Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Smittvägar i sjukvården Hur kan vi förhindra smitta i sjukvården? Eva Melander Vårdhygien Malmö/Ystad/Trelleborg Klinisk mikrobiologi, UMAS

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Smittvägar i sjukvården Hur kan vi förhindra smitta i sjukvården? Eva Melander Vårdhygien Malmö/Ystad/Trelleborg Klinisk mikrobiologi, UMAS"— Presentationens avskrift:

1 Smittvägar i sjukvården Hur kan vi förhindra smitta i sjukvården? Eva Melander Vårdhygien Malmö/Ystad/Trelleborg Klinisk mikrobiologi, UMAS

2 Vårdrelaterade infektioner (VRI) Urinvägsinfektioner KAD Pneumonier Mekanisk ventilation Postoperativa sårinfektioner Kirurgiskt ingrepp Infartsrelaterade infektioner i blodbanan CVK Tarminfektioner T.ex. Calicivirus, Clostridium difficile

3 Kostnader Riskfaktorer för VRI

4 Normalflora Bland annat; Hud –resident –transient Munhåla Mag-tarmkanal

5 Infektion/kolonisation Infektion: bakterier ger symtom –Bakterier från normalflora –Bakterier förvärvade utifrån Kolonisation: symtomfria, innebär ökad risk för okänd spridning –Kortvarig –Långvarig

6 Smittspridningsvägar i vården Kontaktsmitta Droppsmitta Luftburen smitta (aerosolsmitta) Blodburen smitta Livsmedelsburen smitta

7 Kontaktsmitta Direkt Smitta överförs mellan smittkälla och mottaglig individ utan mellanled –T.ex. hudinfektioner (S. aureus inkl. MRSA) Indirekt Smitta överförs från en individ till en annan via händer, kläder eller föremål som är förorenade med smittämnen från t.ex sår, urin, blod, kräkning, avföring –T.ex. stafylokocker, enterokocker, tarmbakterier

8 Tarmsmitta (fekal-oral smitta) Indirekt kontaktsmitta –Smittämnen utsöndras med tarminnehåll och når munnen via t ex händer, vatten, livsmedel Tarmbakterier –t.ex. Salmonella, E. coli, ESBL

9 Droppsmitta –Hosta, nysningar, kräkningar, diarréer –Dusch av stora droppar, når < 1 meter. –Luftvägsinfektioner (bakterier, förkylningsvirus, RSvirus) –Calicivirus Direkt –når mottaglig individs ögon/slemhinnor direkt Dropp-kontakt (indirekt) –faller ner på föremål, förs vidare som indirekt kontaktsmitta –Vanligast

10 Luftburen smitta (aerosolsmitta) –Aerosoler (”smådroppar”) bildas då fasta el. flytande partiklar tas upp i luften. Sprids med luftströmmar Till och från luftvägar –t ex varicella, influensa, tuberkulos Från vattenledningar och ventilation –t ex Legionella Från hud; stora sår, eksem, brännskada, –t ex S. aureus, Grupp A streptokocker, Pseudomonas

11 Blodsmitta Smitta då mikroorganismer överförs med blod/blodprodukter/blodtillblandade kroppsvätskor direkt till mottagarens blod eller via slemhinna tex hepatit B & C, HIV –Direkt Kontaminerade blodprodukter –Indirekt Stick/skärskador Injektioner Kontaminerade läkemedel, handskar

12 Livsmedelsburen smitta Smitta i livsmedel till patienter –Finns i råvaran Bacillus cereus, Clostridium perfringens (toxiner) Campylobacter, Salmonella (Calicivirus) –Förorening S. aureus (toxiner) Campylobacter, Salmonella, (Grupp A streptokocker) Calicivirus, hepatit A

13 Kontaktsmitta – hur kan personalen sprida smitta? Via sina händer Via kontaminerade föremål/ytor Via kontaminerade arbetskläder

14 Smittspridning via händer Personalen plockar upp patogener från patienter/ytor/föremål på händerna Smitta överförs mellan patienter via personalens händer

15 Smittspridning - föremål/ytor Undersökningsbritsar, stetoskop, blodtrycksmanschetter, U-ljudsgel, dörrhandtag, spolknapp till toalett Stafylokocker och enterokocker och gramnegativa miljöbakterier överlever länge (dagar/veckor) på rena ytor Tarmbakterier överlever ej mer än några timmar på rena ytor

16 Smittspridning - arbetskläder Arbetskläder blir kontaminerade Förorening redan efter några timmars arbete –S. aureus inkl. MRSA, enterokocker inkl. VRE, Clostridium difficile S. aureus och enterokocker kan överleva på arbetskläder upp till 3 månader Patogener kan överföras mellan patienter via personalens kläder S. aureus

17 Hur kan vi förhindra smittspridning i vården? Basala hygienrutiner Skall användas i alla omvårdnadssituationer Enkelrum med egen toalett---Isoleringsrum Stängd dörr Patienter med utsöndringar som kan föreorena omgivningen, luftburen smitta, resistenta bakterier Kohortvård Grupper av patienter vårdas fysiskt avskilda och av olika personal under ett arbetspass, både dag och natt Grupperna definieras enligt exponering för smitta (inte efter symtom eller mikrobiologiska fynd)

18 Hur kan vi förhindra smittspridning i vården? Punktdesinfektion Spill av kroppsvätskor, utsöndringar på ytor och föremål Städning Desinfektion av ytor, tagställen, föremål Toalett Golv

19 Vad gynnar spridning av VRI? Överbeläggning och hög arbetsbelastning Bristande hygienrutiner Trängsel

20 Källa: Health Protection Agency. När England och Wales förlorade slaget mot MRSA:

21 Vad gynnar spridning av resistenta bakterier? Överbeläggning och hög arbetsbelastning Bristande hygienrutiner Trängsel Hög och/eller ensidig antibiotikaförbrukning Asymtomatiskt bärarskap

22 Resistenta bakterier - smittspridning Till stor del en kontaktsmitta!!! Ökad risk för spridning vid diarré, KAD, sår, dränage, infarter, stomier

23 Resistenta bakterier - vårdrutiner Basala hygienrutiner Handdesinfektion, förkläde, handskar Patienter med riskfaktorer bör, om medicinska tillståndet tillåter, vårdas på infektionskliniken Övriga vårdas på enkelrum med egen toalett Diskutera med vårdhygien och infektionskonsulten

24 Vad kan åstadkommas? VRI kan minskas med ~20-30% genom vårdhygieniska insatser Det måste gå !


Ladda ner ppt "Smittvägar i sjukvården Hur kan vi förhindra smitta i sjukvården? Eva Melander Vårdhygien Malmö/Ystad/Trelleborg Klinisk mikrobiologi, UMAS"

Liknande presentationer


Google-annonser