Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

10-04-14 Sid 1 Vad får man kalla varandra? Om vem som sätter ord på identiteter Språkrådsdagen 6 maj 2015 Mats Landqvist.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "10-04-14 Sid 1 Vad får man kalla varandra? Om vem som sätter ord på identiteter Språkrådsdagen 6 maj 2015 Mats Landqvist."— Presentationens avskrift:

1 Sid 1 Vad får man kalla varandra? Om vem som sätter ord på identiteter Språkrådsdagen 6 maj 2015 Mats Landqvist

2 Sid 2 Nya identiteter – nya ord Individer och grupper positionerar sig på nya sätt idag än tidigare. Många grupper har setts som ”minoriteter”. Ofta har de benämnts nedsättande. Grupper ställer krav på att räknas med – och att benämnas på ett positivt och respektfullt sätt.

3 Sid 3 Grupper kan ha olika benämningshistoria Benämningar blir negativt laddade med tiden, och byts ut kontinuerligt. Benämningars betydelse omförhandlas (resignifieras). Språkluckor: brist på benämningar, eller enbart kliniska eller nedsättande.

4 Sid 4 Problemen Hur ska man benämna en individs grupptillhörighet på ett respektfullt sätt om det inte finns några vedertagna positivt laddade benämningspraktiker? ”Gamla” benämningar anses inte längre tillåtna.

5 Sid 5 Resignifiering skapa nya betydelser för gamla ord Negativt laddade ord kan få positiv/neutral betydelse. leder till –stärkt själv-appellering –distans till rådande hegemoni bög, flata resignifierades aktivt av gayrörelsen under 80- talet. hora användes under en period under 2000-talet som självbenämningsform av unga, framförallt migratiserade, kvinnor i Sverige

6 Sid 6 Exkurs: exemplet nörd Nörd används alltmer i positiva sammanhang, särskilt sammansättningar: ”matnörd”, ”sportnörd” 2006: (ibland nedsättande) enkelspårig och löjeväckande person  2015: person som har ett stort specialintresse och därför kan uppfattas som något enkelspårig Exempel på identitet som skapas runt konsumtion

7 Sid 7 När resignifiering inte fungerar Vissa ord har en lång historia av att användas nedsättande. De orden fungerar diskriminerande i de allra flesta situationer i en viss tid. Det är svårt att frigöra sig från sådana ords kränkande betydelse, och vi ser dem som fula och olämpliga. Det visar hur stark en diskrimineringsgrund kan vara.

8 Sid 8 Ombenämning Grupper kan föredra att bli benämnda på ett (nytt, annat) sätt Romer/samer/svarta kallas så därför att ”gruppen” romer etc. önskar det. Kan innebära en kedja av ombenämningar: krympling, invalid, handikappad, fysiskt funktionshindrad … Offentlig användning skapar legitimitet, men …

9 Sid 9 … många protesterar mot språklig reglering och mot politisk korrekthet. - Men det heter ju så. Har alltid gjort det. - Min granne är en X. Han har inget emot att bli benämnd på det sättet. Varför får man inte säga det då? - Vi i Sverige är så otroligt PK, ängsliga och överdrivna. Spänn av!

10 Sid 10 En minoritetsgrupp benämner sig själv: exemplet transperson Bakom benämningen finns en analys: Kön kan definieras olika: socialt, biologiskt, juridiskt, upplevt … (om en persons biologiska, sociala, upplevda etc. kön inte sammanfaller är hen en transperson)

11 Sid 11 Den nya självbenämningen medför fler benämningar, en begreppsfamilj –cisperson (motsats) –transfobi (antagonist) och möjlighet att relatera identiteten i termer av social struktur –cissexism

12 Sid 12 Språkliga effekter: (ny-)produktiva morfem och sammansättningar kön- –könsbinaritet, könstänkande, könskategorisering trans- –transperson, transfobi, transidentitet cis- –cissexism, ciskönad, cisperson -fobi –transfobi, homofobi, islamofobi, funkofobi

13 Sid 13 Ny användning av grammatiska kategorier (ordklasser) ras  rasifiera, rasifierad, rasifiering … Handlingar uttrycks med verb, egenskaper med adjektiv och ting med substantiv. ”kön”, ”kvinna” osv. är substantiv, vilket understryker att kön är en beständig egenskap. Jämför ”könifiera”, ”kvinnifiera”: nya betydelser, nya perspektiv (-ifiera som potentiellt produktivt morfem: funkifiera, sexualitetifiera (homofiera?, transifiera? …)

14 Sid 14 Vem uppfinner orden? Medicinsk fackterminologi om könskorrigering: Könsidentitetsstörning  könsdysfori  könsinkongruens Antisexistiska aktivister benämner motsvarande fenomen: genderqueer, genderfluid, transing (to ”trans”), trans_x_ing Både den fackspråkliga och den politiska/kritiska diskursen skapar identifikationsmodeller. De utmanar på olika sätt tvåkönsnormen som den enda tänkbara.

15 Sid 15 Om ombenämningsprocesser Språk används för att skapa de grundläggande sociala kategorier och för att dela in människor i kategorier. Vi konstruerar bilder av varandra som bygger på kategoriseringarna. Dessa konstruktioner fungerar på ett så naturaliserande sätt att vi inte längre ser att de är just konstruktioner. Men när vi blir medvetna om vilka kategoriseringar som görs uppstår (behovet av) nya språkliga uttryck.

16 Sid 16 Kan språkbruk vara en fråga om diskriminering? Kan språkbruk vara en fråga om diskriminering? Diskriminering kommer till uttryck i språkbruk i konkreta situationer, med benämningar, liknelser, förklenande omdömen osv. Diskriminerande hierarkier skapas i och upprätthålls med språket. Rasistisk/sexistisk etc. är inte detsamma som elak, obildad eller självisk. För att komma åt själva grunden till diskriminering bör man vända blicken mot invanda tankesätt, språkliga begreppssystem, benämningspraktiker.

17 Sid 17 Exemplet rasism Samhällets rasistiska traditionella tankesätt gör det möjligt att använda färgerna vit och svart för att dela in människor. –vilka individer hamnar inom gränserna för ”vit” och vilka hamnar inom gränserna för ”svart”? –var går gränsen mellan den vita och den svarta delen av mänskligheten? Indelningen är (alltså) inte bara färgmässig utan har en stark koppling till relationer och hierarkier. Ett yttrande som beskriver någon som vit eller svart, och därmed anspelar på ras, kan utgöra en diskriminerande språkhandling, även om den inte alls verkar vara det eller att det varit någons avsikt att diskriminera.

18 Sid 18 Ett språk som totalt undviker diskriminering är knappast möjligt Normaliserad benämning ”en svart kvinna” ”en icke-vit kvinna” ”en vit man” ”trebarnspappa” Språkkritisk variant ”en rasifierad person som identifieras som kvinna” ”en rasifierad och kvinnifierad person” ”en rasistiskt och sexistiskt privilegierad person” ”en rasistiskt och sexistiskt privilegierad cisperson mellan 30 och 50 konstruerad som normaliserat heterosexuell”

19 Sid 19 Några tankar om språkvårdens roll Förmedla förståelse för att nya betydelser skapas – inte enbart nya ord, utan också nya ordbildningar. Skifta uppmärksamheten från ”vad betyder x?” till ”varför säger man x?”, dvs. från betydelsereferens till språklig praktik. Förmedla lugn inför pågående processer. Förmedla acceptans för språklig och kontextuell variation. Förmedla kunskap om bakgrunden till ords diskrimineringspotential.


Ladda ner ppt "10-04-14 Sid 1 Vad får man kalla varandra? Om vem som sätter ord på identiteter Språkrådsdagen 6 maj 2015 Mats Landqvist."

Liknande presentationer


Google-annonser