Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Riksbanken i globaliseringen Seminarium 5 september 2005 Björn Segendorff Internationella sekretariatet.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Riksbanken i globaliseringen Seminarium 5 september 2005 Björn Segendorff Internationella sekretariatet."— Presentationens avskrift:

1 Riksbanken i globaliseringen Seminarium 5 september 2005 Björn Segendorff Internationella sekretariatet

2 Vad jag skall tala om: Det internationella finansiella systemet Kort historik Globaliseringen och dess utmaningar Riksbankens internationella arbete Vilka internationella organisationer är Riksbanken aktiv i? Varför dessa? Uppgifter Några aktuella frågor

3 Historik – Det internationella finansiella systemet Centralbankernas roll Viktiga institutioner växer fram Före Bretton Woods (1930 BIS) Bretton Woods 1944 (IMF, WB) OEEC/OECD : En någorlunda fungerande guldmyntfot Vietnamkriget – budgetunderskott i USA Sammanbrott i växelkurssystemet talet: Två oljekriser – stor utlåning 1980-talet: Skuldkrisen 1990-talet: Avreglering och globaliseringen Euro 1999, 2001

4 Globaliseringens konsekvenser Positiva Stark tillväxt, minskad fattigdom Global demokratisering Ökad tillgång till kapital Ramar för ekonomisk politik Negativa Många kvar i fattigdom Begränsade valmöjligheter för länder Ökad sårbarhet för kapitalrörelser Ex. Sverige 1991, Asienkrisen Finansiella kriser kan spridas

5 Finansiell stabilitet och penningpolitik Betalningssystemet Bankkoncernerna Bankernas låntagare Makroekonomisk utveckling

6 Riksbankens internationella arbete MÅL: - lära av andra länders erfarenheter på områden som är relevanta för Riksbankens verksamhet, - dela med oss av egna erfarenheter, - förstå konsekvenserna av internationella beslut och överenskommelser samt av utvecklingen i andra länder, - påverka internationella beslut och policydiskussioner som inverkar på Riksbankens verksamhet, - uppfylla Riksbankens formella och informella förpliktelser.

7 Riksbankens samarbete med internationella organisationer IMFÖvervakning av världsekonomin, finansiella systemet och villkorad utlåning EU Ekonomisk-politiskt samarbete och finansiell lagstiftning ECBSBrett centralbankssamarbete BIS”Centralbankernas bank”, G10Normskapande, diskussionsforum OECDEkonomisk-politiska diskussioner Riksbanken deltar i över ? kommittéer, arbetsgrupper m.m.

8 IMF  Start: 1944  Syfte:  Medlemmar:  Övervakning av det internationella monetära systemet (erfarenheterna från 1930-talets depression) 1. Främja ett internationellt monetärt samarbete 2. Underlätta en sund tillväxt av världshandeln och därmed hela ekonomin 3. Främja växelkursstabilitet 4. Ge kort-/medelfristiga krediter till medlemmar med betalningsbalansproblem (mot konditionalitet)  Drygt 180 länder

9 IMF - Huvuduppgifter Övervaka den globala ekonomiska utvecklingen Årliga examinationer/ landanalyser (Art. IV konsultationer) Financial Sector Assessment Programs (FSAP) Utarbetande och kontroll av normer och regler Långivning till länder i kris Mot villkor Finansieras av medlemsländerna Teknisk assistans

10 IMF - Utlåning Lån i förhållande till kvota – Sverige 1,4% Årlig utlåning varierar kraftigt. Utestående förpliktelser: ca 22 mdr USD varav 4/5 till 3 länder (Brasilien, Turkiet, Argentina, Indonesien, Uruguay)

11 IMF - Styrformer Guvernörsstyrelsen (ung. aktieägarna) Möts en gång per år – Årsmöte Ingves för Sverige Exekutivdirektörsstyrelsen (ung. bolagsstyrelse) 24 valkretsar Sverige tillsammans med Norden/Baltikum Möten flera gånger i veckan IMFC – 24 av världens centralbankschefer (rådgivande organ åt styrelsen) Diskuterar det ekonomiska läget och centrala policyfrågor

12 IMF- Riksbankens roll Kontaktorgan Deltar i finansiering Riksbanken och Finansdepartementet Delat ansvar - samarbete Policyarbetet Stödja styrelsearbetet

13 IMF – Några aktuella frågor… Villkoren för utlåning – Konditionalitet IMFs roll i utvecklingsländer IMFs finansiering Global stabilitet, låg utlåning, små intäkter. Bort från utlåningsberoendet. IMF:s styrformer – ”voice” Inflytande och finansiering måste återspegla medlemmarnas ekonomiska betydelse. Utvecklingsländer vill ha större inflytande. (Singapore i höst).

14 EU  Start: Medlemmar:  EEG 1957: Skapa en gemensam marknad med fri rörlighet för varor, personer, tjänster och kapital  EU 1993: Skapa en ekonomisk och monetär union  EMU 1999: Introduktion av euron (valutaunionen)  25 länder

15 EU:s mål En gemensam marknad En ekonomisk och monetär union Främja: Harmonisk utveckling av näringslivet Hållbar tillväxt ; hänsyn till miljön Ekonomisk konvergens Hög sysselsättning och socialt skydd Höjd levnadsstandard och livskvalitet Ekonomisk och social sammanhållning - solidaritet

16 EU:s centrala institutioner och uppdrag Rådet Högsta beslutande organ Företräder MS regeringar 10 olika sammansättningar Antar EU-lagstiftning (med EP) Europeiska rådet: 4 ggr/år -stats- och regeringschefer -Riktlinjer för ekonomisk politik Ständiga representationens kommittée (Coreper) EU-ambassadörer Europaparlamentet 732 (SE:19) direkt folkvalda ledamöter Deltar i lagstiftningsarbetet -Inre marknad m. Rådet -Andra frågor Rådgivande/ yttrande Godkänner ny kommission Delad makt över budget m. rådet 7 politiska grupper; 20 utskott Kommissionen EU:s största institution Tar initiativ och utarbetar ny lagstiftning inom -1:a pelaren: Inre marknaden, EMU, jordbruk/miljö -2:a pelaren: MS kan ta initiativ Sköter budget och förvaltning

17 EU: Ekonomiska och finansiella området Övervaka den ekonomiska och finansiella situationen i MS Ekonomisk-politisk samordning Arbeta för inre marknaden/ finansiell integration Direktiv: Ska implementeras nationellt Förordningar: Gäller direkt i alla MS Förebyggande och hantering av finansiella kriser

18 EU-samordning av finans- och strukturpolitik

19 EFK: Aktuella frågor Ekonomisk-politiska området: Stabilitets- och tillväxtpakten Lissabonagendan Förbättrad statistik Finansiella området: Finansiell integration Tjänster till privatkunder Harmonisering av tillsyn Krishantering

20 Eurosystemet och Europeiska centralbankssystemet (ECBS) Start: 1994: EMI startade sin verksamhet 1999:Eurosystemet övertog ansvaret för penningpolitiken i euroområdet Medlemmar: Eurosystemet: ECB + 12 centralbanker ECBS: 25 centralbanker

21 Utforma och genomföra penningpolitiken i euroområdet Genomföra valutapolitiken mot omvärlden Inneha och förvalta valutareserver Främja väl fungerande betalningssystem ECBS [ =Eurosystemet och centralbankerna utanför euroområdet] Främja samarbetet mellan centralbankerna Förbereda införandet av euron i MS utanför euroområdet Uppgifter: Eurosystemet

22 Eurosystemets och ECBS styrning ECB Direktion 6 medl. ECB- Rådet (€ + Dir.) Allmänna Rådet (EU + ECB VD vVD) 13 kommitteer Undergrupper …

23 ECBS 13 kommittéer Penningpolitik Marknadsoperationer Betalnings- och avvecklingssystem Internationella relationer Rättsliga frågor Banktillsyn Sedlar Statistik Redovisning och monetär inkomst Revision Extern information IT Personalchefer

24 ECBS: Aktuella frågor TARGET 2 Single Euro Payment Area (SEPA) Makroekonomisk utveckling Implementering av pakten Skillnader i tillväxt – ett problem? Förberedelse inför ev. nya euroländer Utvärderingar/ konvergensrapporter Sedeltillverkning

25 Internationella regleringsbanken (BIS) Start:1930:Reglering av det tyska krigsskadeståndet efter första världskriget Uppgifter:- ”Centralbankernas bank” - Diskussionsforum för centralbanksfrågor - Utredningsorgan för ekonomiska och finansiella frågor - Samordningsorgan för internationella finansiella operationer - Säte för G10-kommittéer inkl. sekretariat Medlemmar:55 centralbanker (G10-länderna dominerar)

26 G10  Start: 1961  Nu:  Medlemmar :  Ställa kompletterande finansiella resurser till förfogande (till IMF) om något av G10- länderna skulle behöva låna  Fler länder kan få låna  Elva industriländer :  US, JP, DE, FR, GB, IT, CA (=G7) +  SE, BE, NL, CH

27 G10: Uppgifter Ställa kompletterande finansiella resurser till förfogande för IMF Diskussion av internationella monetära och finansiella frågor (Centralbanker+finansdep) Utveckling av normer för finansiell verksamhet Kapitaltäckning Tillsyn Övervakning av finansiell infrastruktur m.m. Överenskommelse av guldförsäljning

28 BIS/G10: Kommittéer Baselkommittéen för banktillsyn Betalnings- och avvecklingssystem Marknader Globala finansiella systemet Legala experter Säkerhet IT Internrevision

29 BIS/G10: Aktuella frågor Basel II Principer för övervakning av infrastruktur Bolånemarknader Hedgefonder Åldrande och pensioner

30 Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD)  Start: 1948  Uppgifter:  Medlemmar:  Administrera den amerikanska Marshall- hjälpen i Västeuropa  Diskussion av makroekonomisk politik, strukturpolitik och finansiella marknader  Ekonomiska prognoser och landanalyser  Industriländerna och några ”emerging markets” - sammanlagt 30 länder  Centralbanker + finansdepartement

31 OECD: Aktuella frågor Makroekonomisk utveckling Globala obalanser Kinas växelkursregim Oljeprisets betydelse för tillväxt Europas låga tillväxt osv…. Finansiella marknader Allmänt Djupdykningar: Riskkapital Financial education Ägande av börser

32 Summering: Sverige är beroende av omvärlden! Det internationella arbetet är ett viktigt medel för RB – högre måluppfyllelse. Lära, lära ut, påverka analyser och beslut. Främst penningpolitik och finansiell stabilitet.


Ladda ner ppt "Riksbanken i globaliseringen Seminarium 5 september 2005 Björn Segendorff Internationella sekretariatet."

Liknande presentationer


Google-annonser