Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Standardkostnadsresonemang och avvikelseanalys Effektivitetsmätning och strukturering av information efter syften för dess användning Standardkostnader.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Standardkostnadsresonemang och avvikelseanalys Effektivitetsmätning och strukturering av information efter syften för dess användning Standardkostnader."— Presentationens avskrift:

1 Standardkostnadsresonemang och avvikelseanalys Effektivitetsmätning och strukturering av information efter syften för dess användning Standardkostnader Konstandskontroll för direkta och indirekta kostnader Avvikelseanalys (kostnader som är kontroller- och påverkbara)

2 Produktvis och avdelningsvis kontroll Avdelning A Omkostnadsdifferenser Halvfab Effektivitetsmätning: Produktvisa resp Avdelningsvisa Avdelning BAvdelning C Produkt Resultat = Intäkter – kostnader

3 Standardkostnader Standard = Norm Standardkostnad är en förutberäknad (förkalkylerad) kostnad för resurser eller andra komponenter som ingår i en produkt eller tjänst. Syften: Underlätta kalkylering (vid offerter etc) Ge möjlighet till ansvars- och prestationskontroll (effektivitetsmätning) Underlätta budgetering och redovisning av aktiviteter

4 Kontrollsystemet Sätta upp mål, standard, krav på kvalitet och kvantitet Utför mätningar, avstämning mot mål eller standard Identifiera skillnader, avvikelser och genomför korrigeringar Dessa åtgärder kan leda till organisationsutveckling och förändring!

5 Kostnadskomponenter (objekt) MaterialKvantitet material och materialpris LönArbetstid och lönesats OmkostnadspåläggPåläggsbasens och omkostnadens storlek Metoder för fastställande av en standard Metodstudier Försökstillverkning Erfarenhet från liknande tillverkning Syntetiska standards (skrivbordsprodukt) Olika standards normalstandard, idealstandard och erfarenhetsstandard

6 Kostnadskontroll Jämförelse mellan verklig kostnad för en viss aktivitet (är-värden för resursinsatser) och på annat sätt beräknad kostnad för samma aktivitet enligt standard (bör-värden för resursinsatser). Med avvikelseanalys vill man besvara: Var i företaget har avvikelsen uppstått? Vilka är orsakerna till avvikelserna? Vem bär ansvaret? Hur blir utvecklingen i framtiden? Skall motåtgärd vidtas och i så fall vilken?

7 Komponenter i en kalkyldifferens P s = Standardpriset för en resurs (material, arbete, maskin) i kr per enhet av resursen (t ex kr/kg, kr/m, kr/tim osv) P v = Verkligt pris för en resurs Q s = Mängden av en resurs som borde ingå i en produkt enligt standard. Observera att Qs representerar vad resursåtgången (i kilo, meter, timmar osv) borde vara för den faktiska produktionen och inte har med den planerade produktionen att göra. Q v = Mängden av en resurs som faktiskt gick åt för framställning av den aktuella mängden av produkten (enligt produktionsrapporter o dyl)

8 Kalkyldifferenser Materialdifferens Materialprisdifferens = Qv * (Ps - Pv) Materialkvantitetsdifferens = Ps * (Qs – Qv) Arbetsdifferens Lönesatsdifferens = Qv * (Ps – Pv) Arbetstidsdifferens = Ps * (Qs – Qv) Omkostnadsdifferens för en period vid en viss volym Sysselsättningsdifferens = Absorberade omk - Budgeterade omk Omkostnadsnivådifferens = Budgeterade omk – Faktisk omk Total omk-differens = Absorberade omk – Faktisk omk

9 Exempel på Dir materialdifferens Antag att en enhet av en produkt (handfatet X) kräver 9 kilo direkt material (porslinråvara) som kostar 4 kr/kilo. I mars tillverkades 100 st X som krävde 825 kilo material som kostade 5 kr/kilo. Beräkna den totala direkta materialdifferensen! Total verklig direkt materialkostnad = 5 * 825 = 4125 kr Total standard direkt materialkostnad = 4 * 9 * 100 = 3600 kr Total direkt materialdifferens = 3600 – 4125 = kr Uppdelat på pris- och kvantitetsdifferens: Prisdifferens = Qv (Ps – Pv) = 825 * (4 – 5) = kr Kvantitetsdifferens = Ps (Qs-Qv) = 4 * ( ) = 300 kr Total materialdifferens = Prisdiff + kvantitetsdiff = kr

10 Grafisk illustration Fall 1 Fall 2 Prisdifferens Qv Qs Pv=5 Ps=4 Prisdifferens Kvantitetsdifferens = 4 * (900 – 1000) = kr kvantitetsdiff Om vi nu antar att materialåtgången blev 1000 kg istället för 825. kvantitet Pris Qs Qv Värdet av prisdifferensen är -825 kr och värdet av kvantitetsdifferensen +300 kr

11 Fokus ligger på resurser vid kalkyldifferenser! Vi jämför hur mycket resurser som borde gå åt produkt A och B (vad gäller insats av material X och Y samt arbete) med hur mycket resurser (X, Y och arbete) faktiskt gick åt produktionen av A och B. Produktionssystem Materail X Material Y Arbetsinsats Produkt A Produkt B

12 Exempel på kalkyldifferenser för material och lön Företaget Beta tillverkar produkterna A och B i vilka ingår material X och Y samt arbete. Under november då produktionen skedde inköptes lbs av material X (som kostade $14,4/lbs) och lbs av material Y (som kostade $9,70/lbs). Allt detta material gick åt månadens aktuella produktion. Arbetsinsatsen blev 2025 timmar och lönekostnaden blev $ I övrigt gäller följande om bl a standards. Produkt AProdukt B Antal producerade enheter4 200 st3 600 st Försäljningsvolymen4 000 st3 500 st Materialbehov X à $15/lbs4 lbs6 lbs Materialbehov Y à $9,50/lbs1 lbs2 lbs Arbetstidsbehov à $18/h1/5 h1/3 h Beräkna materialpris- och materialkvantitetsdifferensen! Beräkna arbetstids- och lönesatsdifferensen! Hur påverkas differenserna om planerad produktion hade varit 4000 A och 4000 B? Hur påverkas differenserna av att försäljningen skilde sig från produktionen?


Ladda ner ppt "Standardkostnadsresonemang och avvikelseanalys Effektivitetsmätning och strukturering av information efter syften för dess användning Standardkostnader."

Liknande presentationer


Google-annonser