Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Göteborg 20150422. Palliativ vård: Symtomlindring Teamarbete Kommunikation, relation Stöd till närstående.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Göteborg 20150422. Palliativ vård: Symtomlindring Teamarbete Kommunikation, relation Stöd till närstående."— Presentationens avskrift:

1 Göteborg

2 Palliativ vård: Symtomlindring Teamarbete Kommunikation, relation Stöd till närstående

3 Vad menar vi med existentiell? Det som har med existensen att göra Existentialism – filosofisk riktning som problematiserar vår inställning till bl.a. livet och döden Inte lika med andlig eller religiös

4 I dödens närhet Människan äger medvetenhet om dödens existens Ofta försöker vi hålla detta medvetande ifrån oss I gränssituationer aktualiseras det Förr eller senare måste vi förhålla oss till detta

5 I dödens närhet Kan livet upplevas som lidande Lidandet framkallas av förluster Inom palliativ vård uppfattar vi lidandet som mångfacetterat: fysiskt, psykiskt, socialt och existentiellt

6 Vad handlar de existentiella frågorna om? Meningen Friheten Döden Ensamheten

7 Meningen Människan söker mening Mening är det som är betydelsefullt i en viss situation Meningen är personlig och föränderlig I gränssituationer kan tillvaron upplevas meningslös Det handlar om meningen i nuet, men också meningen med tidigare och kommande liv

8 Meningen En meningsfull ram - en livsåskådning Grundläggande föreställningar om världen Kan ge trygghet, men kan också ifrågasättas i gränssituationen. Är livsåskådningen förankrad? Mening i stunden – familjen, närstående, naturen mm

9 Meningen Upplevelsen av meningslöshet är kopplad till depression och försämrad livskvalitet Meningslöshet - hopplöshet

10 Meningen enligt Viktor Frankl Meningen måste sökas, skapas Varje situation ställer en fråga, en utmaning till oss Det gäller att svara eller svara an på denna fråga Svaret, som är vårt ansvar, ger meningen

11 Viktor Frankl Kreativa värden – det vi skapar, ger till andra Upplevelsevärden – det vi får av andra och av världen Inställelsevärden – vi väljer inte livssituation, men vi väljer vår inställning till vår livssituation, hur vi skall förhålla oss

12 Känsla av sammanhang, KASAM Aaron Antonovsky KASAM är en genomgripande och varaktig men dynamisk känsla av tillit KASAM är beroende av personens känsla av begriplighet, meningsfullhet och hanterbarhet

13 Frihet Friheten att välja – eller inte välja Friheten har begränsningar som har med vårt DNA och våra upplevelser att göra, t ex KASAM Friheten medför skuld

14 Skuld Kan vara reell skuld Eller neurotisk skuld – ofta känsla av otillräcklighet Eller del i en depression

15 Skuld Kan handla om brutna relationer Eller något jag upplever jag gjort fel Kan det var orsaken till min sjukdom? Samtal kan vara behandling. I socialstyrelsens rekommendationer står det som en rekommendation att vi skall samtala om livsfrågor med våra patienter.

16 Döden Tanken på döden väcker vår ångest Det kan handla om lidandet som vi tror föregår döden, dvs döendet Det kan handla om själva dödsögonblicket Det kan handla om vad som väntar efter döden

17 Ensamheten Vår existentiella ensamhet – inför döden och livet är vi ensamma. Ensamheten inför livet kan lindras genom gemenskap med andra människor eller med naturen Ensamheten inför döden är ofrånkomlig, men kan lindras av en förankrad livsåskådning

18 Existentiell kris När våra strategier och våra försvar för att avvärja existentiell ångest bryts ner, vilket tvingar oss att öppet möta och relatera till döden, till den existentiella ensamheten, till meningslösheten och till det fria valet. (När döden utmanar livet. Lisa Sand och Peter Strang)

19 Hur stötta en människa i existentiell kris? Att möta den andre just där hon är Att utgå från den behövande personens situation – kräver reflektion, speciellt när den andre tänker och känner annorlunda än vi förväntat oss. (”Förnekande”, tro på att Gud skall göra under mm)

20 Hur ge stöd? Inte ett problem, som skall definieras och lösas Ge trygghet Stöd att bevara känslomässig kontroll Skapa en relation

21 Hur ge stöd? Genom att vara närvarande och lyssna

22 Egenskaper hos hjälparen som ofta skapar gemenskap Hjälparen är genuin och äkta, härmar ingen annan skapar en relation är trygg och läcker inte känslor, t ex egen ångest är accepterande även när personen berättar om kontroversiella frågor Är varm och empatisk men inte ägande

23 är tydligt närvarande i samtalet, även med kroppsspråk och blickkontakt får personen att känna sig sedd (Irwin Yalom)

24 Hoppet Hoppet är en drivkraft, som lockar oss att gå vidare Innehållet i hoppet förändras

25 Hoppet HoppHopplöshet God copingAssocierat till depression Förbättrar livskvallitetSjälvmordstankar Negativa förändringar av hälsan

26 Patienter beskriver hoppet Att bli frisk Att leva så normalt som möjligt Bra relationer till sig själv (även sm sjuk) och till andra viktiga människor Att försonas genom att förbereda döden och genom att summera sitt liv (Eva Benzein)

27 Förutsättningar för hoppet Trygghet Symtomlindring Ärlighet Närvaro

28 Till eftertanke Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål, måste jag först finna henne där hon är och just börja där. Den som inte kan det lurar sig själv när hon tror att hon kan hjälp andra. För att hjälpa någon måste jag visserligen förstå mer än hon gör men först och främst förstå det hon förstår. Om jag inte kan det så hjälper det inte att jag kan och vet mer.

29 Vill jag ändå visa hur mycket jag kan så beror det på att jag är fåfäng och högmodig och egentligen vill beundras av den andra i stället för att hjälpa henne All äkta hjälpsamhet börjar med ödmjukhet inför den jag vill hjälpa Och därmed måste jag förstå att detta med att hjälpa inte är att vilja härska Utan att vilja tjäna. Kan jag inte detta så kan jag inte heller hjälpa.


Ladda ner ppt "Göteborg 20150422. Palliativ vård: Symtomlindring Teamarbete Kommunikation, relation Stöd till närstående."

Liknande presentationer


Google-annonser