Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Fil. mag. Inger Fridolfsson, Linköpings universitet Tidig upptäckt – Tidiga insatser Umeå 28 april 2015.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Fil. mag. Inger Fridolfsson, Linköpings universitet Tidig upptäckt – Tidiga insatser Umeå 28 april 2015."— Presentationens avskrift:

1 Fil. mag. Inger Fridolfsson, Linköpings universitet Tidig upptäckt – Tidiga insatser Umeå 28 april 2015

2 Fil. mag. Inger Fridolfsson, Linköpings universitet

3 TEORIER KRING LÄS- OCH SKRIVUTVECKLINGEN EGEN FORSKNING METODER TIDIGA INSATSER Från fonologisk medvetenhet till att knäcka den alfabetiska koden Fil. mag. Inger Fridolfsson, Linköpings universitet

4 The Simple View of Reading Fil. mag. Inger Fridolfsson, Linköpings universitet (Gough och Tunmer, 1986 ) L = A x F L = A x F Läsförståelse Språklig förståelse Avkodning

5 Kodknäckarstadiet Fil. mag. Inger Fridolfsson, Linköpings universitet Kodknäckarstadiet är mycket kort och är därför mycket sårbart. Läsförståelse utvecklas i stort sett under hela livet.

6 Subgrupper utifrån the Simple view of Reading Fil. mag. Inger Fridolfsson, Linköpings universitet 85 tioåringar med läsförståelsesvårigheter 19 hade avkodningssvårigheter 30 hade språksvårigheter 25 hade både avkodnings- och språksvårigheter Endast 11 stycken hade inga större svårigheter (Tvillingprojektet, Samuelsson, ej publ. data)

7 Faserna i läs och skrivutvecklingen Fil. mag. Inger Fridolfsson, Linköpings universitet Logografisk läsning Alfabetisk fonemisk läsning Ortografisk morfemisk läsning (Frith, 1985) Vilken fas bör eleverna ha uppnått efter fyra år i skolan?

8 Alfabetisk-fonemisk läsning Fil. mag. Inger Fridolfsson, Linköpings universitet Ljudat ut ljud för ljud och upptäcker vilket ord ljuden bildar. Barnet har fått en insikt i att alla bokstäver korresponderar med ett ljud. Har knäckt den alfabetiska koden. Förutsätter fonemisk medvetenhet och bokstavskunskap.

9 Fil. mag. Inger Fridolfsson, Linköpings universitet Har fått ett instrument för självinstruktion så att man kan gå vidare på egen hand. (Share, 1999) Den alfabetisk-fonemiska läsningen är en förutsättning för den fortsatta läsning. Kan på egen hand läsa nya korta ord. Långt kvar till ett läsflyt. Kräver mycket träning.

10 Alfabetisk-fonemisk skrivning Fil. mag. Inger Fridolfsson, Linköpings universitet Skriver symboler för ljud Skriver de bokstäver barnet kan uppfatta: oftast det initiala ljudet. S (sol) Utesluter ofta vokaler. Exempel : S SL STL STOL Använder oftast bokstavsnamnen: MA (EMMA), MLI (EMELIE) T(TE) PTR (PETER)

11 Fonologisk medvetenhet 0ch läsning Fil. mag. Inger Fridolfsson, Linköpings universitet Varför är det viktigt att barn blir fonologiskt medvetna? Vilken fonologisk förmåga behöver eleverna kunna för att klara av att knäcka den alfabetiska koden?

12 Ortografisk – morfemisk läsning Fil. mag. Inger Fridolfsson, Linköpings universitet Orden eller delar av orden har blivit en ortografisk identitet och behöver inte längre ljudas. En gradvis övergång. Varje grafem i ordet uppmärksammas. Alfabetisk-fonemisk läsning är en förutsättning för ortografisk läsning. Förväxlas ofta med logografisk läsning.

13 Morfologisk-ortografisk skrivning Fil. mag. Inger Fridolfsson, Linköpings universitet Skrivningen är automatiserad och går snabbt och säkert. Utvecklas genom att skriva alfabetisk-fonemiskt. Kunskap om hur ord är morfologiskt uppbyggda.

14 Spellers och Guessers Fil. mag. Inger Fridolfsson, Linköpings universitet Åk 225 % svagaste avkodarna Resultat: Guessers hade sign. sämre resultat på läsförståelse, avkodning stavning och fonologisk förmåga (Fridolfsson, 2013) SPELLERS GUESSERS

15 Phonics – Bottom up Phonics är ett samlingsbegrepp (syntetisk, analytisk). Betonar förståelse för den alfabetiska principen. Framhåller kopplingen grafem-fonem. Tydlig progression; från det enkla till det svårare. Viktigt med fonologisk medvetenhetsträning. Förståelse övas för sig. Fil. mag. Inger Fridolfsson, Linköpings universitet

16 Whole Langugage – Top Down Barn lär sig läsa lika naturligt som de lär sig att tala. Minimum av handledning. Utgår från hela texter, hämtade från barnets erfarenhetsvärld. Logografisk ordbilder och cue-reading Kontextuella ledtrådar Fonologisk medvetenhet är en effekt av läsning och skrivning. Fil. mag. Inger Fridolfsson, Linköpings universitet

17 Storboksläsning Utgår från Whole Language Boken presenteras och förförståelse skapas. Läraren pekläser. De betydelsebärande orden lyfts fram. Repeterad läsning tillsammans. Barnet förväntas att på egen hand knäcka den alfabetiska koden. Men hur går det egentligen till? Fil. mag. Inger Fridolfsson, Linköpings universitet

18 Förutsättningar Har egen inre drivkraft och motivation. Kan dra logiska slutsatser. Har en fonemisk förmåga. Har en viss bokstavskunskap. Fil. mag. Inger Fridolfsson, Linköpings universitet

19 De flesta barn lär sig att läsa oavsett metod. För % är det dock helt avgörande att läraren väljer rätt metod. Fil. mag. Inger Fridolfsson, Linköpings universitet

20 Interventionsforskning Publicering? Randomisering Kontrollgrupper För- och eftertester Tydliga beskrivningar Hänsyn till lärareffekter Hänsyn till ev. placeboeffekter Finansiering? Fil. mag. Inger Fridolfsson, Linköpings universitet

21 Metastudier SBU 2014, Hattie 2011, NRP 2000, Chall 1967 Då det gäller de resurssvaga eleverna finns entydigt stöd för phonics. Fil. mag. Inger Fridolfsson, Linköpings universitet

22 Motivationens betydelse Fil. mag. Inger Fridolfsson, Linköpings universitet Det är inte vilken sorts aktivitet eller vilket slags materiel som är avgörande för motivationen. Det som är avgörande är istället att barnet märker att det gör FRAMSTEG.

23 Fil. mag. Inger Fridolfsson, Linköpings universitet Förutsätter att övningarna ligger inom den proximala utvecklingszonen. Läraren ska ligga steget före.

24 Ljudningsmetoden Typiska inslag: Tydlig och strukturerad progression  Bokstavsarbetet  Fonologisk medvetenhet  Kopplingen grafem-fonem Fil. mag. Inger Fridolfsson, Linköpings universitet

25 Val av bokstäver Fil. mag. Inger Fridolfsson, Linköpings universitet Frekvens Vokaler med långt ljud Konsonanter med hålljud Visuella skillnader Auditiva skillnader

26 Bokstäver med små visuella skillnader Fil. mag. Inger Fridolfsson, Linköpings universitet i l b p r v auau a ä å b d i j ö o f t

27 Progressionen Fil. mag. Inger Fridolfsson, Linköpings universitet VK as al os KV sa la KVK sal sol ser res KVK –a sola resa KVK –en –et –er –ar reser solar solen riset KKVK svan slev osv

28 The Simple View of Reading i förskoleklass Fil. mag. Inger Fridolfsson, Linköpings universitet L = A x F Avkodning: fonologisk medvetenhet leka med bokstäver Förståelse: högläsning med samtal, samtal om företeelser

29 Prediktorer Kan vi redan innan barnen börjar skolan förutsäga vilka som kommer att få svårigheter? RAN Fonologisk medvetenhet Bokstavskunskap Kausalt samband Fil. mag. Inger Fridolfsson, Linköpings universitet

30 Den starkaste prediktionsfaktorn för läs- och skrivresultat i åk 1, är hur många träningstillfällen som behövs i förskoleklass för att nå fonologisk medvetenhet. (Myrberg, 2009) Fil. mag. Inger Fridolfsson, Linköpings universitet

31 Fonologisk medvetenhet Fil. mag. Inger Fridolfsson, Linköpings universitet Syfte: Respons to intervention RTI Respons to intervention RTI Preventiv insats

32 RTI i förskolklass Fil. mag. Inger Fridolfsson, Linköpings universitet Minimimål i slutet av f-klass: Lyssna ut initialt och finalt fonem. Det räcker inte med att konstatera att ett barn kommer att få svårt att nå målet. Dessa barn måste få riktat stöd redan i f-klass.

33 Sammanfattning Viktigt med tidiga insatser men valet av insatser är ännu viktigare. Lärarens vetskap gällande val av metod kan ha en avgörande betydelse för enskilda barn. Fil. mag. Inger Fridolfsson, Linköpings universitet


Ladda ner ppt "Fil. mag. Inger Fridolfsson, Linköpings universitet Tidig upptäckt – Tidiga insatser Umeå 28 april 2015."

Liknande presentationer


Google-annonser