vänder sig till föräldrar med barn i åldern 9-17 år. Det är ett program som bygger på grundläggande principer om anknytning, relationer och barns utveckling. Fokus ligger på att utveckla förståelse, förmåga och uppmärksamt föräldraskap snarare än att undervisa och ”tala om” vad som är rätt och fel i föräldraskapet. Connect är ett strukturerat program som bygger på nio principer. Föräldrar/vårdnadshavare uppmuntras att fundera över nya sätt att förstå sitt barn och dess beteende, nya sätt att förstå sig själva och sitt sätt att reagera som förälder, samt nya möjligheter i föräldrarollen. Programmet är utvecklat av Marlene Moretti, forskare vid Simon Fraser University i Kanada.

126 Är de här programmen effektiva?

127 Det här säger litteraturen: Strukturerade föräldrastödsprogram riktade till föräldrar som har problem i sitt föräldraskap ger ofta relativt kraftiga effekter – men ger inga långsiktiga garantier.

128 Programmen har relativt kraftiga, omedelbara effekter. De ”vaccinerar” dock inte föräldrarna Det finns faktiskt inte speciellt många studier som redovisat långtidseffekter De långsiktiga effekter som uppmätts är mer modesta Spretiga resultat En av de forskningsfrågor som kommer att bli viktig i framtiden är: Hur kan man vidmakthålla de effekter som man ser i korttidsperspektivet?

129 Vi gör idag en utvärdering av om föräldrautbildningar hjälper dem som vänder sig till Bup eller Socialtjänsten för att få råd och stöd i sitt föräldraskap. Fram till idag har vi undersökt 1000 familjer som bor i 30 olika kommuner. (0 till 12 år)

130 FÖRÄLDRAR Väntelista Föräldra- utbildning X Föräldra- utbildning Y EN TRE-GRUPPSLÖSNING

131 Vi utvärderar just de här föräldrautbildningarna: KOMET De Otroliga Åren COPE CONNECT

132 Det här är exempel på frågor vi bett föräldrar besvara före och efter (Eyberg): Har barnet den sista tiden: varit bråkigt argumenterat eller sagt emot varit trotsigt varit destruktivt gapat och skrikit slagits, bitits eller rivits avbrutit eller stört andra fått raseriutbrott varit avundsjukt ljugit eller lurats etc.

133 Tänk er alla föräldrar i Sverige. De är vissa föräldrar som upplever att deras barn har anpassningsproblem. Det är 5% av alla föräldrar. Här sätter vi gränsen Relativt små problem Stora problem

134 För svenska föräldrar i allmänhet: 5% De föräldrar som vände sig till Bup eller Socialtjänsten 40% upplevde att barnet hade stora beteendeproblem 51% upplevde det som ett stort problem i familjen

135 Det var således föräldrar som hade stora problem på hemmafronten som vände sig till Bup och socialtjänst

136 Tyckte föräldrarna om att gå igenom föräldrautbildningarna?

137 Tyckte du om föräldrautbildningen (1-6: Inte alls till Mycket) KOMET Connect Otroliga åren Cope Totalt

138 Skulle du rekommendera utbildningen till andra föräldrar? KOMET100% Connect91% Otroliga åren95% Cope95% Totalt95%

139 Minskade problemen?

140

141

142 Vi kan definitivt se att barnets problem minskar kraftigt Föräldrautbildningarna har effekt.

143 Är det så överallt? BupSocialtjänst Skola och Kommun

144 Nedgång i problemtyngd Problemtyngd

145 Vad hände i dessa familjer? Vad förändrades över tid?

146 Föräldrar kan reagera positivt FÖRSÖKA FÖRSTÅ Det viktigaste för mig är att förstå varför barnet gjorde som han/hon gjorde Jag är tydlig med vad jag tycker men jag är öppen för att diskutera Jag lyssnar och försöker ta barnets perspektiv BERÖM Berömmer barnet eller ger komplimanger Ger barnet en kram, puss, klapp, handskakning, ryggdunk eller liknande BELÖNING Köper något till barnet (som speciell mat, en liten leksak), etc. Ger barnet ett extra privilegium (baka, gå på bio, etc)

147 Föräldrar kan reagera negativt EMOTIONELLA UTBROTT Min första reaktion är ilska och jag skäller på barnet Jag dras in i gräl där vi kan skrika åt varandra Jag blir jättearg och får ett utbrott BESTRAFFNING Ger barnet stryk Ruskar, nyper eller vrider om armen på barnet UNDVIKER BARNET Jag undviker att prata med barnet så att han/hon får tid att tänka över vad han/hon har gjort Jag känner att det är bäst at undvika konfrontation – så jag undviker barnet

148 Föräldrar kan göra saker MONITORING Hur stor del av tiden vet du var barnet befinner sig när hon/han är utom synhåll för dig? Hur stor del av tiden vet du exakt vad ditt barn gör när hon/han är borta? Hur stor del av ditt barns vänner känner du väl? DRA UNDAN PRIVILEGIER Ge barnet utegångsförbud Ta bort privilegier (som TV, leka med kompisar)

149 Vad förändras i familjerna? Fsignifikans Försök att förstå1.89 Berömma0.10 Belöna0.55 Ta bort privilegier0.12 Monitor/Uppsikt1.18 Emotionella utbrott16.80*** Bestraffa10.49*** Kyla/Rejektion2.34

150 Fsignifikans Försök att förstå1.89 Berömma0.10 Belöna0.55 Ta bort privilegier0.12 Monitor/Uppsikt1.18 Emotionella utbrott16.80*** Bestraffa10.49*** Kyla/Rejektion2.34

151 Stressen minskar hos familjerna

152 På grund av ditt barn problem – hur ofta OBJEKTIV STRESS Fick du avbryta vad du höll på med Fick du stanna hemma från jobbet eller försumma andra plikter Gick någon familjemedlem miste om något SUBJEKTIV STRESS Kände du sig socialt isolerad Kände du dig ledsen eller olycklig Kände du dig generad över ditt barns probem med känslor eller beteende

153 FRUSTRATION Jag går och lägger mig med samma känsla som när jag vaknar – nämligen att jag inte har åstadkommit mycket Att vara förälder gör mig spänd och ängslig Även om det kan vara givande att vara förälder, så känner jag mig frustrerad när det gäller just den här åldern som mitt barn befinner sig i

154 Vad förändras i familjerna? Fsignifikans Objektiv stress8.90** Subjektiv stress4.09* Frustration4.97*

155 Vad förändras i familjerna? Fsignifikans Objektiv stress8.90** Subjektiv stress4.09* Frustration4.97*

156 Det här hände: Föräldrarna blev hjälpta Stressnivån minskade radikalt – både objektiv och subjektiv stress; mindre frustration; Föräldrarna slutade upp med att reagera negativt: Emotionella utbrott Fysisk bestraffning

157 Slutsatser När föräldrar går i föräldrautbildningar: Stressen minskar Föräldrarnas negativa beteenden minskar Föräldrarna upplever att barnets problem minskar

158 Mycket pekar på att: En del föräldrar lever under stress De använder negativa sätt att förhålla sig till barnet Detta underblåser barnets problematiska beteenden

159 VAD KAN VI GÖRA FÖR ATT FÖRHINDRA ATT BARN UTVECKLAR SOCIALA PROBLEM? Utbilda de som arbetar med prevention så att de kan identifiera de kortsiktiga och långsiktiga utvecklingarna hos barn och ungdomar Föräldrastöd. Mycket pekar på att föräldrar kan undvika en massa problem om de kan hålla koll på våra egna känslor och irritation i den dagliga dialogen med våra barn. Tidiga sociala insatser.

160 Tack för mig!


Ladda ner ppt "Motivation, intervention, prevention och anknytning Håkan Stattin Örebro Universitet Vilka försäkringar kan ni ge mig att er uppfostran inte kommer att."

Liknande presentationer


Google-annonser