Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Kvalitetsarbete i politiskt styrda organisationer.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Kvalitetsarbete i politiskt styrda organisationer."— Presentationens avskrift:

1 Kvalitetsarbete i politiskt styrda organisationer

2 Varför kommunalt kvalitetsarbete F En tillbakablick och ”diagnos” –Ifrågasättande av kvaliteten i de kommunala tjänsterna –Mediernas bevakning och rapportering –Problem – kunskapsbrist – en defensiv hållning

3 Orsaker? F Ekonomin –”Minskade kostnader = minskad kvalitet” ? –Direkt samband kvalitet – resurser –Tidigare åtgärdsmodellen kan inte användas: mer resurser F Ökade tryck från medborgare –Anpassa tjänster till den enskilde –Effektiv hantering av resurser F Resultatet av undersökningar

4 Vad är kvalitet? F Mer komplext begrepp i kommunal verksamhet – många dimensioner och faktorer påverkar –Perspektivens betydelse F Kvalitet har olika innebörd för olika grupper F Det professionella är det dominerande F Stärka medborgarperspektivet –Innehållet i tjänsterna varierar –Kvalitet som en del eller dimension av resultatet

5 Några bilder av det tidiga kvalitetsarbetet F Kundundersökningar – problem? F Verktyg som inte är utformade och anpassade till den kommunala organisationen –brister i verktygen – ekonomi och politik –kvalitetsarbetet blir något extraordinärt – suboptimering – ”ett eget liv” –ingen koppling mellan ekonomi och kvalitet –kvalitet blir en tjänstemannafråga

6 Några bilder av det tidiga kvalitetsarbetet –Professionen definierar kvaliteten – hälso- sjukvården –Kvalitetsarbetet integreras inte som en ledningsfråga – lokalt i öar F Tendens: två skilda diskussioner/världar –Ett ifrågasättande från omvärld –En oberoende diskussion utifrån professionerna

7 Nuvarande tendenser F Frångår fokusering på speciella kvalitetsverktyg till förmån för konkreta arbetssätt F Försöker integrera praktiskt kvalitetsarbete med sina styrmodeller F Nya praktiska arbetsformer för samverkan mellan politiker och tjänstemän i kvalitetsfrågor F Fokus på resultat – föreningen av två världar F Ett ökat fokus på medborgare

8 Exempel på prövade arbetssätt enligt strategin F Tjänstegarantier - servicedeklarationer F Klagomålshantering F Jämförande kvalitetsnätverk F Kvalitativa årsredovisningar F Kvalitetsbristkostnader F Kommunkompassen

9 Benchmarking - jämförelser F Sedan 30-talet F Ett kraftfullt och naturligt verktyg F Vad har vi gjort? –Ekonomiska jämförelser F Två huvudtyper av jämförelser –Resultat och process

10 Jämförelser kan fylla olika funktioner Orienterings inriktad Åtgärds inriktad

11 F Treårig nationell satsning F Leds av SKL F Finansdepartementet, SKL och RKA Jämförelseprojektet

12 F Skapa nätverk – –Dags dato 20 nätverk –Cirka 180 kommuner F Processledare F Nya stödfunktioner – webb –www.jamforelse.se –Måttkatalog, Resultat, Goda exempel F Inspirationsdagar

13

14 Jämförelseprojektet F Metodiken bygger på erfarenheter från –Internationella nätverk –Jämförande Kvalitetsnätverken –Effektiviseringsnätverken F ”Smarta jämförelser” – konkreta jämförelser som visar vad vi behöver förbättra och vilka vi kan lära av.

15 Tjänsten Medborgare /Kund Organisation Personal Utrustning/lokaler Budget ”Objektiva” (hämtade från förvaltning, mål) och subjektiva mått utifrån tjänstens prestationer Resultat/KvalitetsmåttAktivitetsmått Resursmått Resultat ur medborgarens perspektiv Nytta Uppoffring Jämförelseprojektet

16 Några exempel F Individuella programmet F Arbetsmarknadsåtgärder F Bygglov F Informationsgivning

17 Vad är bra resultatmått F Har betydelse för brukare/medborgare F Nedbrytbara på enhetsnivå F Kan jämföras med andra kommuner F De ska visa på skillnader F Transparens

18 Ny typ av resultatmått F Utgångspunkten är ett brukarperspektiv F Från ett mått till en samlad bild = index F Mer komplex bild av datainsamling –Behovet av kvalitetssäkring –Säkerhet i resultat – ifrån endagsmätningar –Fåtal händer –Stöd i definitioner och support

19 Indexmodeller (value for money) F Resultatmått –En sammanvägning av flera resultat F Effektivitetsmått –Relationen mellan kostnader (styckekostnader, exkl. lokaler m.m.) och resultatmåtten ovan F NöjdBrukarIndex –De tre frågorna som läggs till den lokala enkäten F Kompletteras med andra mått F Ingen skog eller helhetsbild - men viktiga indikatorer

20 Äldreboende Resultatmått: F 1. Erbjuder enheten fler än en maträtt vid huvudmåltiden. F 2. Kan de boende själv välja när man vill gå upp på morgonen F 3. Kan de boende själv välja när man vill och gå och lägga sig för nattvila. F 4. Har alla boende eget rum/lägenhet med eget hygienrum? F 5. Erbjuder enheten möjlighet till daglig utevistelse för den äldre som så önskar. F 6. Serveras de boende kvälls/nattmål? F 7. Erbjuds de äldre personlig omvårdnad varje vecka? F 8. Erbjuder äldreboendet minst två organiserade och gemensamma aktiviteter per dag under vardagar F 9. Erbjuder enheten organiserade aktiviteter under helgen? F 10. Erbjuds varje boende dagligen möjlighet till egen tid utifrån sina önskemål (ex pratstund, blomskötsel, korsord, m.m) F 11. Har varje boende en egen nyckel till sitt rum/lägenhet? F 12. Har varje boende en egen postlåda/fack? F 13. Erbjuder det särskilda boendet kvarboende i livets slutskede?

21 Äldreboende F NöjdÄldreIndex

22 Äldreboende F Effektivitetsmått: –Kostnad per vårdtagare i särskilt boende (8b) ställs i förhållande till kvalitetsnivån som framkommit under resultatmåttet

23 Äldreomsorg F Väntetiden till särskilt boende – annat än Länsstyrelsens F Kostnader för medicinskt färdigbehandlade F Tid till läkare inom särskilt boende F Avvikelser: fallskador och felmedicinering F Informationsgivning till medborgare F Andel ändrade beslut i Länsrätt F Hemtjänstindex F Brukartid F Antal hemtjänstpersonal som hjälper den äldre per månad F Dagverksamhet F Uppsökande verksamhet F Anhörigstöd

24 Kommunkompassen F Kommunledningsperspektiv F Åtta kriterier F Demokrati, Medborgarperspektiv, Samarbete tjänstemän-politiker F Förbättringsinriktat, enkelt och snabbt F Internationell provat F Verktyg för benchmarking

25 Några utgångspunkter F Kommunen som en serviceproducent under demokratisk kontroll –Kommunen är både producent och politisk organisation –Medborgaren är i fokus ur båda perspektiven –Medborgarens delaktighet och nöjdhet är därför utgångspunkten för utvärderingen F Kommunens förmåga att lära sig –Kunskapen om medborgarnas behov och kommunens förmåga att tillfredsställa dessa

26 forts. F Kommunen som en väl fungerande organisation –Et bra ställe att arbeta på –Kommunens förmåga att ta hand om sin personal F Extern utvärdering som –konkret beskriver verksamheternas svagheter och styrkor

27 Kriterier 1. Serviceutbud och demokratisk kontroll Kommunens image är demokrati och effektivitet F På vilket sätt informeras medborgarna –Utformning, tjänstegarantier m.m. F Hur uppmuntras medborgarnas delaktighet –Öppna, möten medborgarträffar, TV, m m F Vilka möjligheter har medborgarna till att påverka (klagomål m.m.) F Hur oberoende är kommunrevisionen organiserad F Hur hög är valdeltagande i kommunen

28 2. Tillgänglighet och medborgar- /kundorientering Kommunen ser sig själv som en serviceföretag som ger sina tjänster till medborgarna. F Har kommunen en brukarorienterad förvaltningsfilosofi F Vilka åtgärder har gjorts för att förbättra invånarnas insyn F Sker anpassning av service till särskilda grupper av medborgare F Genomförs medborgar- och kundundersökningar F Hur är hanteringen av klagomål från medborgarna organiserad F Sker det utbildning i att hantera kunder

29 3. Tydlighet i samverkan mellan politik och tjänstemannaledning Politiker sätter resultat- och finansiella mål och kontrollerar administration. Adm. ger politiker information för detta. Ingen detaljstyrning. F Hur är kvaliteten på målformuleringsarbetet –Tydliga prestations och finansiella mål –Mål som är anpassade till medborgare och effektivitet F Hur ansvaret för resursanvändning fördelat mellanpolitiker och administration F Hur är rapporteringssystemet uppbyggt –Tjänstemännens stöd till politiker med användbar information F Politikernas uppföljning av måluppfyllelse

30 4. Ledning, decentralisering och delegering Verksamheternas kvantitet, kvalitet och målgrupp samt resurser är fastställda av politikerna. F Hur fritt får verksamheterna disponera sina resurser F Hur mycket ansvar är delegerat F Hur premieras goda resultat och prestationer F Kan lokala initiativ tas till att hitta egna intäktsmöjligheter

31 5. Kontroll och rapportering Decentralisering kräver effektiva planerings-, koordinerings-, och kontrollverktyg F Hur är serviceutbudet specificerat i budget och rapporteringssystem F Finns det en koppling mellan budgetplanering och löpande aktivitetsplaner F Förekommer kostnadsbudgetering –resultatstyrning F Hur tillgänglig är informationen om verksamheternas resultat

32 6. Personaladministration F Hur stor vikt läggs på personalutveckling F Förekommer prestationslöner F Förekommer arbetsmiljöundersökningar F Förekommer medarbetarsamtal F Förekommer det personalutveckling mellan kommun och den privata sidan F Hur stor är personalutvecklingsbudgeten

33 7. Förnyelsepolitik Resultatjämförelse mellan kommuner. (Informell konkurrens). Redogörelser inför medborgare skapar tryck på kommunen att bli effektiv. F Hur metodiskt sker förnyelse och utvecklingsarbetet? –Kvalitetstävlingar, systematiskt kvalitetsarbete F Hur utbrett är modern teknologi på arbetsplatserna F Förekomst av konkurrens

34 8. Kommunen som samhällsbyggare F Vad gör kommunen för att stötta föreningslivet? F Hur samverkar kommunen med kulturlivet? F Hur arbetar kommunen som partner för näringslivet? F Hur ser kommunens internationella kontakter ut?

35 Kompassros för prioritering

36 Kommunen kvalitet i korthet Tidigare KF:s kvalitetsredovisning

37 Inspirationskällor F Braintree F Skattebetalarnas förening F Phoenix F Projektet Kvalitativa årsredovisningar F KS ordf. gruppen

38 Fem viktiga områden F Din kommuns tillgänglighet F Trygghetsaspekter i din kommun F Din delaktighet och kommunens information F Din kommuns kostnadseffektivitet F Din kommun som samhällsbyggare

39 35 mått Måtten ska: F Förmedla ett budskap utifrån ett medborgarperspektiv F Ge en heltäckande bild av hur väl kommunens uppdrag utförs F Vara lättförståeliga och tydliga F Vara jämförbara med andra kommuner F Vara trovärdiga F Vara möjliga att målsätta

40 9. Hur stor andel av myndighetsbesluten har överklagats 2006? Hudiksvalls kommun: 4 st per tusen Snitt: 8 st per tusen Mått: antal per tusen Kommentarer Resultatet visar att kommunen följer lagar och förordningar i sin myndighetsutövning. En mycket liten del av kommunens ca beslut som rör enskild person har överklagats. Det visar att medborgarna har förtroende för att besluten följer lagar och förordningar. Vad tycker du? Berätta för oss vad du tycker! Alla seriösa kommentarer läses. Vi kan dock inte utlova personliga svar. Namn, ort och ev. kontaktinformation Din kommentar

41 Skolindex - SKL Resultatmått - Grundskola Gult ljus - 85:e plats Grönt ljus 35:e plats Effektivitetsmått - Grundskola Rött ljus 221:e plats Gult ljus - 153:e plats Resultatmått - Gymnasieskola Grönt ljus 23:e plats Ej mätt Effektivitetsmått - Gymnasieskola Grönt ljus 26:e plats Ej mätt Kommentarer Ungdomar skrivna i Piteå kommun - har färre avhopp i gymnasieskolan - har större andel som fullföljer sin gymnasieutbildning inom 4 år - har större andel med allmän behörighet till högskola och universitet Grundskolan har förbättrat sina resultat under 2006/2007 så att Piteå har bättre resultat än riket för andel som har fullständiga betyg, behöriga till gymnasieskolan och genomsnittligt meritvärde. Vi tror därför att Piteå kommer att bättre plats i skolindex för 2007 Helena Stenberg, Kommunalråd Effektivitet – Skola i Piteå

42 Hur många olika medarbetare besöker en hemtjänsttagare i snitt under 14 dagar? Ånge kommun 2007: 14 medarbetare Snitt för deltagande kommuner 2007: 13 medarbetare (32 kommuner) Resultat: Bra Källa: Intern mätning av antalet medarbetare per vårdtagare och månad. Omfattar den service som ingår i hemtjänsttaxan. Redovisas som snitt under 14 dagar. Kommentarer till resultatet: Hos en hemtjänsttagare som behöver hjälp varje dag gör scheman, ledigheter m.m. att det blir ett ganska högt antal olika medarbetare som kommer

43 Kvalitetsbristkostnader F Erfarenheter från privata näringslivets kvalitetsarbete – 15 till 35% är brister –Fokus att identifiera och minimera F Ett vedertaget förhållande?! F Ett ”självklart” arbetssätt F Varför så lite gjort? –Ingen tradition av ”bristhantering” –Inget signalsystem –I resultatet lyfts inga kvalitativa dimensioner fram –Målstyrningen är outvecklad –Problem åtgärdas med mera resurser

44 Incitamentsproblem F Varför dra ned på kostnader? –Frigörande av resurser F Behålla?Lämna ifrån? F Vi arbetar på det optimala sättet –Mer resurser – högre kvalitet –Mindre resurser – lägre kvalitet F Ett direkt samband?

45 Vad har gjorts? F Försöken att få kostnadsbilden av stora problem –Costbenefit-analyser F ex. vad kostar en missbrukare samhället? F vad kostar det att inte ha ett bra förebyggande arbete? F Problem –Svårt att härleda orsakssambanden –Förlamningsproblem

46 Behovet av F Avgränsningar F Enkelhet och konkreta exempel som fungerar i vardagen F Vi kan själva påverka F Tydliggörande av samband

47 En modell F Inom tjänsteproduktionen är det centrala att hitta ett merarbete utifrån att –Identifiera områden där brister finns eller ”var och när strular det”? F Struntar vi i det eller rättar vi till det? F Vem vinner på att vi minskar problemet? –Olika perspektiv F Om vi gör något – kan vi räkna tiden och därmed vad det kostar

48 Förslag till modell F Vi får ett enkelt verktyg för utvärdering F Vi genomför förbättringar F Vi kan följa upp och se om det leder till mindre ”strul” – därmed mindre kostnader och en kvalitetshöjning för den enskilde F Vi kan visa en kvalitetsförbättring, ge feedback och därmed öka vår legitimitet

49 Några exempel F Några exempel –Särskilt boende, –lönehantering, –fakturering, –försörjningsstöd, –skola –data-stopp m.m.

50 F Skrifter, nyhetsbrev, projektplatser m.m. finns på: Förbundets informationssidor


Ladda ner ppt "Kvalitetsarbete i politiskt styrda organisationer."

Liknande presentationer


Google-annonser