Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Europe America Africa Asia Australia > Företagsklimatet i Sverige 2008 - Slutrapport Strictly Confidential The information in this document is confidential.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Europe America Africa Asia Australia > Företagsklimatet i Sverige 2008 - Slutrapport Strictly Confidential The information in this document is confidential."— Presentationens avskrift:

1 Europe America Africa Asia Australia > Företagsklimatet i Sverige Slutrapport Strictly Confidential The information in this document is confidential to the sender and is intended only for the use of the addressee. Unauthorized use, disclosure or copying is strictly prohibited and may be unlawful.

2 ©2008 Opticom International Research AB. All rights reserved. 2 Svenskt Näringsliv 2008 All rights reserved ©2008 Opticom International Research AB. All rights reserved. No part of this publication may be reproduced or used in any form by any means – graphic, electronic or mechanical including photocopying, recording, taping or information storage or retrieval systems – without permission in writing from Opticom international Research AB. The report is copyrighted and protected by law and international treaty.

3 ©2008 Opticom International Research AB. All rights reserved. 3 Svenskt Näringsliv 2008 Corporate information Opticom International Research AB is a leading global market research and consulting firm whose mission is to help our customers make better business decisions. We are active on every continent and have during the last 15 years been co-operating with some of the finest companies in the world, helping them to gain a better understanding of their markets and what is changing them. Opticom comprises four business units, each geared to the requirements of specific customer groups and markets: Pulp & Paper, Medical & Healthcare, IT & Telecom and Industries & Services.We are truly committed to understanding your business in order to better assist your strategic and tactic decision-making. We offer experience across a wide range of market research problems relevant to our global clients. Regardless of project size and geographical coverage we conduct all research with our own in-house, multi-cultural and academically educated staff. Our more than 95 employees all hold university degrees and speak over 45 different languages fluently. Opticom has undertaken hundreds of international market research projects in over 60 countries. Today, we can offer any of the the following techniques in any part of the world: Focus groups, qualitative face-to-face interviews, on-line interactive surveys, phone interviews, street interviews, panels, database & desk research, conjoint & adaptive conjoint and postal surveys. Our core practices include: Branding, customer research, e-marketing, employee satisfaction measurement, marketing effectiveness, distribution channel research, marketing strategy, pricing, concept testing, market research strategy, multi-client and strategic studies. We are all experienced professionals with extensive trade, market research or sales & marketing backgrounds. In combining our large research capabilities, state-of-the-art information technology and competence we have proven to be a unique partner for a number of leading companies all over the world that rely on speed, quality and cost effective projects. Europe Africa Australia Asia America

4 ©2008 Opticom International Research AB. All rights reserved. 4 Svenskt Näringsliv 2008 Innehållsförteckning > I. INTRODUKTION 5 - Bakgrund 6 -Syfte 7 -Övergripande slutsatser8 > II. BAKGRUNDSVARIABLER9 - Företags- och respondentinformation 10 - Svarsfrekvens15 > III. RESULTAT FÖRETAGSKLIMATET16 - Exempelsidor17 - Sveriges företagsklimat19 - Styrkor & svagheter20 - Sveriges konkurrenskraft 28 - GAP- analys investeringsklimatet29 - Företagsklimatet sedan Lönsamhet 43 - Expansionsvilja i Sverige45 - Förbättringslista47 - Analys företagsklimatet49 - Investeringar i annat land 51 - Länder med bäst investeringsklimat 54 > IV. RESULTAT KOMPETENS & REKRYTERING 56 - Individklimat i Sverige57 - Styrkor & svagheter 58 - GAP- analys Kompetens & rekrytering 62 - Rekrytering i Sverige och utlandet 64 - Ny lag om arbetskraftsinvandring 70 - Analys Kompetens & rekrytering 72 - Attraktiva /oattraktiva länder att rekrytera till 74 > V. RESULTAT SKATTER 79 - Individbeskattning80 - Styrkor & svagheter81 - GAP- analys skatter85 - Expertskatten87 - Förbättringar skatter 89 - Analys skatter91 KONTAKTINFORMATION 93

5 I>Introduktion Bakgrund, syfte och svarsfrekvens Svenskt Näringsliv 2008

6 ©2008 Opticom International Research AB. All rights reserved. 6 Svenskt Näringsliv 2008 >Denna rapport är resultatet av en undersökning som Opticom International Research AB genomfört på uppdrag av Svenskt Näringsliv, under perioden juni – september Undersökningen omfattar totalt 200 genomförda kvalitativa telefonintervjuer med personer i ledande positioner, främst på VD- nivå, i svensk- och utlandsägda företag verksamma i Sverige. >Majoriteten av intervjuerna genomfördes på svenska och ett mindre antal på engelska. Beroende på respondenternas personliga önskemål gjordes intervjuerna antingen vid den första kontakten eller så bokades en tid för en intervju vid ett senare tillfälle. De allra flesta personer som kontaktades visade ett stort intresse för att delta i studien och de som avböjde hänvisade till tidsskäl eller gick inte att nå trots flera påringningar. Längden på intervjuerna varierade mellan 10 och 30 minuter, beroende på hur mycket information respektive person hade att ge. Respondenterna blev enbart informerade om att studien omfattade Sveriges företagsklimat generellt och inga ämnesområden betonades specifikt. >Respondenterna kommer som utlovats att tackas för sitt deltagande i studien i ett tackbrev med feedback på resultaten av studien. Bakgrund

7 ©2008 Opticom International Research AB. All rights reserved. 7 Svenskt Näringsliv 2008 >Huvudsyftet med studien: Att få en bättre och djupare kunskap om främst individbeskattningens betydelse ur lokaliserings- och rekryteringssynpunkt och kartlägga det svenska företags- och investeringsklimatet ur ett bredare perspektiv. >Övergripande syfte: Att ta fram ett relevant underlag för en omfattande debatt om det svenska företagsklimatet i allmänhet, och om skattesystemet i synnerhet, ur ett globaliseringsperspektiv inför riksdagsvalet >Ämnesområden: 1. Företags- och investeringsklimatet generellt 2. Kompetens och rekrytering av kvalificerad utländsk arbetskraft 3. Beskattning 4. Jämförelse med resultaten i ISA- studierna Syfte

8 8 Övergripande slutsatser – Ökande krav på ett konkurrenskraftigt Sverige Det svenska företagsklimatet har generellt sett förbättrats sedan regeringsskiftet 2006 – Alla högt ställda förväntningar har dock inte infriats 60% av respondenterna vill se åtgärder får att öka sitt företags expansionsvilja i Sverige – En ökning med 10% sedan 2001 Trots skattesänkningar ökar missnöjet med arbetsgivaravgifter och bolagsbeskattning – Situationen kring individbeskattningen har dock förbättrats något sedan 2001 Sänkta skatter och högre disponibel inkomst främsta förbättringsåtgärder för att underlätta rekrytering till Sverige Svenskt Näringsliv 2008 ©2008 Opticom International Research AB. All rights reserved.

9 II>Bakgrundsvariabler Data om respondentföretag samt svarsfrekvens Svenskt Näringsliv 2008

10 : Andel utlands- och svenskägda Svenskt Näringsliv 2008 ©2008 Opticom International Research AB. All rights reserved. Bas: 200 svensk- och utlandsägda företag Forskningsintensiva Samtliga företag i följande branscher: Läkemedel & Biotech: 36 Fordonsindustri: 20 Elektronik & Teknik: 10 IT & Telecom: 10 Försvarsindustri: 3 Miljö & Återvinning: 3

11 : Antal anställda Svenskt Näringsliv 2008 ©2008 Opticom International Research AB. All rights reserved. Bas: 200 svensk- och utlandsägda företag

12 : Branscher Svenskt Näringsliv 2008 ©2008 Opticom International Research AB. All rights reserved. Bas: 200 svensk- och utlandsägda företag

13 : Ursprungsland Svenskt Näringsliv 2008 ©2008 Opticom International Research AB. All rights reserved. Bas: 152 utlandsägda företag

14 : Respondenternas position Svenskt Näringsliv 2008 ©2008 Opticom International Research AB. All rights reserved. Bas: 200 svensk- och utlandsägda företag

15 Svarsfrekvens: 72% >Svarsfrekvens är ett uttryck för hur många personer som bestämmer sig för att delta i Opticoms undersökningar, d.v.s. den andel av det totala antalet etablerade telefonkontakter med potentiella respondenter som tagit ställning till vår förfrågan. Svarsfrekvenssiffran tas fram genom att beräkna förhållandet (i procent) mellan antalet genomförda intervjuer och det totala bortfallet. >Totalt etablerades kontakt med 314 potentiella respondenter. 77 respondenter avböjde att delta i undersökningen, främst p g a tidsbrist, men de allra flesta var positivt inställda till undersökningen som sådan. ©2008 Opticom International Research AB. All rights reserved. 15 Svenskt Näringsliv 2008

16 III>Resultat Företagsklimatet Styrkor – svagheter, konkurrenskraft, investeringsvilja samt förbättringsförslag Svenskt Näringsliv 2008

17 ©2008 Opticom International Research AB. All rights reserved. 17 Svenskt Näringsliv 2008 Nyckel till att förstå presentationen av resultaten På sidor där resultaten presenteras grafiskt finns längst ner statistisk information om den ställda frågan och svaren. Bas: antalet respondenter som ställts frågan samt vilken målgrupp de tillhör. Öppen fråga: frågan är ställd helt öppet, d v s utan att några svarsalternativ presenterats. Sluten fråga: respondenten har getts ett antal fasta svarsalternativ att välja mellan. Enstaka svar: respondenten får bara ange ett svar på frågan. Multipla svar: respondenten får ange fler svar på frågan. Summa svar: det totala antal svar som framkommit vid en multipel fråga. Vet ej: antalet respondenter som inte kunnat ge svar på frågan. Inget svar: antalet respondenter som avböjt att ge svar på frågan.

18 ©2008 Opticom International Research AB. All rights reserved. 18 Svenskt Näringsliv 2008 Nyckel till att förstå den grafiska presentationen Frågorna såsom de ställts till respondenten Resultat Rubrik/sammanfattning eller tolkning av resultaten Statistisk information om frågan och resultaten

19 ©2008 Opticom International Research AB. All rights reserved. 19 Svenskt Näringsliv 2008 Sveriges företagsklimat vs. EU/EES Vad är din övergripande spontana inställning till Sveriges företagsklimat generellt jämfört med övriga EU/EES-länder? Bas: 200 svensk och utlandsägda företag Sluten fråga Vet ej: 0 Inget svar: 0

20 20 Styrkor 2008 Vilka anser du spontant är Sveriges styrkor vad gäller företagsklimatet? 28 andra svar under 7% Svenskt Näringsliv 2008 ©2008 Opticom International Research AB. All rights reserved. Bas: 200 svensk och utlandsägda företag Öppen fråga 454 svar Vet ej: 1 Inget svar: 0 Arbetskraften (antal svar): Kompetent & välutbildad arbetskraft – 92 Lojal och initiativrik arbetskraft – 26 Har goda språkkunskaper - 4 Skatter (antal svar): Bolagsbeskattning (låg/hygglig) – 25 Rimliga skatter generellt – 7 God skattelagstiftning - 3

21 21 Styrkor Jämfört med 2001 Vilka anser du spontant är Sveriges styrkor vad gäller företagsklimatet? 28 andra svar under 7% Svenskt Näringsliv 2008 ©2008 Opticom International Research AB. All rights reserved. Bas: 200 svensk och utlandsägda företag Öppen fråga 454 svar Vet ej: 1 Inget svar: ISA resultat (Bas: 150 UA) Topp 5 styrkor Arbetskraften 47% Låg företagsbeskattning18% En traditionellt god samhällsstruktur/bra lagar och förordningar 8% Hög teknisk/IT-kompetens/bra innovation8% Obyråkratiskt/effektivt/enkelt & tydligt regelverk 8%

22 22 Citat – Styrkor 1/2 Vilka anser du spontant är Sveriges styrkor vad gäller företagsklimatet? ”Vi är i en speciell bransch med forskning och vi har mycket kompetent personal” (Pär Gellerfors, VD, BioArctic Neuroscience AB) ”Det finns tydliga spelregler på marknaden, allt fungerar oftast” (Stefan Andersson, VD, GDL Transport AB) ”Ledarskapet har en förmåga att driva till beslut och är lyhörda för olika kulturer och har lättare att driva globala frågor” (Åsa Hedin, VD, Elekta Instrument AB) ”Det finns en dialog och närhet mellan myndigheter och näringslivet kring vad näringslivet behöver” (Björn Sällström, Director of Human Resources, Volvo Personvagnar AB) ”Snabba på att ställa om industrin - alltså inte rädda att avveckla branscher om det behövs” (Lars Olof Larsson, VD, TitanX Engine Cooling AB) ”Den stora internationella erfarenheten med stora bolag och gör det bra inom global konkurrens” (Christian Clausen, koncernchef, Nordea Bank AB) Svenskt Näringsliv 2008 ©2008 Opticom International Research AB. All rights reserved.

23 23 Citat – Styrkor 2/2 Vilka anser du spontant är Sveriges styrkor vad gäller företagsklimatet? ”Litet land som klarar kommunikationer och kan samarbeta bra tillsammans” (Magnus Ingesson, VD, BAE Systems Bofors AB) ”Stabil verksamhetsstruktur- få strejker och finns en ganska stabil verksamhet” (Hans Davidsson, VD, Abetong AB) ”Tydliga regler hur man driver företag som också följs” (Tore Persson, VD, Smurfit Kappa Kraftliner Piteå AB) ”Inte i företagsklimatet i sig utan den svenska modellen i företagandet - en bred förankring bland de anställda, engagerade - ett öppet företagande” (Tomas Johansson, VD, Dahl Sverige AB) ”De anställdas inställning, arbetstagarna är med dig - de anställda känner gemenskap med företaget och är stolta över det de gör” (Mårten Widlund, VD, SITA Sverige AB) ”Skickliga anställda – vi är ett processföretag där stora ingenjörsinsatser görs för att bibehålla och utveckla våra produkter” (Inger Barkman, ekonomichef, Metso Power AB) Svenskt Näringsliv 2008 ©2008 Opticom International Research AB. All rights reserved.

24 24 Svagheter 2008 Vilka anser du spontant är Sveriges svagheter vad gäller företagsklimatet? 20 andra svar under 4% Svenskt Näringsliv 2008 ©2008 Opticom International Research AB. All rights reserved. Bas: 200 svensk- och utlandsägda företag Öppen fråga 335 svar Vet ej: 1 Inget svar: 0 Regelverk (antal svar): LAS – 43 Byråkratin – 29 Krångligt och otydligt regelverk (inom t.ex. skatter, miljö) - 17 Skatter (antal svar): Arbetskraftskostnader/arbetsgivaravgifter – 49 Högt skattetryck generellt – 22 Hög bolagskatt – 17 Hög individbeskattning - 17 Krånglig skattelagsstiftning - 5

25 25 Svagheter 2008 jämfört med 2001 Vilka anser du spontant är Sveriges svagheter vad gäller företagsklimatet? 20 andra svar under 4% Svenskt Näringsliv 2008 ©2008 Opticom International Research AB. All rights reserved. Bas: 200 svensk- och utlandsägda företag Öppen fråga 335 svar Vet ej: 1 Inget svar: ISA resultat (Bas: 150 UA) Topp 5 Svagheter Skatter 43% Högt generellt kostnadsläge10% Det geografiska läget (långt ifrån marknaden) 10% Många, stelbenta arbetsrättsregler7% Byråkratiskt6%

26 26 Citat – Svagheter 1/2 Vilka anser du spontant är Sveriges svagheter vad gäller företagsklimatet? ”Anställningspaketet - LAS och möjligheter att vara flexiblare med arbetskraft och arbetstider” (Rikard Appelgren, VD, WSP Sverige AB) ”Beskattning främst när det gäller arbetsgivaravgifter och på energisidan, att vi inte håller oss så väl framme på energisidan, framför allt naturgas, som är ett av våra sämre områden” (Lennart Albertsson, VD, Kemira Kemi AB) ”Regelverket kring skatter och arbetsgivaravgifter eftersom man ändrar dem ganska frekvent ” (Mats Hanson, vice VD, Becker AB Wilh.) ”Skattesystemet - för nystartande bolag är det för stor risk i nystartandefasen när det gäller skatter och arbetsgivaravgifter som ska betalas som är för höga” (Claes Bjäreholt VD, Rexam Beverage Can Fosie AB) ”Det är lite väl mycket regler som måste följas ibland” (Eva Björsbo, Ekonomichef, Biophausia AB) ”Politikerna förstår inte på sig på företagandet och vad globaliseringen medför” (Jan Bäckvall, VD, AGA AB) Svenskt Näringsliv 2008 ©2008 Opticom International Research AB. All rights reserved.

27 27 Citat – Svagheter 2/2 Vilka anser du spontant är Sveriges svagheter vad gäller företagsklimatet? ”Miljötillståndsfrågor är för rigida processer”(Magnus Hall, VD, Holmen AB) ”Att det fortfarande finns ett stort regelverk, en byråkrati som är ett arv från tidigare epoker och som är ganska onödig, t.ex. inrapportering av statistik” (Leif Östling, VD, Scania AB) ”Regler och skattelagstiftning gör inget för att skapa eller generera, det gör ingen stor skillnad eftersom skillnaden mellan första och andra linjechef inte är så stor och det skapar ingen drivkraft i organisationer” (Axel Hjärne, VD, Eltel Networks Infranet AB) ”Skattesituationen för utlänningar, möjligheter att ta hit personal på bra villkor. Under en kortare tidsperiod så är det inte lönsamt eftersom man inte kan ta del av sociala tjänster” (Hans Enocson, VD, GE SWEDEN Stockholm AB) “The difficulty to really motivate people through salary” (Malcolm Scovell, VD, Michelin Nordic AB) ”Geografiskt vi ligger i utkanten av Europa på exportmarknaden” (Kristina Geelmuyden Karlsson, VD, Celanese Emulsions Norden AB) Svenskt Näringsliv 2008 ©2008 Opticom International Research AB. All rights reserved.

28 28 Svenskt Näringsliv 2008 Sveriges konkurrenskraft relativt god jämfört med övriga EU/EES- länder Hur konkurrenskraftigt anser ni att Sverige är generellt i förhållande till andra EU/EES länder? Bas: 200 svensk och utlandsägda företag Sluten fråga Vet ej: 0 Inget svar: 0

29 ©2008 Opticom International Research AB. All rights reserved. 29 Svenskt Näringsliv 2008 GAP-analys: exempel GAP-analysmodellen används för att identifiera skillnader mellan respondenternas förväntningar och deras bedömning av t ex en leverantörs konkurrenskraft. Grafen visar tre dimensioner: Hur viktiga olika faktorer är för respondenterna samt hur bra Sverige presterar inom dessa områden. Storleken på gapen (positiva eller negativa), illustrerade genom de gröna respektive röda områdena, visar de diskrepanser som finns mellan viktighet och prestation. Mycket hög Hög Medel Låg Mycket låg

30 ©2008 Opticom International Research AB. All rights reserved. 30 Svenskt Näringsliv 2008 GAP – analys: Företagsklimatet generellt - Jämfört med 2001 Mycket hög Hög Medel Låg Mycket låg Marknadspotential och Närvaro av andra företag i samma bransch ingick inte i studien 2001

31 ©2008 Opticom International Research AB. 31 Svenskt Näringsliv 2008 GAP – analys: Företagsklimatet generellt: Livskvaliteten upplevs bättre nu än 2001 Attribute Total (200) Icke forsknings- intensiva (118) Forsknings- intensiva (82) Utlandsägda 2001 (150) ImpGapImpGapImpGapImpGap Goda telekommunikationer8,10,47,90,58,20,38,00 Tillgång på kvalificerade kunder7,7-0,97,8-0,87,7-1,08,0-0,7 Generellt kostnadsläge (lågt)7,6-2,17,7-2,17,6-2,17,7-2,0 Kvalitet på transportinfrastruktur7,6-0,87,8-1,17,4-0,36,7-0,7 Marknadspotential7,6-2,17,9-2,27,2-1,8-- Livskvalitet7,50,57,50,57,50,57,4-0,3 Kvalitet på underleverantörer7,2-0,47,3-0,57,0-0,37,7-0,9 Närvaro av andra företag i samma bransch5,70,35,40,36,10,3-- Marknadspotential och Närvaro av andra företag i samma bransch ingick inte i studien 2001

32 32 Generellt kostnadsläge: ”Kostnadsläget jämfört med Asien är högt men jämfört med Europa är vi lite bättre” (Tomas K Andersson, VD, Bombardier) ”Ett högkostnadsland och för vårt företag är det primärt personkostnader” (Nils- Erik Bech Jacobsen, Finansdirektör, Goodyear, S.A.) ”Vi har ju våra råvarupriser där vi är konkurrensutsatta från energisektorn och med skatten slår det hårt mot oss i pappersindustrin. Energiskatterna är höga” (Per Strand, VD, SCA Packaging International BV) Marknadspotential: ”Vi har glest med köpkraft i landet men vi finns i några nischer där vi kan vara 'early adaptors’” (Mari-Katharina Kadowaki, VD, SAFT S.A.) ”En marknad som är svårtillgänglig för att det finns starka hemaktörer och en liten marknad volymmässigt” (Urban Fagerstedt, Vice VD R&D, Huawei Technologies Co. Ltd) ”Liten tillväxt innanför våran sektor och det investeras lite på infrastruktur. Extra negativt är att staten inte tillåter privata investeringar för infrastruktur” (Johan Karlström, VD, Skanska AB) Kommentarer GAP- analys – Företagsklimatet generellt Svenskt Näringsliv 2008 ©2008 Opticom International Research AB. All rights reserved.

33 33 Företagsklimatet oförändrat eller något förbättrat sedan regeringsskiftet 2006 Hur har, enligt din mening, företagsklimatet i Sverige förändrats sedan regeringsskiftet 2006, jämfört med innan? Svenskt Näringsliv 2008 ©2008 Opticom International Research AB. All rights reserved. Bas: 200 svensk och utlandsägda företag Icke – forskningsintensiva: 118 Forskningsintensiva: 82 Sluten fråga Vet ej: 2 Inget svar: 0

34 34 Företagsklimatet jämfört med Hur har, enligt din mening, företagsklimatet i Sverige förändrats sedan regeringsskiftet 2006, jämfört med innan? Svenskt Näringsliv 2008 ©2008 Opticom International Research AB. All rights reserved. Bas: 200 svensk och utlandsägda företag Sluten fråga Vet ej: 2 Inget svar: : jämfört med året innan

35 ©2008 Opticom International Research AB. All rights reserved. 35 Svenskt Näringsliv 2008 Positiva förändringar sedan 2006 Vilken enskild förändring av företagsklimatet i Sverige förändrats sedan regeringsskiftet 2006 har varit mest positiv för er verksamhet: 5 andra svar under 1% Bas: 200 svensk och utlandsägda företag Öppet fråga 209 svar Vet ej: 24 Inget svar: 5 Skatter (antal svar): Sänkta arbetsgivaravgifter – 14 Allmänna skattesänkningar – 13 Avskaffad förmögenhetsskatt – 9 Sänkt inkomstskatt - 6 Sänkt bolagskatt – 2 Avskaffad arvsskatt - 1

36 ©2008 Opticom International Research AB. All rights reserved. 36 Svenskt Näringsliv 2008 Positiva förändringar sedan 2006 – Jämfört med 2001 (från året innan) Vilken enskild förändring av företagsklimatet i Sverige förändrats sedan regeringsskiftet 2006 har varit mest positiv för er verksamhet: 5 andra svar under 1% Bas: 200 svensk och utlandsägda företag Öppet fråga 209 svar Vet ej: 24 Inget svar: ISA resultat (Bas: 150 UA) Topp 5 positiva förändringar Kan inte nämna någon enskild förändring62% Kronkursen9% Konjunkturläget2% Lägre beskattning av utländska experter2% Ränteläget1%

37 37 Citat – Exempel på positiva förändringar sedan 2006 ”Att ta in alternativa driftsformer inom svensk sjukvård - man har rivit upp stopplagen, uppmuntrat landstingen att lägga ut mer på entreprenad” (Martin Swegmark, VD, Capio Diagnostik AB) ”Förespråkandet av jobblinjen och av att gå på bidrag med mera, att de skickar signaler om detta” (Mari-Katharina Kadowaki, VD, SAFT AB) ”Skatteförändringarna som rör vårt allmänna klimat när det gäller förmögenhet och arvstagande, många anställda får bättre förutsättningar att tjäna mera pengar. Arbete börjar löna sig” (Anders Jansson, VD, Stena Metall AB) ”Skattelättnader för låginkomsttagare” (Lennart Jacobsen, Sverigechef, GE Money Bank AB) ”Arbetsmarknadspolitiska åtgärder, vi får minskad frånvaro av arbetskraften p.g.a. av åtgärder mot sjukskrivningar och dylikt ” (Björn Sällström, Director of Human Resources, Volvo Personvagnar AB) “Sänkning av inkomstskatterna - folk får mer i plånboken att spendera” (Claes Bjäreholt, Rexam Beverage Can Fosie AB) Svenskt Näringsliv 2008 ©2008 Opticom International Research AB. All rights reserved.

38 38 Citat – Exempel på positiva förändringar sedan 2006 “Some changes related to taxes to individuals and wealth tax that is stimulating business” (Tom Johnstone, VD, SKF AB) ”Tagit bort sociala avgifter för folk över 65 år” (Robert Ström, VD, Baxter Medical AB) ”Skattelättnader för företagen som sådana, även förenklingar i rapporteringsbiten och i finansiella transaktioner” (Robert Larsen, Vice VD; Henkel Norden AB) ”En lyhördhet - funnits i debatten att man nu vill lyssna till det som ska kunna skapa mera jobb eller förutsättningar att företagen ska bli mer konkurrenskraftiga, det finns nu en vilja att försöka förändra och förbättra” (Anonym, Sverigechef, elektronikföretag) ”Den allmänna inställningen till företagande och arbetslinjen” (Kent Eric Lång, VD, Mecel AB) ”Anställningsfrågor - man kan anställa yngre individer och få reducerade sociala avgifter” (Markos Morales, ekonomichef, LG Electronics Nordic AB) Svenskt Näringsliv 2008 ©2008 Opticom International Research AB. All rights reserved.

39 39 Svenskt Näringsliv 2008 Negativa förändringar sedan 2006 Vilken enskild förändring av företagsklimatet i Sverige förändrats sedan regeringsskiftet 2006 har varit mest negativ för er verksamhet: 4 andra svar under 1% Bas: 200 svensk och utlandsägda företag Öppet fråga 210 svar Vet ej: 20 Inget svar: 5 Regelverk (antal svar): Ingen förenkling av företagsregler – 6 Inga LAS - reformer – 4 Skatter (antal svar): Höjda energipriser/skatter - 10 Bristande/dåliga skattereformer/sänkningar - 8 Ingen sänkt arbetsgivaravgift - 3 Inte gjort något för höginkomsttagare - 3 Höjda punktskatter - 2 Borttagande av ränteavdrag - 2 Reavinstbeskattningen - 1

40 ©2008 Opticom International Research AB. All rights reserved. 40 Svenskt Näringsliv 2008 Negativa förändringar sedan Jämfört med 2001 (från året innan) Vilken enskild förändring av företagsklimatet i Sverige förändrats sedan regeringsskiftet 2006 har varit mest negativ för er verksamhet: 4 andra svar under 1% Bas: 200 svensk och utlandsägda företag Öppet fråga 210 svar Vet ej: 20 Inget svar: ISA resultat (Bas: 150 UA) Topp 4 Negativa förändringar Kan inte nämna någon enskild förändring 48% Lågkonjunktur/minskad tillväxt15% Kronförsvagningen8% Höjda energiskatter3%

41 41 Citat – Exempel på negativa/uteblivna förändringar sedan /2 ”Fastighetsskatt och försämrat för flytt eftersom du inte får göra samma avdrag som veckopendlare” (Ingvar Winbo, VD, Scana Steel Björneborg AB) ”Ränteavdragsförslaget som är på remiss, helt galet” (Anonym, VD, teknikindustrin) ” Avsaknad av politiskt ledarskap från Fredrik Reinfeldt - gör att man inte vet eller kommer på vilka förändringar som gjorts eftersom de inte kommunicerar det på nåt bra sätt” (Tomas Billing, VD, Nordstjernan AB) ”Skatteläget generellt för jag kan inte erbjuda samma förmåner som till anställda i andra länder” (Anonym, VD, teknikindustrin) “Generellt de ökande reglerna och tillsynen som blir mer ansträngande, denna regerings skatteförslag som inte befrämjar långsiktigt sparande” (Anonym, Nordenchef, försäkringsbolag) ”En del förslag på skatteområdet, när de slagit in har de inte varit genomtänkta och skapat onödig debatt, t.ex. ränteavdragen” (Leif Östling, VD, Scania AB) Svenskt Näringsliv 2008 ©2008 Opticom International Research AB. All rights reserved.

42 42 Citat – Exempel på negativa/uteblivna förändringar sedan /2 “Tax regulations - you can't deduct interest (January 1 st, 2008) which will harm foreign investors” (Tanja Greve, ekonomichef, Fresenius Kabi AB) ”Uppgiftsbelastning och regelsystem på alla företag - det pratas mycket men görs ingenting” (Göran Ennerfelt, VD, Axel Johnson Gruppen AB) ”Inga beslut i infrastrukturfrågan”(Björn Sällström, Director of Human Resources, Volvo Personvagnar AB) ”Försvarsbesluten varit extremt negativa - t.ex. nedläggning av det svenska försvaret påverkar oss indirekt och brister på satsningar framåt inom försvarsområdet” (Magnus Ingesson, VD, BAE Systems Bofors AB) ”Miljöregler - nya ändringar vad gäller beskattning av varor inom elektronikbranschen” (Markos Morales, ekonomichef, LG Electronics Nordic AB) ”Att de inte har tagit tag i dem mjuka frågorna - dvs. vilken attityd vi måste ha för att ha kvar produktion i Sverige - vad gör att vi för att behålla produktion i Sverige istället för att flytta till lågkostnadsländer, vår attityd måste ändras” (Jonas Jonsson, personalchef, Komatsu Forest AB) Svenskt Näringsliv 2008 ©2008 Opticom International Research AB. All rights reserved.

43 43 Lönsamhet i Sverige i stort genomsnittlig eller bättre Hur uppfattar ni att er svenska verksamhets lönsamhet är i förhållande till delar av er företagskoncern som finns i andra länder? Svenskt Näringsliv 2008 ©2008 Opticom International Research AB. All rights reserved. Bas: 200 svensk och utlandsägda företag Icke – forskningsintensiva: 118 Forskningsintensiva: 82 Sluten fråga Vet ej: 4 Inget svar: 2

44 44 Lönsamheten i Sverige 2008 klart förbättrad jämfört med åren Hur uppfattar ni att er svenska verksamhets lönsamhet är i förhållande till delar av er företags-koncern som finns i andra länder? Svenskt Näringsliv 2008 ©2008 Opticom International Research AB. All rights reserved. Bas: 200 svensk- och utlandsägda företag Sluten fråga Vet ej: 4 Inget svar: 2

45 ©2008 Opticom International Research AB. All rights reserved. 45 Svenskt Näringsliv 2008 Företagens expansionsvilja i Sverige Krävs det några enskilda åtgärder för att öka ert företags vilja att expandera i Sverige? Bas: 200 svensk och utlandsägda företag Icke – forskningsintensiva: 118 Forskningsintensiva: 82 Sluten fråga Vet ej: 2 Inget svar: 0

46 ©2008 Opticom International Research AB. All rights reserved. 46 Svenskt Näringsliv Företagens expansionsvilja i Sverige – Jämfört med 2001: Fler åtgärder krävs Krävs det några enskilda åtgärder för att öka ert företags vilja att expandera i Sverige? Bas: 200 svensk och utlandsägda företag Sluten fråga Vet ej: 2 Inget svar: 0Bas: 150 utlandsägda företag Sluten fråga Vet ej: 1 Inget svar:

47 47 Förbättringslista 10-i topp Förbättringsområden 9 andra svar under 3% Svenskt Näringsliv 2008 ©2008 Opticom International Research AB. All rights reserved. Bas: 121 svensk och utlandsägda företag Öppen fråga 165 svar Vet ej: 0 Inget svar: 1 Regelverk (antal svar): Reformera arbetsmarknadslagstiftning - 29 Energireformer - 8 Beslut på miljöområdet - 6 Skatter (antal svar): Lägre arbetsgivaravgifter/sociala avgifter - 22 Sänka skatter - 6 Sänka bolagsskatten - 5 Sänka inkomstskatt - 4 Bättre skatteregler - 3 Sänka energiskatter - 2 Förbättra expertskatt - 2

48 48 Förbättringslista 10-i topp Förbättringsområden 9 andra svar under 3% Svenskt Näringsliv 2008 ©2008 Opticom International Research AB. All rights reserved. Bas: 121 svensk och utlandsägda företag Öppen fråga 165 svar Vet ej: 0 Inget svar: ISA resultat (Bas: 150 UA) Topp 5 åtgärder Skatter31% Regelverk21% Långsiktig satsning på företagande8% Bättre bidragsystem/statlig hjälp/stöd7% EMU-medlemskap6% Stärka valutan/förbättra kostnadsläget6%

49 Analys kring företagsklimatet generellt 1/2 Bättre företagsklimat under den sittande regeringen >GAP- analys företagsklimatet generellt: Livskvaliteten har förbättrats sedan 2001: då hade Sverige ett rött gap på - 0,3, nu är gapet grönt med 0,5 punkter. Gällande transportinfrastruktur är viktigheten bland de icke forskningsintensiva företagen något större och missnöjet klart större än bland de forskningsintensiva företagen: -1,1 respektive -0,3 punkter. >Företagsklimatet 2008: Företagsklimatet anses av 37% av respondenterna generellt klart förbättrat sedan perioden 1997 – 2001, speciellt bland de svenskägda företagen med 50%. Man ser en klar nedgång kring millennieskiftet, vilket till stor del kan förklaras med IT- krisen och konjunkturnedgången som följde. >Förändringar sedan 2006: Trots att många respondenter inte kan peka på några direkta förbättringar av företagsklimatet tycker sig många se en generellt positivare inställning till företagande från den sittande regeringen, även om man ofta tycker att reformtakten inte är snabb nog. De förbättringar som nämns är skatterna, främst de sänkta arbetsgivaravgifterna och skattesänkningar i allmänhet. Ökat fokus på arbete, som ju också kan kopplas till jobbskatteavdraget och sänkta sjuk- och arbetslöshetsersättningar nämns också. >Jämfört med undersökningen 2001 (i relation till året innan) har andelen som inte kan se några förändringar gått kraftigt ner från 62% till 48% för perioden 2006 – Andelen som ser skatterelaterade förbättringar har ökat klart från de 2% som nämnde expertskatten 2001, till 20% som nämner skatterelaterade frågor ©2008 Opticom International Research AB. All rights reserved. 49 Svenskt Näringsliv 2008

50 Analys kring företagsklimat generellt 2/2 Trots en ökad lönsamhet krävs åtgärder för att förbättra företagsklimatet >Skattefrågan behandlas även under negativa förändringar sedan 2006, där nämns främst energibeskattningen eller otillräckliga skattesänkningar generellt. Jämfört med 2001 är det fler som anger att de inte sett några specifika försämringar: 55% jämfört med 48% då. >Lönsamheten i Sverige: Lönsamheten i företagens svenska verksamhet ses som genomsnittlig eller bättre än genomsnittet av 83% av respondenterna. De forskningsintensiva företagen har en större andel som uppger att lönsamheten är sämre än genomsnittet: 19%, jämfört med 11% för de icke forskningsintensiva. Jämfört med åren kring millennieskiftet har lönsamheten förbättrats påtagligt, både bland svensk- och utlandsägda företag. >Åtgärder för att öka expansionsviljan i Sverige: 60%, en klar majoritet av respondenterna, vill se åtgärder för att öka sitt företagsvilja att expandera i Sverige. Där ligger de forskningsintensiva företagen högre än genomsnittet med 66%. Andelen som har krav på åtgärder har ökat med 10% sedan ISA- undersökningen >Regelverk och skatter är de områden där man framförallt kräver förbättringar och där ligger reformer kring arbetsmarknadslagstiftningen, främst LAS, resp. sänkningar av arbetsgivaravgifterna klart främst. Därefter följer satsningar på FoU, infrastruktursatsningar samt en attraktivare etableringspolitik, innefattat direkta stöd och avdrag, vilket finns mer av utomlands. Skatter låg procentuellt på samma nivå 2001 men däremot har kraven på förändringar i regelverken ökat klart sedan dess, från 21% till 33%. ©2008 Opticom International Research AB. All rights reserved. 50 Svenskt Näringsliv 2008

51 ©2008 Opticom International Research AB. All rights reserved. 51 Svenskt Näringsliv 2008 Investeringar i annat land: Alla företag Har ni riktat era investeringar till något annat land på grund av det svenska regelverket/andra näringslivsfaktorer i Sverige? Om ja, vart? Bas: 200 svensk och utlandsägda företag Sluten fråga Vet ej: 6 Inget svar: 0 17 andra svar under 5% Östeuropa (antal svar): Polen - 9 Östeuropa - 8 Baltikum - 6 Estland - 4 Tjeckien - 3 Ryssland - 3 Lettland - 1 Bas: 69 Öppen-sluten fråga :107 svar Vet ej: 0 Inget svar: 4

52 ©2008 Opticom International Research AB. All rights reserved. 52 Svenskt Näringsliv 2008 Enbart forskningsintensiva företag Har ni riktat era investeringar till något annat land på grund av det svenska regelverket/andra näringslivsfaktorer i Sverige? Om ja, vart? Bas: 82 Forskningintensiva företag Sluten fråga Vet ej: 3 Inget svar: 0 17 andra svar under 5% Östeuropa (antal svar): Polen - 3 Östeuropa - 5 Estland - 4 Tjeckien - 2 Baltikum - 1 Ryssland - 1 Lettland - 1 Bas: 35 Öppen-sluten fråga 53 svar Vet ej: 0 Inget svar: 1

53 Nämnda faktorer för investeringar i annat land >De forskningsintensiva företagen har riktat investeringar till annat land i större utsträckning än de icke forskningsintensiva: 43% vs. 34%. Fördelningen av mål för gjorda investeringar är i stort sett densamma med Östeuropa klart främst, följt av Kina samt en något ökad procentsats för USA och Indien. >Östeuropa – Lägre kostnadsläge för både tillverkning och forskning, närvaro marknader med tillväxtpotential, geografiskt närmare till kontinenten generellt, gynnsammare energipolitik, bättre kompetenstillgång >Kina/Indien/Asien – Lägre kostnadsläge, närhet till stora tillväxtmarknader >Tyskland – Vara på plats på stor marknad, tillgängligt investeringsstöd, gynnsammare villkor för biotechbranschen – mer utrymme att göra tester på sjukhus >USA - Marknadspotential, kostnadsläge, skatter, högre investeringstakt, närvaro ger ökad konkurrenskraft, lägre energikostnader >Storbritannien – Stor marknadspotential >Frankrike – Snabba beslut för miljötillstånd ©2008 Opticom International Research AB. All rights reserved. 53 Svenskt Näringsliv 2008

54 54 Länder med bäst investeringsklimat Vilket land anser du har bäst investeringsklimat? Svenskt Näringsliv 2008 ©2008 Opticom International Research AB. All rights reserved. Bas: 200 svensk och utlandsägda företag Öppen fråga 225 svar Vet ej: 66 Inget svar: 2 13 andra svar under 2% Östeuropa: Polen - 4 Ryssland - 3 Tjeckien - 2 Slovakien – 1 Östeuropa - 1 Baltikum - 1

55 USA ett föredöme i att skapa ett gott investeringsklimat >USA - Uppskattas främst för sitt okomplicerade regelverk för att starta och driva företag och lättrörligheten på arbetsmarknaden samt sin stora, engelsktalande hemmamarknad. Beskattning på både företags- och individnivå nämns också som klara fördelar. En viktig ”mjuk” faktor är den positiva attityden till företagande, personlig framgång och ekonomiskt oberoende. >Storbritannien - Har sina starka kort i sitt skattesystem som innebär sänkta kostnader för företagen samt den flexiblare arbetslagstiftningen som ger goda rekryteringsmöjligheter. Högteknologisk infrastruktur, ett utbildningssystem som ger kompetenta medarbetare och ett bra samarbete mellan myndigheter och näringsliv bidrar till ett gott företagsklimat. >Kina - Är en enorm och snabbväxande marknad med en hög ambitionsnivå, låga kostnader och god produktkvalitet. >Sverige - Har ett bra och stabilt regelverk för företagande och gott förhållande till myndigheter. En god förmåga att driva verksamhet, design och innovation nämns också. >Finland - Här framhålls först och främst myndigheternas positiva och flexibla inställning till företagande men också en välutbildad och högpresterande arbetskraft. ©2008 Opticom International Research AB. All rights reserved. 55 Svenskt Näringsliv 2008

56 IV>Resultat Kompetens & Rekrytering Individklimat och attraktionskraft Svenskt Näringsliv 2008

57 ©2008 Opticom International Research AB. All rights reserved. 57 Svenskt Näringsliv 2008 Individklimatet i Sverige Vad anser du om Sveriges individklimat jämfört med övriga EU/EES länder, dvs. hur bedömer du Sveriges möjligheter att attrahera och behålla personal som är attraktiv på arbetsmarknaden? Bedömer du Sverige som: Bas: 200 svensk och utlandsägda företag Icke – forskningsintensiva: 118 Forskningsintensiva: 82 Sluten fråga Vet ej: 0 Inget svar: 0

58 58 19 andra svar under 2% Svenskt Näringsliv 2008 ©2008 Opticom International Research AB. All rights reserved. Bas: 200 svensk och utlandsägda företag Öppen fråga 300 svar Vet ej: 3 Inget svar: 0 Styrkor – Kvalificerad arbetskraft Vilka anser du spontant är Sveriges styrkor vad gäller att rekrytera/behålla kvalificerad arbetskraft?

59 59 Citat – Sveriges styrkor inom rekrytering Vilka anser du spontant är Sveriges styrkor vad gäller att rekrytera/behålla kvalificerad arbetskraft? ”Svenskt ledarskap där människor får frihet under ansvar” (Rickard Gustafson, VD, Trygg-Hansa Försäkrings AB) ”Vi har ett väl fungerande socialt system runt omkring med dagisplatser m.m.” (Ravindra Parasnis, VD, Stora Enso Packaging AB) “Tolerant towards women - equal opportunity” (Sabine Zeiner, VD, IVT Industrier AB) ”Livskvaliteten, det finns ett bra samspel mellan arbete och socialt liv” (Roland Aurich, VD, Siemens AB) ”Fantastiska kunskaper i engelska, man kan bo här utan svenska” (Tomas Billing, VD, Nordstjernan AB) ”Glesbefolkad - kommer de från kontinenten så upplever dem att de finns mycket yta här och kan röra på sig” (Lars Olof Larsson, VD, TitanX Engine Cooling AB) ”Möjlighet att arbeta i en internationell miljö/företag” (Jan Åke Jonsson, VD, Saab Automobile AB) Svenskt Näringsliv 2008 ©2008 Opticom International Research AB. All rights reserved.

60 60 23 andra svar under 3% Svenskt Näringsliv 2008 ©2008 Opticom International Research AB. All rights reserved. Bas: 200 svensk och utlandsägda företag Öppen fråga 325 svar Vet ej: 5 Inget svar: 0 Svagheter - Kvalificerad arbetskraft Vilka anser du spontant är Sveriges svagheter vad gäller att rekrytera/behålla kvalificerad arbetskraft? Skatter (antal svar): Högt skattetryck (allmänt) - 69 Hög personbeskattning - 40 Expertskatten otillräcklig - 5 Värnskatten - 2 Marginalskatten - 2 Hög bolagskatt - 2

61 61 Citat – Sveriges svagheter inom rekrytering ”För höga skatter, folk tycker det är värst att staten går in och tar halva lönen” (Tom Lövstad, Nordenchef, XPonCard Group AB) ”Lönenivåerna är lägre än resten av Västeuropa” (Anonym, finansdirektör, transportföretag) ”Löneläget i kombination med skatt - lägre i Sverige för kvalificerad arbetskraft” (Anonym, Sverigechef, IT- företag) “The long term business opportunities - Sweden is in the middle of the pack when it comes to long term business- and career opportunities” (Paul Brown, VD, Roche AB) ”Vi har mycket tung industri långt ute i skogen som är avlägsen och oattraktiv” (Anonym, VD, metallindustriföretag) ”Att man inte uppmuntrar människor som anstränger sig lite extra. Eliten - människor som är villiga att offra sig, det är svårt att belöna dem med ett bra belöningssystem som är effektivt, det gör det svårt att attrahera den verkliga eliten” (Peter Rotschild, VD, Biogaia AB) Svenskt Näringsliv 2008 ©2008 Opticom International Research AB. All rights reserved.

62 62 Svenskt Näringsliv 2008 Mycket hög Hög Medel Låg Mycket låg GAP – analys: Kompetens & Rekrytering – Jämfört med 2001 Språkkunskaper, Organisation & företagsledning samt Nivå på högre utbildning och forskning ingick inte i undersökningen 2001

63 ©2008 Opticom International Research AB. All rights reserved. 63 Svenskt Näringsliv 2008 GAP – analys: Kompetens & Rekrytering Attribute Total (200) Icke forsknings- intensiv (118) Forsknings- intensiv (82) Utlandsägda 2001 (150) ImpGapImpGapImpGapImpGap Språkkunskaper8,5-0,38,3-0,38,7-0,3-- Tillgång på högutbildad arbetskraft8,4-1,48,3-1,48,7-1,57,7-0,9 Organisation & företagsledning8,4-0,58,3-0,57,9-0,6-- Nivå och kvalitet på högre utb och forskning8,2-1,38,1-1,38,4-1,4-- Tillgång på kvalificerade tjänster (juridik, management, ekonomi, teknik) 7,7-0,37,5-0,17,9-0,66,90,3 Möjlighet att rekrytera arbetskraft från andra länder 6,1-1,15,8-0,96,5-1,45,5-0,7 Bas: 200 svensk och utlandsägda företag Icke – forskningsintensiva: 118 Forskningsintensiva: 82 Sluten fråga Vet ej: 2 Inget svar: 0

64 ©2008 Opticom International Research AB. All rights reserved. 64 Svenskt Näringsliv 2008 Rekrytering i Sverige Hur bedömer Ni att Ert företags rekryteringsbehov av kvalificerad personal tillgodoses idag? Bas: 200 svensk och utlandsägda företag Icke – forskningsintensiva: 118 Forskningsintensiva: 82 Sluten fråga Vet ej: 0 Inget svar: 0

65 ©2008 Opticom International Research AB. All rights reserved. 65 Svenskt Näringsliv 2008 Rekrytering i utlandet Rekryterar ni idag spetskompetens personal från utlandet? Bas: 200 svensk och utlandsägda företag Icke – forskningsintensiva: 118 Forskningsintensiva: 82 Sluten fråga Vet ej: 0 Inget svar: 0

66 ©2008 Opticom International Research AB. All rights reserved. 66 Svenskt Näringsliv 2008 Rekrytering i utlandet Har ni behov/önskemål att rekrytera personal från utlandet? Bas: 104 svensk och utlandsägda företag Icke – forskningsintensiva: 67 Forskningsintensiva: 37 Sluten fråga Vet ej: 1 Inget svar: 0

67 ©2008 Opticom International Research AB. All rights reserved. 67 Svenskt Näringsliv 2008 Majoritet upplever problem vid utlandsrekrytering till Sverige Upplever ni några problem med rekrytering i utlandet (till Sverige)? Bas: 133 svensk och utlandsägda företag Icke – forskningsintensiva: 78 Forskningsintensiva: 55 Sluten fråga Vet ej: 7 Inget svar: 0

68 ©2008 Opticom International Research AB. All rights reserved. 68 Svenskt Näringsliv 2008 Rekrytering till Sverige ofta svårare än till andra länder Är det lättare eller svårare att rekrytera utländsk spetskompetens till Sverige än till andra länder där ni har etablerat er? Bas: 84 svensk och utlandsägda företag Icke – forskningsintensiva: 50 Forskningsintensiva: 34 Sluten fråga Vet ej: 4 Inget svar: 0

69 69 9 andra svar under 1% Svenskt Näringsliv 2008 ©2008 Opticom International Research AB. All rights reserved. Bas: 200 svensk och utlandsägda företag Öppen fråga 222 svar Vet ej: 23 Inget svar: 1 Skatter (antal svar): Sänkt skatt - 38 Attraktivare expertskatt - 30 Göra attraktiv via sänkt skatt och högre löner - 10 Skatteharmonisering med utlandet - 6 Bättre incentives för högpresterande - 3 Sänkta arbetsgivaravgifter - 1 Förenkla skatteadministration - 1 Åtgärdslista för förenkling av utlandsrekrytering

70 ©2008 Opticom International Research AB. All rights reserved. 70 Svenskt Näringsliv 2008 Ny lag om arbetskraftsinvandring Regeringen har lagt fram ett förslag om förenklad arbetskraftinvandring som kommer att träda i kraft i december i år. Kommer ni som ett resultat av detta, att öka er rekrytering utomlands? Bas: 200 svensk och utlandsägda företag Icke – forskningsintensiva: 118 Forskningsintensiva: 82 Sluten fråga Vet ej: 23 Inget svar: 0

71 71 “Only recruit very rarely from overseas” (Anonym, Divisional Manager, elektronikföretag) ”Inte tillräckligt insatt i förslaget” (Johan Malmquist, VD, Getinge AB) ”I princip ja, rekryterar inte just nu från utlandet men har alltid behov av internationell arbetskraft” (Lars-Eric Utterman, VD, Gyros AB) ”Det är möjligt, lite krångligt att svara på, kanske… Det hjälper nog till, ja” (Anonym, VD, kemiföretag) ”Vi rekryterar inte folk från utlandet. Det skulle vara okej att ta in dem för att arbeta i fabriken, men på byggplatser vågar vi inte ta in billig arbetskraft från t.ex. Baltikum pga. säkerhetsskäl då vi inte kan kommunicera med dem. De utgör en stor risk för sig själva och för andra på byggarbetsplatsen” (Anonym, VD, byggbranschen) ”Får se hur det blir, vi ingår i en stor koncern och försöker oftast hitta folk via koncernen” (Anonym, VD, metallindustriföretag) ”Lagen kommer inte lösa skatteproblemet när det gäller högutbildade, när det gäller lågutbildade kommer det att bli bättre” (Peter Ehrenheim, VD, GE Healthcare Bio- Sciences AB) Kommentarer kring ny lag om arbetskraftsinvandring Svenskt Näringsliv 2008 ©2008 Opticom International Research AB. All rights reserved.

72 Analys kompetens & rekrytering 1/2 >GAP- analys Kompetens & rekrytering: Sedan studien 2001 har tillgången på högutbildad arbetskraft försämrats med 0,5 punkter och tillgången på kvalificerade tjänster har likaså försämrats med 0,6, från ett grönt gap till ett rött, ökningen inom de forskningsintensiva företagen ligger högre och uppvisar nu minus 0,9. Möjligheten att rekrytera arbetskraft från andra länder uppvisar ett likadant mönster, där har det röda gapet ökat med 0,7 punkter. >Hur tillgodoses behovet av att rekrytera kvalificerad personal idag: De forskningsintensiva företagen är nöjdare med sin rekryteringssituation jämfört med de icke forskningsintensiva: 71% tycker att situationen är tillfredsställande eller mycket tillfredsställande, jämfört med 54% för de icke forskningsintensiva. De forskningsintensiva företagen rekryterar också spetskompetens utomlands i större utsträckning än övriga: 55% mot 43% >Däremot är behovet av att rekrytera klart mindre i de forskningsintensiva företagen: 27% vs. 40%. Totalt upplever dock 63% problem med att rekrytera i utlandet. Hela 71% anser att det är svårare att rekrytera utländsk spetskompetens till Sverige än till andra länder där man är verksam, siffran för de forskningsintensiva företagen är ytterligare något högre: 74% ©2008 Opticom International Research AB. All rights reserved. 72 Svenskt Näringsliv 2008

73 Analys kompetens & rekrytering 2/2 >Åtgärdslista för förenkling av utlandsrekrytering: 40% av respondenterna uppger att skatterna är det främsta förbättringsområdet för att underlätta rekrytering till Sverige. Där vill de flesta ha lägre inkomstskatter generellt, ytterligare några högre kompensationsnivåer, allt för en ökad disponibel inkomst. En attraktivare expertskatt: förenklad och omfattad av fler, är ytterligare en stark förbättringsfaktor. >Ny lag om arbetskraftsinvandring: Den nya lagen om förenklad arbetskraftsinvandring där arbetsgivarna får en avgörande inflytande för tillståndsgivning, på bekostnad av myndigheter som Arbetsförmedlingen och Migrationsverket, får ett avvaktande mottagande: 63% uppger att de inte kommer att öka sin utlandsrekrytering på grund av denna, medan 25% svarar ja. 12% svarar dock att det inte vet, detta faktum och en del osäkerhet i respondenternas kommentarer tyder på en okunskap om vad lagen innebär och osäkerhet om hur lagen kommer att fungera i praktiken. >Flera respondenter som inte uppger att de kommer att öka sin utlandsrekrytering pga. lagen uppger dock att den är positiv i allmänhet. ©2008 Opticom International Research AB. All rights reserved. 73 Svenskt Näringsliv 2008

74 74 I vilka länder är det lättare än i Sverige? Svenskt Näringsliv 2008 ©2008 Opticom International Research AB. All rights reserved. Bas: 84 svensk och utlandsägda företag Öppet fråga 140 svar Vet ej: 2 Inget svar: andra svar under 2% Östeuropa: Tjeckien - 2 Östeuropa - 1 Ungern - 1 Polen - 1 Attraktiva länder att rekrytera till

75 75 © 2008 Opticom International Research AB. All rights reserved. 75 Fördelar vid rekrytering USA (28)  Skatter (10)  Språk (9)  Kompensationsnivå (6)  Geografiskt läge (6)  Levnandsstandard/livskvalitet (3)  God kompetenstillgång (2)  Utvecklingsmöjligheter (2) Storbritannien (26)  Språk (9)  Kompensationsnivå (7)  Skatter (6)  Geografiskt läge (3)  God kompetenstillgång (2)  Utvecklingsmöjligheter (2)  Kosmopolitiskt (2) Tyskland (16)  Geografiskt läge (7)  Kompensationsnivå (6)  Skatter (4)  Stort land/marknad (4)  Migrationspolitik (3)  Språk (2)  Inställning till framgång (2) Frankrike (12)  Geografiskt läge (5)  Levnadsstandard/livskvalitet (4)  Språk (3)  Skatter (2)  Kompensationsnivå (2)  Stort land/marknad (2) Till vilka länder är det lättare att rekrytera och varför? Svenskt Näringsliv 2008

76 76 Svenskt Näringsliv 2008 ©2008 Opticom International Research AB. All rights reserved. Bas: 84 svensk och utlandsägda företag Öppet fråga 70 svar Vet ej: 12 Inget svar: andra svar under 2% Östeuropa: Ryssland - 7 Polen - 4 Östeuropa - 3 Ukraina - 3 Rumänien - 3 Baltikum - 2 Östländer - 1 Tjeckien - 1 I vilka länder är det svårare än i Sverige? Oattraktiva länder att rekrytera till

77 77 © 2008 Opticom International Research AB. All rights reserved. 77 Nackdelar vid rekrytering Östeuropa* (16) – Språk (6) – Livskvalitet/levnadsstadard (4) – Osäkra framtidsutsikter (4) – Geografiskt läge (2) – Bristande kompetens (2) – Politisk instabilitet (2) – Generellt oattraktivt (2) Finland (14) – Språk (9) – Annan kultur (3) – Geografiskt läge (2) – Litet land/marknad (2) – Skatter (1) – Migrationspolitik (1) Asien** (10) – Annan kultur (5) – Språk (3) – Livskvalitet/levnadsstandard (1) – Politisk instabilitet (1) – Litet land/marknad (1) Ryssland (7) – Språk (2) – Politisk instabilitet (2) – Livskvalitet/levnadsstadard (1) – Personlig säkerhet (1) – Bristande kompetens (1) – Infrastruktur (1) Till vilka länder är det svårare att rekrytera och varför? Svenskt Näringsliv 2008 *Östeuropa, Baltikum, Estland, Polen, Rumänien, Tjeckien, Ukraina ** Asien, Indien, Kina, Iran, Japan, Azerbaijan

78 Skatter, kompensationsnivå och språk viktiga faktorer vid utlandsrekrytering >USA och Storbritannien anses som de klart attraktivaste länderna att rekrytera till, de sex första orsakerna till det är desamma: språk, skatter, kompensationsnivåer (löner plus bonusförmåner samt disponibel inkomst), geografiskt läge och utvecklingsmöjligheter i arbetet. >I Tyskland och Frankrike betonas det geografiska läget i centrala Europa, de högre tyska lönerna och de gynnsammare skatterna, medan Frankrike kommer lägre där och man uppskattar en högre levnadsstandard och livskvalitet generellt. Respektive språk har en lägre ställning än i de två engelsktalande länderna men är likväl orsaker man pekar på. >Ytterligare nio respondenter nämnde Schweiz och åtta respondenter Danmark som länder som det är lättare att rekrytera till. I Schweiz fall var de två klart viktigaste orsakerna skatter och kompensationsnivåer och i Danmark nämndes skatter och gynnsammare regelverk generellt (där kan skatteregler spela roll i svaren) främst, följt av kompensationsnivå. I båda fallen var också levnadsstandard och livskvalitet viktiga orsaker för ett par respondenter. >Språket har en viktig ställning vid rekrytering och där har engelskspråkiga länder en klar fördel. Uppfattar man språket i landet som svårt eller att invånarna har dåliga språkkunskaper (läs engelska) är det en av de tydligaste nackdelarna vid en utlandsrekrytering. ©2008 Opticom International Research AB. All rights reserved. 78 Svenskt Näringsliv 2008

79 V>Resultat Skatter Individ- och företagsbeskattning Svenskt Näringsliv 2008

80 ©2008 Opticom International Research AB. All rights reserved. 80 Svenskt Näringsliv 2008 Individbeskattningen starkt negativ faktor Vad anser du om Sveriges skatteklimat vad gäller individbeskattning jämfört med övriga EU/EES länder, dvs. hur bedömer du Sveriges möjligheter att attrahera och behålla personal som är attraktiv på arbetsmarknaden i relation till individbeskattningen? Bedömer du Sverige som: Bas: 200 svensk och utlandsägda företag Icke – forskningsintensiva: 118 Forskningsintensiva: 82 Sluten fråga Vet ej: 0 Inget svar: 0

81 81 12 andra svar under 1% Svenskt Näringsliv 2008 ©2008 Opticom International Research AB. All rights reserved. Bas: 200 svensk och utlandsägda företag Öppen fråga 220 svar Vet ej: 14 Inget svar: 1 Styrkor – Skatter Vilka anser du spontant är Sveriges styrkor vad gäller individbeskattning?

82 82 Citat –Styrkor individbeskattning Vilka anser du spontant är Sveriges styrkor vad gäller individbeskattning? ”Sänkningar som gjorts nyligen har varit välkomna som fastighetsskatten och förmögenhetsskatten” (Martin Swegmark, VD, Capio Diagnostik AB) ”God välfärd för dem som tänker sig att stanna i Sverige länge och ser nytta av att betala hög skatt” (Mari-Katharina Kadowaki, VD, SAFT AB) “You get a balanced society where everybody have a good stnadard of living and low crime rate and feel safe” (Anonym, VD, läkemedelsindustrin) ”Personer känner tydligt vad de får för skatterna med skolor, sjukvård m.m.” (Anonym, forskningschef, biotechföretag) ”Skillnaderna har gradvis minskat jämfört med övriga EU länder, men för att de andra länderna hunnit ikapp Sverige, inte för att svenska nivåer sjunkit” (Anonym, VD, industriteknikföretag) “Open and equal - you know what you have to pay even though it is high” (Sabine Zeiner, VD, IVT Industrier AB) “Mycket enkelt deklarationsfarande” (Anonym, ekonomichef, bilindustrin) Svenskt Näringsliv 2008 ©2008 Opticom International Research AB. All rights reserved.

83 83 14 andra svar under 3% Svenskt Näringsliv 2008 ©2008 Opticom International Research AB. All rights reserved. Bas: 200 svensk och utlandsägda företag Öppen fråga 266 svar Vet ej: 2 Inget svar: 2 Svagheter - Skatter Vilka anser du spontant är Sveriges svagheter vad gäller individbeskattning?

84 84 Citat – Svagheter individbeskattning ”Generellt en hög beskattning, man får mycket men individen vill kunna bestämma själv vad hon ska göra med pengarna” (Anonym, VD, industriteknikföretag) ”För höga och därför inget incentive att jobba sig upp och göra karriär” (Rikard Appelgren, VD, WSP Sverige AB) ”Skatten är hög i förhållande till vad man tjänar. I andra länder får man behålla mer.” (Bertil Bjugård, VD, Emhart Glass Sweden AB) ”Extremt hög och orättvis - människor som vill jobba får inte behålla sina pengar, blir inte mycket kvar” (Stefan Andersson, VD, GDL Transport AB) ”För högt i förhållande till vad man får ut. Om man ändå måste betala privata sjukförsäkringar fungerar det ju inte så bra” (Artur Aira Dabura, VD, Biomérieux AB) ”Permanentande av tidigare tillfälliga skatter – värnskatten” (Anonym, VD, industriteknikföretag) ”Framförallt att statsskatten träder in på för låg nivå” (Göran Thorstensson, VD, Sirius International Försäkringsaktiebolag Svenskt Näringsliv 2008 ©2008 Opticom International Research AB. All rights reserved. Vilka anser du spontant är Sveriges svagheter vad gäller individbeskattning?

85 ©2008 Opticom International Research AB. All rights reserved. 85 Svenskt Näringsliv 2008 Mycket hög Hög Medel Låg Mycket låg GAP – analys: Skatter 2008 jämfört med mättes arbetskraftskostnader för tjänstemän resp. arbetare. Ett medelvärde har uträknats för ett sammanlagt resultat för 2001

86 ©2008 Opticom International Research AB. All rights reserved. 86 Svenskt Näringsliv 2008 GAP – analys: Skatter Attribute Total (200) Icke forsknings- intensiv (118) Forsknings- intensiv (82) Utlandsägda 2001 (150) ImpGapImpGapImpGapImpGap Individbeskattning7,7-3,47,5-3,17,9-3,97,5-3,6 Arbetsgivaravgifter7,4-2,57,4-2,37,3-2,87,2-1,2 Bolagsbeskattning7,2-0,87,1-0,67,3-1,06,90

87 ©2008 Opticom International Research AB. All rights reserved. 87 Svenskt Näringsliv 2008 Expertskatten upplevs som komplicerad Fungerar den utländska expertskatten väl som den är utformad idag? Om nej, varför? Bas: 200 svensk och utlandsägda företag Sluten fråga Vet ej: 98 Inget svar: 0 Bas: 65 svensk och utlandsägda företag Öppen fråga 78 svar Vet ej: 0 Ingetsvar: 0 3 andra svar under 2%

88 ©2008 Opticom International Research AB. All rights reserved. 88 Svenskt Näringsliv 2008 Expertskatten: Enbart forskningsintensiva företag Fungerar den utländska expertskatten väl som den är utformad idag? Om nej, varför? Bas: 82 svensk och utlandsägda företag Sluten fråga Vet ej: 36 Inget svar: 0 Bas: 27 svensk och utlandsägda företag Öppen fråga 35 svar Vet ej: 0 Ingetsvar: 0 3 andra svar under 2%

89 89 Förbättringslista 10-i topp Skatter Ser Ni några åtgärder som skulle kunna förbättra det svenska skattesystemet? 31 andra svar under 3% Svenskt Näringsliv 2008 ©2008 Opticom International Research AB. All rights reserved. Bas: 200 svensk och utlandsägda företag Öppen fråga 292 svar Vet ej: 15 Inget svar: 1 Marginalskatter (antal svar): Sänkta marginalskatter - 35 Avskaffa värnskatt - 12

90 90 “Göra om den i grunden för att ha en plattare skatt som är lägre” (Ingvar Winbo, VD, Scana Steel Björneborg AB ) ”Man måste göra så att det är mer lönsamt att jobba och utbilda sig i Sverige” (Mari-Katharina Kadowaki, VD, SAFT AB) “The taxation law around stock ownership and stock should be less punitive that would attract more senior directors into this country” (Anonym, Divisional Manager, elektronikföretag) ”En koordinering/neutralisering av skatter mellan länder i EU/EES skulle skapa en bättre miljö - eller så behöver Sverige skaffa sig ett konkurrenskraftigt skattesystem jämfört med Europa” (Anders Jansson, VD, Stena Metall AB) ”Titta mer på punktskatterna på energisidan och göra en noggrann analys - för att se vilka arbetsställen som kan skapas eller vilka man dödar genom att ha en hög beskattning på energisidan” (Lennart Albertsson, VD, Kemira Kemi AB) ”Tillsätta en skattekommission som gick igenom hela skattesystemet och fastlägger grundprinciper, återvända till det gamla systemet, måste förenkla avgifterna” (Göran Ennerfelt, VD, Axel Johnson Gruppen AB) ”En marginalskatt på 50% skulle ha stor betydelse för Sverige” (Robert Ström, VD, Baxter Medical AB) Citat – Förbättringsförslag gällande skattesystemet Svenskt Näringsliv 2008 ©2008 Opticom International Research AB. All rights reserved.

91 Analys skatter 1/2 >GAP- analys skatter: I de tre kriterierna ses ett ökat missnöje med arbetsgivaravgifter och bolagsbeskattning, däremot har situationen gällande individbeskattningen förbättrats något sedan 2001 men uppvisar ändå ett kraftigt minus på 3,4 punkter. >Sveriges individbeskattning: Hela 84% av respondenterna ser den svenska individbeskattningen som negativ eller mycket negativ för att attrahera och behålla attraktiv personal. I de forskningsintensiva branscherna är andelen ännu större: 89%. >Styrkor: Skattesystemets största fördel är den välfärd som man får, men det påpekas också av flera att man måste bo i landet under en längre period för att kunna ta del av den välfärd som erbjuds, vilket uppfattas som negativt gällande den grupp som vistas i landet under en kortare period. Den relativa enkelheten i systemet ses som en fördel, i övrigt hänvisas till förbättringar som den sittande regeringen genomfört avskaffad förmögenhets- och arvsskatt., bland annat. En tredjedel av respondenterna kan dock inte visa på några styrkor. ©2008 Opticom International Research AB. All rights reserved. 91 Svenskt Näringsliv 2008

92 Analys skatter 2/2 >Svagheter: Den stora svagheten är den höga individbeskattningen, nämnd av 57%, följt av hög marginalskatt på 21% och de höga skattetrycket generellt 8%, vilka alla ju är relaterade till varandra. Ytterligare 8% anser att skattesystemet saknar incentive för utbildning och mer ansvar. Expertskatten nämns av 7%, vilket kan ses som att man hellre ser sänkta skatter för alla istället för undantagsregler. >Expertskatten: 49% av respondenterna har ingen direkt uppfattning om hur väl expertskatten fungerar idag, främst eftersom de inte berörs direkt av den. 32% tycker dock inte att den fungerar väl och den främsta kritiken bland dessa är att den är för krånglig, vilket 80% anser, vidare tycker många att den borde gälla längre och från en lägre nivå och även vara avsedd för återvändande svenska medborgare, där framhålls systemet i Danmark som ett bra exempel. >Bland de forskningsintensiva företagen ligger missnöjet på i princip samma nivå men något fler anser att den fungerar bra: 23% mot 19% totalt. Färre anser där att den är för krånglig, dock hela 74%, medan man i större utsträckning ser att den borde gälla längre: 22% mot 15% totalt. ©2008 Opticom International Research AB. All rights reserved. 92 Svenskt Näringsliv 2008

93 Kontaktinformation Mats Nygård Tejpal Chugh Qualitative Research Manager & Moderator Production Supervisor Direct phone: +46 (0) (0) Mobile phone: +46 (0) (0) Carl Michael Bergman Opticom International Research AB CEOGrev Turegatan (0) SE Stockholm +46 (0) SWEDEN 93 © 2008 Opticom International Research AB. All rights reserved. Svenskt Näringsliv2008


Ladda ner ppt "Europe America Africa Asia Australia > Företagsklimatet i Sverige 2008 - Slutrapport Strictly Confidential The information in this document is confidential."

Liknande presentationer


Google-annonser