Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Lennart Nygren, Institutionen för socialt arbete, Umeå universitet. Föredrag vid seminariet ”Att tänka efter före – om sociala investeringar”. 29 april.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Lennart Nygren, Institutionen för socialt arbete, Umeå universitet. Föredrag vid seminariet ”Att tänka efter före – om sociala investeringar”. 29 april."— Presentationens avskrift:

1 Lennart Nygren, Institutionen för socialt arbete, Umeå universitet. Föredrag vid seminariet ”Att tänka efter före – om sociala investeringar”. 29 april 2015, Sunderby folkhögskola Sociala investeringar – idémässig bakgrund och förutsättningar för genomförande X= första rapporterade risktecken, se Nygren m fl (2015) Barnavårdskarriärer. SKL/Psynk.

2 Ett exempel (SKL-Psynk 2015):

3 Kostnadsutveckling för ett socialt ”ärende”

4

5 Sociala investeringar som tankemodell Tidiga insatser ger vinster på sikt Komplement till reguljär verksamhet Ekonomiska vinster men även välfärdsvinster Grundantaganden: - att identifiera valet mellan två eller flera åtgärder - att identifiera dessa åtgärders effekter inte bara för dem som berörs utan för alla andra också Se Hultcrantz, L. (2015) Sociala investeringsfonder i Sverige. Fakta och lärdomar. SNS förlag 5

6 Sociala investeringar som begrepp Vi använder termen sociala investeringar i det här sammanhanget för att beskriva att man satsar resurser på människor för att förhindra, förebygga eller reducera nutida eller framtida utanförskap (Ingvar Nilsson). Sociala investeringar kan ses som investeringar i humankapital, det vill säga de kunskaper och förmågor som gör en individ produktiv (Lars Hultcrantz). Vi står för den senare, där en social investering är en insats som sätts in tidigt i ålder eller i en process för att uppnå bättre utfall för individer och för att spara kostnader för samhället (SKL: Bokström m fl) 6

7 Aktuella exempel Hultcrantz, SNS 2015 Nilsson, Skandia 2012

8 Sociala investeringar - internationellt Sammantaget handlar exemplen i England, Danmark, USA, Canada och på EU-nivå om att ge stöd åt innovativa sociala företag som kan bidra till sysselsättning och utveckling för utsatta grupper som annars har svårt att ta sig in på arbetsmarknaden. Avancerade analyser görs vid Washington State Institute of Public Policy (WSIPP). EU jobbar med varianter som: Social investment package, Social business initiative, Social venture fund, impact investment och venture philantropy. Birmingham: Social investment model som bl.a. inspirerat till Norrköpings återföringsmodell. Se Hultcrantz, L. (2015) Sociala investeringsfonder i Sverige. Fakta och lärdomar. SNS förlag

9 Vad är sociala investeringar? (efter Nilsson, I. SMT 3/2014) Satsning på ett specifikt problem/målgrupp Ofta förebyggande men kan även vara rehabiliterande Långsiktighet och samverkan Ofta metodutveckling och/eller evidensbaserad Effekterna ska vara beräkningsbara Avgränsad insats; effekter ska kunna värderas mot investeringskostnaden Mätbar minskning av framtida resursbehov

10 Exempel En kommunal satsning på lokala fritidsaktiviteter Kostnad = 1 miljon kr under ett år (personal, lokaler etc.) Undvikande av alternativkostnad: uppskattning att antalet individer i utanförskap minskar med en. T.ex. att istället för 5 av 20 så hamnar tack vare satsningen bara 4 av 20 i utanförskap. Vad kostar utanförskapet? Fem miljoner? Tio miljoner? Kort sikt och lång sikt? Barnavårdskarriärprojektet pekar mot kostnader på flera miljoner fram till 18 års ålder. Tillkommer övriga samhällsekonomiska kostnader i termer av minskad välfärd, produktionsbortfall m.m. Andra vinster? Direkt effekt; minskad oro i området. Värde? Indirekta effekter?

11 Förutsättningar för sociala investeringsprojekt Satsningarna bygger på metoder som tidigare visat positiva effekter Alternativt att: Satsningarna utvecklar effektiva metoder via kontrollerade försök 11

12 Grundläggande frågor ( se t.ex. content/uploads/2013/06/abc_finansiering_uppslag.pdf ) Tre grundteman: - kostnader måste tas innan några intäkter finns - risk att man inte får tillbaka satsade pengar - risk att vinsten hamnar på något annat ställe än hos den som satsat medel. Grundsteg: - vad vill man? - vilken nivå? - göra social investeringskalkyl - skapa en social investeringsfond - implementera Hur räkna hem investeringar? - ha tydliga mål - samordna och styr - genomarbetad kalkyl krävs Behov av kompetens i samhällsekonomisk kalkylering

13 Utmaningar (Nilsson, I. SMT 3/2014) Riskproblemet – hur hantera risker och misslyckanden? Kapitalproblemet – hur frigöra pengar? Prioriteringsproblem. Långsiktighetsproblemet – hur följa upp, bokföra och motivera Omfördelningsproblemet – vinsten hamnar hos andra aktörer

14 Effekter? (efter Nilsson, I. SMT 3/2014) Effekter på tre nivåer: a.Projektet i sig lyckas och ger framtida vinster (minskade kostnader) b.Metoden sprids i organisationen och påverkar fler områden positivt c.Arbetssättet kräver förändrad organisation, ex. första linjens utseende.

15 Kalkyler för att räkna hem investeringar Kostnad för tidig insats – alternativkostnader som undvikits = Resultat: kort sikt/lång sikt ( se MOSAIK, en kalkylmodell som underlättar beslut om tidiga insatser för barn och unga, SKL 2012 ) Förutsätter: - alla kostnader bör vara kända - insatsernas effekter bör vara kända - Rimliga uppskattningar av alternativkostnader - Riskkalkyler, dvs. sannolikheten att insats ger effekt (och utebliven insats ger annan effekt). - Rimlig värdering av framtida kostnader och intäkter, dvs. valet av diskonteringsränta blir viktigt. - Antagande om avtagande avkastning?

16 /SKL-Utv%C3%A4rderingsguide-Print-webb.pdf

17 Ur ”Guide för effektutvärdering…” se föregående bild

18 Att tänka på: a) merkostnaderna idag jämfört med vad som normalt skulle ha satsats i förhållande till de målgrupper eller den målproblematik som man vill komma åt med förebyggande insatser, b) effekterna av de insatser som görs, dvs. i vilken mån/grad lyckas förebyggande insatser reducera den problematik som de riktas mot. Om metoden inte är beprövad så behövs kontrollgrupp för att fastställa detta. c) vilka framtida kostnader som är förknippade med denna problematik, dvs. hur mycket samhällskostnaderna reduceras tack vare insatsen. d) hur lång tid vinsterna av en satsning kan bedömas genereras. e) vilken diskonteringsränta ska väljas, dvs. vad är värdet av en intäkt eller minskad kostnad i framtiden omräknat till dagens penningvärde. Kalkyler av detta slag blir alltså känsliga för valet av räntenivå och brukar därför ibland anges som ett spann mellan ett par tänkbara ytterligheter vad gäller ränteutvecklingen.

19 Sociala investeringsfonder Varför ”fond” och inte ”projekt”? Varför ”investering” och inte ”medelsanvändning”? Svar: - det handlar om humankapital - tydlighet och kontroll - långsiktighet - möjliggör återföringsmodell Se Hultcrantz, L. (2015) Sociala investeringsfonder i Sverige. Fakta och lärdomar. SNS förlag

20 Sociala investeringsfonder Förekomst: mellan 50 och 70 kommuner + tre regioner miljoner. Modeller: a. Gemensam insatsbudget - frigör på sikt nya medel på en övergripande nivå b. Återföringsmodellen som innebär att den förvaltning som får minskade kostnader till följd av en satsning också får ett minskat budgetutrymme i framtiden. Ex. satsning på fritid kan ge vinster för soc. c. Viktig fråga – vem bär risken för misslyckade satsningar? Fonden eller förvaltningen? Delas? d. Vilken roll har staten – mycket talar för att de stora långsiktiga vinsterna hamnar i de statliga systemen för vård, bidrag och sysselsättning Se Hultcrantz, L. (2015) Sociala investeringsfonder i Sverige. Fakta och lärdomar. SNS förlag

21 Sociala investeringsFONDER Kostnader på ett ställe ger framtida vinster på annat ställe – hur hantera återbetalning eller återföring av resurser? Alt 1. Avsättning i fond som ”lånar ut resurser” och som sedan kräver in återföring i framtida budgetering Alt 2. Återföring direkt till de verksamheter som haft kostnader för förebyggande insatser Se Hultcrantz, L. (2015) Sociala investeringsfonder i Sverige. Fakta och lärdomar. SNS förlag, se även Hultcrantz, L. (2015) Att utvärdera sociala investeringar. SNS förlag. 21

22 Några slutord Att väga effektivitet mot rättvisa – beslutsfattarens dilemma Hur identifiera långsiktiga effektmått som inte bara handlar om minskade kostnader i förvaltningen?. T.ex. QUALY = kvalitetsjusterade levnadsår. Men hälsoeffekter är bara en av flera önskade effekter. Hur hantera variation i problematik, självläkning och extern påverkan m.m.? Och:

23 Några slutord Skälen att arbeta med sociala investeringar som modell är starka både ekonomiskt och mänskligt Det finns modeller för att beräkna kostnader och effekter som ger tillräckligt beslutsunderlag Det finns hyfsat bra metoder att hantera fonder, återföring av medel och att bedöma långsiktighet Kloka och avgränsade insatser idag kan ge mångfalt tillbaka i framtiden

24 Tack!


Ladda ner ppt "Lennart Nygren, Institutionen för socialt arbete, Umeå universitet. Föredrag vid seminariet ”Att tänka efter före – om sociala investeringar”. 29 april."

Liknande presentationer


Google-annonser