Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Blodet 3 FÖRSVAR, ALLERGI, BLODGRUPPER SAMT VANLIGA SJUKDOMAR. SID 194-202.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Blodet 3 FÖRSVAR, ALLERGI, BLODGRUPPER SAMT VANLIGA SJUKDOMAR. SID 194-202."— Presentationens avskrift:

1 Blodet 3 FÖRSVAR, ALLERGI, BLODGRUPPER SAMT VANLIGA SJUKDOMAR. SID

2 Kroppens försvar  Kroppens försvar kan delas upp i två system.  Det yttre försvaret  Det inre försvaret  Det yttre försvaret mot virus och bakterier består av hud och slemhinnor.

3 Det inre systemet  Om smittämnen tar sig förbi det yttre skyddet och kommer in blodsystemet kan en krissituation snabbt uppstå.  Efter inkubationstiden (tiden mellan smittotillfället och sjukdomstillståndet)kan virus eller bakterier snabbt sprida sig i kroppens vävnader.  Bakterier som förökar sig i kroppen kan avge giftiga ämnen så kallade  toxiner

4 Patogener  Om patogener ( sjukdomsalstrandade mikroskopiska organismer) tar sig förbi hud och slembarriären uppstår en inflammation.  Kroppens inre första försvar.  En inflammation ger en svullnad med ökad blodtillströmning som följd.  Detta i sin tur aktiverar de vita blodkropparna, lymfocyterna.

5 Lymfocyter = vita blodkroppar  Det finns många olika typer av lymfocyter.  B-lymfocyter  T-lymfocyter  Nk-lymfocyter  Mördar celler  Namnen härrör från var och hur de bildas samt vilken typ av antikroppar som bildas

6 T-lymfocyter mognar i Thymoskörteln  Lymfocyter bildas framför allt i benmärgen.  Beroende på typ mognar lymfocyterna i olika delar av kroppen t.ex. i thymoskörteln i bröstkorgen.  Mogna lymfocyter cirkulerar i kroppens vävnader bl.a. i blodet och mjälten  När en patogen orsakat en inflammation aktiveras lymfocyterna.  De delar sig snabbt och transporteras till platsen för inflammationen.

7 Omsluter bakterier  När en lymfocyt kommer i kontakt med en patogen t.ex. en bakterie  Omsluter den patogenen  Man kan säga att den ”äter upp” bakterien.  Lymfocyten passerar tillsammans med vävnadsvätskan ut i lymfsystemet där de så småningom tas om hand i lymfkörtlarna

8 Svullna lymfkörtlar  När döda lymfocyter samlas i lymfkörtlarna kan de svullna upp och bli ömma.  Detta är ett tecken på att kroppens inre försvar är aktiverat.

9 Antikroppar  När lymfocyterna kommer i kontakt med patogener tillverkar de ett slags minnesceller sk antikroppar.  Antikropparna tillverkas specifikt för en typ av smittkälla.  Om denna smittkälla dyker upp igen. Känner antigenerna igen den snabbt.

10 Immunsystem  Antigenerna kan agera mot smittämnet så snabbt att sjukdomen inte ens hinner bryta ut.  Kroppen har blivit immun.  Så länge antikropparna finns kvar i blodet fortsätter immuniteten.

11

12 Vaccin och serum  I ett vaccin finns oskadliggjorda patogener.  De orsakar inte sjukdomen men är tillräckligt för att kroppen ska bygga upp antigener mot just denna sjukdom.  På så sätt skapas en immunitet  Ett serum innehåller färdiga antikroppar. T.ex. ormserum.

13 När immunsystemet inte räcker till  När en infektion (angrepp) orsakat en inflammation (svullnad) uppstår sjukdomssymptom t.ex. halsont.  Om angriparen, patogenen, är en bakterie går den att behandla med antibiotika.  Antibiotika fungerar däremot inte mot virus.

14 Antibiotika  När antibiotika, penicillinet, upptäcktes och började användas under andra världskriget var det ett undermedel.  Vanliga sjukdomar som lunginflammation kunde leda till döden.  Med hjälp av penicillin kunde man bota dessa sjukdomar.

15 Överanvändning av antibiotika  På grund av användning av penicillin vid sjukdomstillstånd som kanske inte hade krävt antibiotika.  Har vissa bakterier blivit motståndskraftiga mot antibiotika.  Vid djuruppfödning används ofta antibiotika i fodret för att undvika sjukdomar.

16 Resistenta bakterier  När bakterier blivit motståndskraftiga mot antibiotika säger man att de har blivit resistenta.  Detta är ett allvarligt hot.  Bakterier som vi kunnat behandla går inte längre att behandla.  Vanliga sjukdomar kan bli dödliga igen.

17

18 Världshälsoorganisationen WHO kallar denna vecka till möte angående resistenta bakterier  WHO anser att situationen är så pass allvarlig att man samlar världens ledande forskare  till ett möte för att försöka skapa en handlingsplan mot resistenta bakterier.

19 Resistenta bakterier Flera av dessa är sk. Multiresistenta bakterier MRB vilket innebär att de är resistenta mot ett flertal antbiotikasorter.

20 Skillnad bakterie -virus Bakterie  Har ett eget liv  En cell med cellkärna och DNA  Kan föröka sig, främst genom delning.  Kan oftast behandlas med antibiotika  Kan bli resistent Virus  Har inget eget liv  Innehåller genetiskt material, DNA och RNA men saknar cellkärna  Kan inte föröka sig själv.  Invaderar andra celler och förmår dessa att föröka sig med virusets DNA.  Går ej att behandla med antibiotika.  Vissa nödmediciner finns t.ex. tamiflu som kan lindra influensa

21 Ibland reagerar antigener mot vanliga ämnen  Kroppens immunförsvar kan ibland feltolka naturliga ämnen.  De överreagerar.  Detta kan orsaka allergier.  Immunförsvaret tolkar antigener (främmande ämnen) som sjukdomsalstrande dvs patogener  Allergiframkallande ämnen kallas allergen

22

23 Allergier ökar Man kan vara allergisk mot en mängd olika ämnen t.ex.  Födoämnen  Laktos  gluten  Pollen  Nötter  Metaller  Pälsdjur  Kvalster  Mögel  Insekter  Luktämnen, t.ex. parfym  O.s.v.

24 Varför ökar allergierna?  Forskningen kan ännu inte svara på denna fråga men misstankar har riktats mot  Hygien  Inomhusklimat  Stress  Hormonpreparat  Kemikalier  tarmens bakterieflora

25 Allergierna ökar  2,5 miljoner (39 procent) har allergiska besvär i form av astma, hösnuvesymtom eller eksem  Ca har svåra besvär. ( ca 7%)  I den så kallade Bamsestudien ( 2003) av Stockholmsbarn hade fyra av tio barn astma eller allergi vid det senaste undersökningstillfället. Det är nästan dubbelt så många som förväntat.

26 Blodgrupper  Det finns olika blodgrupper  De innehåller olika typer av antigener.  Om en person får fel blodgrupp vid en blodtransfusion kan de egna antikropparna agera mot givarens blod  Detta kan göra att blodet klumpar ihop sig  och stoppar blodflödet i de finare blodkärlen  Vilket kan leda till skador på vävnad.

27 AB0 -systemet  Med en relativt enkel metod kan man gruppera olika blodgrupper.  I Sverige är blodgrupp A vanligast  Tätt följd av blodgrupp 0 (noll)  Detta kan se helt olika ut beroende på land och befolkning.

28 Rh-faktor, positiv eller negativ  Om en gravid kvinna har negativ Rh-faktor (Rh - ) och fostret positiv Rh-faktor ( Rh + )  Kan moderns blod bilda antikroppar mot barnets blod.  Man kan behandla en gravid kvinna med (Rh - ) så att antikroppar inte bildas.  Det är vanligast med positiv Rh-faktor

29 Olika blodgrupper har olika antigener  A betyder att man har en A antigen på blodkropparnas yta  B betyder att man har antigen B på blodkroppens yta  AB innebär att man har både A och B antigener på ytan  0 betyder att man alls inte har några antigener på blodkropparnas yta

30 Vem kan ge blod till vem?

31 Kort om sjukdomar i blod, hjärta och blodkärl  Stroke blödning eller blodpropp i hjärnan  Hjärtinfarkt blodpropp i hjärtat  Kärlkramp åderförkalkning i kranskärlen

32  Anemi blodbrist  Klaff fel Vanligast mitralisklafen Segelklaffen mellan vänster förmak och vänster kammare.

33 Instudering  Jag har tryckt upp kopior till alla.  Du kan välja om du vill ha en bok eller kopia.  Resten av lektionerna kan användas till instudering ( onsdag, tisdag, onsdag)  Använder du tiden i skolan effektivt behöver du inte plugga så mycket hemma.

34 Jag ber om ursäkt för att ni blir belastade med 3 prov v 22  Jag ska göra mitt yttersta för att det inte ska hända igen.  Men, med tanke på att ni får så pass mycket tid för instudering i skolan bör det ändå vara möjligt.


Ladda ner ppt "Blodet 3 FÖRSVAR, ALLERGI, BLODGRUPPER SAMT VANLIGA SJUKDOMAR. SID 194-202."

Liknande presentationer


Google-annonser