Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Risk Två aspekter på en risk Sannolikheten för att något otrevligt ska hända Hur otrevligt det är om det händer (konsekvens - skadeutfall) S 3:10, jfr.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Risk Två aspekter på en risk Sannolikheten för att något otrevligt ska hända Hur otrevligt det är om det händer (konsekvens - skadeutfall) S 3:10, jfr."— Presentationens avskrift:

1 Risk Två aspekter på en risk Sannolikheten för att något otrevligt ska hända Hur otrevligt det är om det händer (konsekvens - skadeutfall) S 3:10, jfr 7:1-2

2 Riskperception - hur man upplever en risk. Man fäster relativt sett stor vikt vid risker - som har hög “skräckfaktor”. - som innehåller något okänt eller svårbegripligt - som inte funnits tidigare - som är ofrivilliga eller påtvingade - som man inte kan påverka själv - som vi inte har något utbyte av att ta - där vi är negativt inställda till riskkällan - som ältas mycket i massmedia S 3:10-11 Genusper- spektivet

3 Inte helt aktuell bild; riskinformation svårt

4

5 Vetenskap (naturvetenskap) Vetenskapen utgör en metod för att beskriva och förstå den fysiska verkligheten utifrån den fysiska verkligheten själv S 3:12

6 Den vetenskapliga metoden Observation Vi ställer frågor Preliminära svar: hypoteser Hypoteserna testas med experiment eller ytterligare observationer Teori; en testad förklaringsmodell för hur verkligheten fungerar Teorin testas vidare

7 Teori En teori är alltså en förklaringsmodell för hur verkligheten fungerar i något visst avseende Ju bättre teori, desto bättre förutsägelser och större förklaringskraft (Evolutionsteorin är ett exempel på en mycket bra teori enligt detta. Biologen har talat)

8 Vetenskapen är aldrig 100% säker, och kan aldrig ge det slutliga svaret på våra frågor. Den kan dock ge ett mycket bra svar, men det kan alltid komma ett bättre. Vetenskapen är självkorrigerande och går mot en allt bättre kunskap. ”Vetenskapen är de preliminära sanningarnas evigt oavslutade projekt”

9 Problem för vetenskapen inom miljöområdet: Aldrig helt säker En komplex, ofta kaotisk verklighet Mänskliga svagheter hos forskaren (och andra) –forskarprestige, pengar, politisk korrekthet Vi är svaga för enkla svar och lösningar på problem Riskperception

10 ”Felet med vår värld är att de dumma är så säkra på sin sak och de kloka så fulla av tvivel” Bertrand Russell (S 3:17)

11 Försiktighetsprincipen (The precautionary principle) Vid misstanke om allvarliga miljöhot skall inte brist på full vetenskaplig bevisning användas som skäl för att inte omedelbart vidtaga åtgärder. Enbart en indikation på miljöfara (”ej bevis, men skäl att tro”) skall räcka för åtgärder. S 3:16

12 Psykologiska mekanismer

13

14 Strålning Energiöverföring genom en elektromagnetisk vågrörelse eller en partikelström. Kan ha olika energiinnehåll, som bestämmer dess verkan Kortvågig elektromagnetisk strålning (t ex röntgen) och partikelstrålning har hög energi och kan jonisera eller spräcka molekyler: joniserande strålning Långvågig elektromagnetisk strålning (t ex infrarött ljus och mikrovågor) ger i huvudsak en uppvärmningseffekt Kap 10

15 Stannar vid hudytan Tränger genom kroppen Mätinstrument

16 Elektromagnetiska vågor Ett elektriskt och ett magnetiskt växelfält som utbreds tillsammans som en våg (s 10:1) med ljusets hastighet. Kort våglängd/hög energi – lång våglängd/låg energi 0,00001 mikrometer till 600 mil Gamma/röntgenstrålning (joniserande) Optisk strålning (ljus)(vissa kem. reaktioner, värme) Radiovågor(värme) Lågfrekventa (kraftfrekventa) fält

17

18

19

20

21 Problem Samband dos/risk oklart Verkningsmekanism okänd

22 Gränsvärde för cancer saknas (?) Dokumenterad effekt av starka växelfält: Induktion av strömmar i kroppen, som kan ge muskelsammandragningar 100uT gränsvärde för detta (2 mA/m 2 )

23 Elöverkänslighet

24

25 Många olika symptom Uppkommer oftast vid bildskärmar Provokationstest för fält oftast negativa Troligen komplexa orsaker –Fält –Stress –Kemiska emissioner –Överkänslighet –Flimmer Problemen är verkliga och skall tas på allvar! Bara det att arbetsgivaren bryr sig har ofta effekt

26 Mikrovågor/mobiltelefoni Dokumenterad uppvärmningseffekt (dock liten för telefoner) Ingen varningssignal Vissa vävnader kan skadas vid höga nivåer, t ex testiklar och ögon Ev. ökad penetration av ämnen från blodet till hjärnan Trafikolyckor!

27 Summering, elektromagnetiska fält Totalt ej övertygande vetenskaplig bevisning Enskilda studier ger anledning att misstänka cancersamband Svårigheter att upprepa försöken Verkningsmekanism okänd Ev. samverkande faktorer Vad göra om problem? Radiostation i Schweiz

28 Måttenheter för joniserande strålning AKTIVITET (antalet atomsönderfall per sekund) Bq (becquerel) För att uttrycka "halten radioaktivitet" ofta Bq/kg Har vi att göra med ett ämne med kort halveringstid avklingar aktiviteten snabbt. Vilken effekt en viss aktivitet kan ha beror på flera faktorer. Vilket radioaktivt ämne är det som sönderfaller? Detta bestämmer vilken typ av strålning som bildas, vilket i sin tur bestämmer dess räckvidd och energi. Utsätts man för strålning kan man tala om den energi som utvecklas när strålningen absorberas i kroppen: ABSORBERAD DOS (upptagen energi per viktsenhet) Gy (Gray=Joule/kg) Olika typer av strålning kan ha olika skadeverkan på levande celler jämfört med den energi som överförs. Därför har man infört en korrektion för detta när man talar om risken med joniserande strålning. Efter denna korrektion kallar vi det EKVIVALENT DOS (viktat för olika biologisk skadeverkan) Sv (Sievert) Då en Sv är ett ganska stort mått används ofta mSv (millisievert) Den absorberade dosen av alfastrålning och neutronstrålning är här kraftigt uppräknad genom multiplikation med en viktfaktor på 20. För beta- gamma- och röntgenstrålning gäller att den ekvivalenta dosen = den absorberade dosen. Vi talar även om effektiv dos, vilken är viktad för olika organs känslighet (enhet Sv).

29 1 millisievert motsvarar ungefär: * Ett års strålning från naturen * En magröntgen * två veckors boende i ett radonhus som ger 25 mSv/år (motsvarar ungefär gränsvärdet för äldre hus) * Förtäring av renkött med totalt Bq cesium 137. Detta motsvarar 50 kg med det nuvarande gränsvärdet på 1500 Bq/kg eller 250 kg med det gamla (1986) riktvärdet 300 Bq/kg. * Extra strålning vid 300 timmars jetflygning * Rökning av ett paket cigaretter (Riskjämförelse. Bör kanske omvärderas i ljuset av nya kunskaper om lågdosstrålningens större farlighet) Extra genomsnittlig stråldos för flygande personal är ca 5 mSv/år, för kärnkraftsanställda 3 mSv/år.

30 Skada av låga stråldoser Mutationer, som kan ge –Cancer –Fosterskador –Ärftliga defekter Radon ger kanske 500 lungcancerfall per år Ungefär lika farligt som bilkörning

31

32

33 Radioaktiv sönderfallsserie i berggrunden

34

35

36 Optisk strålning LASER –Kan skada näthinnan IR-strålning –God varning –”Glasblåsarstarr” UV-strålning –Hudcancer UV bildar dock D-vitamin i hudcellerna, vilket troligen motverkar en del andra cancerformer –Snöblindhet/svetsblänk (obehagligt)


Ladda ner ppt "Risk Två aspekter på en risk Sannolikheten för att något otrevligt ska hända Hur otrevligt det är om det händer (konsekvens - skadeutfall) S 3:10, jfr."

Liknande presentationer


Google-annonser