Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Åsa Helsing Målfokuserat mentorskap – hela skolans framgångsfaktor.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Åsa Helsing Målfokuserat mentorskap – hela skolans framgångsfaktor."— Presentationens avskrift:

1 Åsa Helsing Målfokuserat mentorskap – hela skolans framgångsfaktor

2 Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling Citat från nya Skollagen

3 Bland de åringar som befann sig utanför arbete och utbildning 2008 stod 74% utanför arbete och utbildning även 2009 Hur går det för avhopparna?

4 Europa 2020-strategin Andelen ungdomar som inte fullföljer en gymnasial utbildning ska vara under 10 %

5 Ibland måste vi hitta en medelväg  Fullständigt gymnasieprogram med slutbetyg och gymnasieexamen - eller ett liv i utanförskap?  Eller en medelväg med avslutade gymnasiestudier och intyg på detta?

6 Om man ska föra en människa mot ett bestämt mål måste man hitta henne där hon är och börja just där. Allt annat är fåfänga. Kirkegaard

7 Minst en gång varje termin ska rektorn se till att eleven ges en samlad information om elevens kunskapsutveckling och studiesituation (utvecklingssamtal). En elevs vårdnadshavare ska få sådan information som avses i första stycket. Citat från nya Skollagen Utvecklingssamtal

8 Mentorskap – behov eller trend? Det svenska samhället rör sig nu på allvar bort från en traditionell lydnadskultur till en kultur där människors eget inre ansvarstagande blir allt viktigare. Förändringen gäller även i skolans värld och i vår syn på bildningsbegreppet. Margareta Normell, Från lydnad till ansvar

9 En mentor ska 1. fortlöpande informera om elevens skolgång och kunskapsutveckling 2. coacha och motivera eleven i dennes skolgång och utveckling, både kunskapsmässigt och som individ 3. vara informativ och vägledande i studieval och andra studierelaterade frågor 4. vara en rådgivande vuxen och en medmänniska 5. ?

10 Mentorn i skolan = Pedagog + Coach

11 Att se mentorskapet på ett nytt sätt inte: mentor - adept, vuxen – barn, lärare - elev Utan: vuxen – vuxen, mentor - mentor Då först kan både elev och lärare utvecklas och på så sätt även utveckla skolan och pedagogiken

12 Mentor – med ett väl definierat ansvarsområde  Mentorn är pedagog och coach - inte kurator eller psykolog  Som mentor ska vi uppmärksamma problemen - inte nödvändigtvis lösa dem

13 Förutsättningar för ett lyckat mentorskap

14 Förhållningssätt Kommunikation Resurser Mål En gemensam spelplan

15 Vad är det som gör att en mentor uppfattas som trovärdig?  Att mentorn är trygg i sina kunskaper och färdigheter  Att mentorn är trygg i sociala relationer  Att mentorn är trygg i sina egna värderingar

16 Två utgångspunkter – tilltro Baksätesmetaforen När man pratar om eleverna, t ex i arbetslaget, ska eleven kunna sitta och lyssna ”i baksätet” = ett professionellt förhållningssätt från början till slut Tankar läcker Tänk på att det du tänker om eleverna och deras förmåga sipprar ut och färgar elevernas syn på sig själva

17 Skolans uppdrag Huvuduppgiften för de frivilliga skolformerna är att förmedla kunskaper och skapa förutsättningar för att eleverna skall tillägna sig och utveckla kunskaper Utbildningen skall främja elevernas utveckling till ansvarskännande människor Varje elev skall få stimulans att växa med uppgifterna och möjlighet att utvecklas efter sina förutsättningar Varje elev skall möta respekt för sin person och sitt arbete Skolan skall stärka elevernas tro på sig själva och ge dem framtidstro (Lpf-94)

18 För struktur och långsiktighet  Vad sägs om att planera mentorskapet som vi planerar en kurs?  Vad sägs om en kursplan/ämnesplan i mentorskap?  Vad sägs om en A, B och en C-kurs i mentorskap?

19 Att planera sitt mentorskap Uppflyttningskonferenser med elevstöd, SYV, hantering av åtgärdsprogram etc; underlag för EVK Vårterminen åk 1 JAN JUNI MARS Uppstart ny termin - Värderingsövningar/Forumspel Utvecklingssamtal/rapport om studiesituationen Klassens dag Förbereda utv.samtal i mentorsgruppen Arb. m. ind.valen i mentorsgruppen Gruppsamtal om motivation och mål Kort enskilt samtal om resultat och betyg Studieteknik i helklass Hemläxa: Reflektion Reflektioner i smågrupper Hemläxa: Reflektion Reflektioner i smågrupper

20 Möjliggöra berättande För att en ung människa ska bli klar över vilket liv som hon eller han realistiskt kan leva krävs tillfällen till samtal och reflektion, både med jämnåriga och vuxna SOU 2006:77, Ungdomar, stress och ohälsa

21 Kasam = Känsla av sammanhang  Begriplighet  Hanterbarhet  Meningsfullhet När tillvaron upplevs begriplig, hanterbar och meningsfull så har vi en hög KASAM, vilket skapar bättre möjligheter för oss att handskas med livet. Vi behöver känna KASAM i våra känslor, i våra närmaste relationer, i vår huvudsakliga sysselsättning och i existentiella teman

22 Grunden  Lär känna varandra - visa genuint intresse för eleven  Var tydlig i kommunikationen kring förväntningar, förutsättningar och ansvarsområden

23 Tre nivåer av lyssnande  inre lyssnande  fokuserat lyssnande  globalt lyssnande

24 Mentorskap i grupp Vad som behövs är inte välbalanserade individer utan individer som balanserar varandra. På så sätt kan mänskliga svagheter stöttas och talanger komma till sin fulla rätt. Meredith Belbin

25 Om gruppens betydelse För att kunna bygga upp en fast identitet behöver en ung människa spegla sig i en bekräftande miljö. Förvägras man tillträde till en grupp är risken stor att man avvisar normerna i gruppen och ansluter sig till grupper vars värderingar står i skarp kontrast till den värdegrund som exempelvis skolan vilar på. Anne Hammarström

26 Den magiska formeln Tilltro till sin egen förmåga + Trygghet/Trivsel = Kunskapsutveckling

27 Summering  Skapa förutsättningar för ett fungerande mentorsarbete genom en gemensam spelplan på tre nivåer  Planera ditt mentorskap på samma sätt som du planerar en kurs eller en lektion – börja med syfte och mål  Visa ett genuint intresse för eleverna och skapa en grund byggd på ömsesidig respekt och tillit  Svikta aldrig i din tilltro till elevernas förmåga  Lägg tillbaka ansvaret till eleverna – men visa tydligt att du är där under resans gång  Reflektera och utvärdera


Ladda ner ppt "Åsa Helsing Målfokuserat mentorskap – hela skolans framgångsfaktor."

Liknande presentationer


Google-annonser