Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

1 Makroekonomi med tillämpningar Föreläsning 3: IS-LM- modellen Karolina Ekholm.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "1 Makroekonomi med tillämpningar Föreläsning 3: IS-LM- modellen Karolina Ekholm."— Presentationens avskrift:

1 1 Makroekonomi med tillämpningar Föreläsning 3: IS-LM- modellen Karolina Ekholm

2 2 Dagens föreläsning  Några ytterligare aspekter av penningmarknaden Penningmultiplikatorn Riksbanken  Jämvikt på varu- och penningmarknaden samtidigt  IS-LM-modellen Verktyg för att analysera hur ekonomin påverkas av olika förändringar när vi utgår från jämvikt på både varu- och penningmarknaden

3 3 Hur påverkar centralbanken penningmängden?  När centralbanken köper obligationer ökar den utestående mängden pengar, och när centralbanken säljer obligationer minskar mängden utestående pengar Expansiv öppen marknadsoperation Tillgångar Skulder +$1 M Kontraktiv öppen marknadsoperation Tillgångar Skulder -$1 M

4 4 Den faktiska penningpolitiken... ...är lite mer komplicerad eftersom det finns finansiella institutioner som utgör mellanhänder mellan de som sparar och de som lånar. Banker lånar in pengar från individer och företag och använder dessa för att låna ut eller köpa obligationer och aktier. Banker lånar in pengar från individer och företag och använder dessa för att låna ut eller köpa obligationer och aktier. Dessa institutioner behöver hålla likvida medel som reserver, vilket påverkar efterfrågan på pengar. Dessa institutioner behöver hålla likvida medel som reserver, vilket påverkar efterfrågan på pengar.

5 5 Bankernas reserver  Av flera skäl håller bankerna en del reserver dvs de sparar en del av sin inlåning i likvid form  Av flera skäl håller bankerna en del reserver, dvs de sparar en del av sin inlåning i likvid form De måste ha likvida medel för (oförutsedda) uttag De måste ha likvida medel för (oförutsedda) uttag De måste ha reserver för att klarera transaktioner mellan varandra De måste ha reserver för att klarera transaktioner mellan varandra I vissa länder är de av lag tvingade att hålla vissa reserver (kassakrav) I vissa länder är de av lag tvingade att hålla vissa reserver (kassakrav)  Låt eservkvoten = reserver/inlåning  Låt  vara reservkvoten = reserver/inlåning  Dessa är aldrig 100% En bank klarar inte av att alla samtidigt tar ut sina pengar En bank klarar inte av att alla samtidigt tar ut sina pengar För att minska risken för att banker går omkull finns statligt garanterade insättarförsäkringar För att minska risken för att banker går omkull finns statligt garanterade insättarförsäkringar

6 6 Efterfrågan på sedlar och mynt  Efterfrågan på likvida medel kan delas upp i två komponenter: efterfrågan på sedlar och mynt efterfrågan på sedlar och mynt efterfrågan på uttagskonton (””) efterfrågan på uttagskonton (”checkable deposits”)  Antag att en given andel c är efterfrågan på sedlar och mynt (CU d ): CU d = cM d CU d = cM d  Resten sätts in på uttagskonton (D för deposits): D = (1-c)M d D = (1-c)M d  Av dessa insättningar vill bankerna hålla en del, , som reserver i form av sedlar och mynt (R d ): R d =  D =  (1-c)M d R d =  D =  (1-c)M d

7 7 Efterfrågan på sedlar och mynt (forts.)  Den sammanlagda efterfrågan på sedlar och mynt, H d blir då:  Den sammanlagda efterfrågan på sedlar och mynt, H d, blir då: H d = CU d R d H d = CU d + R d = cM d +  (1-c)M d = (c +  (1-c))M d = (c +  (1-c)) $YL(i)  I jämvikt ska H d vara lika med utestående mängd sedlar och mynt

8 8 Jämvikt på penningmarknaden igen Slutsats: Jämviktsräntan är sådan att efterfrågan på sedlar och mynt är lika med utbudet. Sedlar och mynt, H Ränta, i Efterfrågan på sedlar och mynt (c +  (1-c)) $YL(i) Centralbankens utbud av sedlar och mynt i

9 9 Penningmultiplikatorn  I jämvikt är utbudet av sedlar och mynt = penningefterfrågan multiplicerad med en faktor (c + (1-c))<1  Med andra ord är den totala penningefterfrågan i jämvikt större än utbudet av sedlar och mynt (den s.k. monetära basen)  Skillnaden mellan penningmängd och monetär bas anges av penningmultiplikatorn: 1/(c + (1-c))>1 Hur mycket den monetära basen måste multipliceras med för att få penningmängden

10 10 Riksbanken  Inflationsmål: 2% 1%  Huvudsakligt penningpolitiskt instrument: repa (repurchase agreement)  Riksbanken säljer obligationer för pengar med återköp en vecka senare till högre pris.  Den procentuella skillnaden mellan återköps- och inköpspriset utgör den s.k. reporäntan.  Riksbanken sätter också golv- och takränta som ges (tas) när affärsbankerna deponerar (lånar) pengar i Riksbanken.  Riksbanken kan också köpa/sälja utländsk valuta.

11 11 Riksbankens styrräntor under en 10- årsperiod

12 12 Varumarknaden och IS-kurvan  Varumarknaden är i jämvikt när produktionen är lika med efterfrågan (Y=Z).  Investeringarna har vi tidigare antagit vara exogena Nu låter vi investeringarna vara en endogen variabel som påverkas av både produktion och ränta.  IS-kurvan visar det samband som råder mellan ränta (i) och produktion (Y) då varumarknaden är i jämvikt

13 13 Investeringarna  Ju högre försäljning, desto starkare incitament för investeringar i ny kapacitet Försäljning (produktion) positiv effekt på I  Ju högre ränta, desto mer kostsamt att finansiera investeringar Räntan negativ effekt på I  Jämviktsproduktionen i en sluten ekonomi blir då: Nu påverkar Y både konsumtionen och investeringarna…

14 14 Samband mellan produktion och ränta I Slutsats: Jämviktsproduk- tionen minskar Effekten på produktionen av en räntehöjning. En högre ränta minskar efterfrågan vid varje given produktionsnivå. ZZ Produktion, Y Efterfrågan, Z 45º Y ZZ’ Y’ Dynamik: Z faller, vilket leder till minskad Y, vilket i sin tur minskar investeringarna och konsumtionen så att Z faller ytterligare etc.

15 15 Härledning av IS-kurvan Slutsats: IS kurvan är nedåtlutande. ZZ Efterfrågan, Z 45º ZZ ’ Produktion, Y Ränta, i Y Y’ IS För att jämvikt skall råda på varumarknaden krävs att en ökning av räntan förknippas med en minskning av produktionen. i=0,05 i=0,07 0,05 0,07

16 16 Hur påverkar en skatteförändring IS- kurvan? Slutsats: En skattehöjning leder till ett inåtskift av IS- kurvan. Produktion, Y Ränta, i IS IS’ Högre skatter leder till mindre efterfrågan genom minskad disponibel inkomst och därmed lägre produktion för varje räntenivå.

17 17 Penningmarknaden och LM-kurvan  Penningmarknaden är i jämvikt när penningmängden är lika med efterfrågan på pengar:  LM-kurvan visar det samband som råder mellan ränta (i) och produktion (Y) då penningmarknaden är i jämvikt. M = (nominell) penningmängd $YL(i) = (nominell) efterfrågan på pengar $Y = nominell inkomst i = nominell ränta

18 18 Real penningmängd, real inkomst och räntan  Vi kan skriva om M =$YL(i) så att jämviktsvillkoret uttrycks i reala termer:  I jämvikt är den reala penningmängden lika med den reala penningefterfrågan, som beror på den reala inkomstnivån (Y) och räntan (i).  Kom ihåg att nominell BNP = real BNP multiplicerad med prisnivån (BNP-deflatorn): …eller:

19 19 Samband mellan produktion och ränta II Slutsats: Vid given penningmängd måste räntan stiga för att återställa jämvikten på penningmarknaden. Effekten på räntan av en inkomstökning. En högre inkomst ökar efterfrågan på pengar vid given räntenivå. Real penningmängd, M/P Ränta, i MsMs i i’ M d inkomst = Y M d inkomst = Y’>Y

20 20 Härledning av LM-kurvan Slutsats: LM kurvan lutar uppåt. För att jämvikt skall råda på penningmarknaden krävs att en ökning av räntan förknippas med en ökning av produktionen. Real penningmängd, M/P Ränta, i MsMs i i’’ Produktion, Y Ränta, i Y Y’ LM - kurvan

21 21 Hur påverkar förändringar i penningmängden LM-kurvan? Slutsats: En ökning av penningmängden skiftar LM–kurvan nedåt. En ökning av (reala) penningmängden leder till en minskad ränta för given produktionsnivå. Produktion, Y Ränta, i Y LM–kurvan för M/P i LM–kurvan för M’/P>M/P i’

22 22 IS- och LM-kurvorna tillsammans I skärningspunkten mellan IS- och LM- kurvorna är både varu- och penningmarknaden i jämvikt. Produktion, Y Ränta, i Y LM i IS Penningmarknaden Varumarknaden

23 23 Finanspolitik  Finanspolitisk åtstramning minskar statens budgetunderskott (eller ökar överskottet)  Finanspolitisk expansion ökar statens budgetunderskott (eller minskar överskottet)  Skatter och bidrag påverkar IS–kurvan, men inte LM–kurvan.

24 24 Finanspolitisk åtstramning En skattehöjning skiftar IS-kurvan åt vänster. Slutsats: Räntan och produktionen faller Intuition: Konsumtion  aggregerad efterfrågan  produktion  inkomst   efterfrågan på pengar   överskottsefterfrågan på obligationer  priset på obligationer   räntan  Hur påverkas ränta och produktion av en skattehöjning? Produktion, Y Ränta, i Y LM i IS IS’ för högre T i’ Y’

25 25 Sammanfattning  IS-LM-modellen kan användas för att analysera hur finans- och penningpolitik påverkar produktionen på kort sikt Utgångspunkten är samtidig jämvikt på varu- och penningmarknaden  IS-kurvan Räntan stiger (och allt annat hålls oförändrat)  Investeringar  aggregerad efterfrågan  produktion  negativt samband mellan ränta och produktion  LM-kurvan Räntan stiger (och allt annat hålls oförändrat)  Efterfrågan på obligationer   efterfrågan på pengar   För jämvikt krävs oförändrad efterfrågan (eftersom utbudet oförändrat)  inkomsten   produktion   Positivt samband mellan ränta och produktion

26 26 Sammanfattning, forts.  Expansiv (kontraktiv) finanspolitik leder till höjd (sänkt) produktion och ränta  Kontraktiv finanspolitik: Skatterna ökar och/eller offentliga utgifter minskar  Konsumtion (privat/offentlig)  aggregerad efterfrågan  produktion  inkomst   efterfrågan på pengar   överskottsefterfrågan på obligationer  priset på obligationer   räntan 


Ladda ner ppt "1 Makroekonomi med tillämpningar Föreläsning 3: IS-LM- modellen Karolina Ekholm."

Liknande presentationer


Google-annonser