Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Riksbanken i globaliseringen Kort om: Riksbankens internationella arbete Globaliseringen Pass 1 IMF i ett historiskt sammanhang Pass 2 Riksbankens arbete.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Riksbanken i globaliseringen Kort om: Riksbankens internationella arbete Globaliseringen Pass 1 IMF i ett historiskt sammanhang Pass 2 Riksbankens arbete."— Presentationens avskrift:

1

2 Riksbanken i globaliseringen Kort om: Riksbankens internationella arbete Globaliseringen Pass 1 IMF i ett historiskt sammanhang Pass 2 Riksbankens arbete i IMF

3 Riksbankens internationella arbete Hur arbetar vi?  Förstå konsekvenser  Lära av andra länder  Dela med oss av erfarenheter  Påverka internationella beslut och policy-diskussioner  Uppfylla förpliktelser

4 Internationella avdelningens uppgifter Vad gör vi? Följa arbetet i några viktiga internationella organisationer Samordna och ta fram underlag till internationella möten där Riksbankens ledning deltar Deltar vid internationella möten Följa tillväxtekonomier

5 Riksbankens samarbete med internationella organisationer  EUEkonomisk-politiskt samarbete och finansiell lagstiftning  ECBS Brett centralbankssamarbete  G10 ”Världens 11 rikaste länder” internationella lånearrangemang  BIS ”Centralbankernas bank”  IMF Verkar för global finansiell stabilitet  OECD Ekonomisk-politiska diskussioner

6 ”Det ömsesidiga beroendet mellan länder som drivs av transaktioner av varor, tjänster och kapital länder emellan” Definition av globalisering

7 Handeln har alltid varit den främsta drivkraften Tekniska framsteg  ”Från ångmaskinen till internet” Ökade kontakter Politiska beslut  Avreglering  Öppning av gränser  Minskning av handelshinder Globaliseringens drivkrafter

8  Klyftan mellan fattiga och rika ökar  Ökad konkurrens och förändringskrav kan leda till utkonkurrering  De globala miljöproblemen förvärras  Fria kapitalrörelser gör länder mer utsatta Kritik mot globalisering

9 Hur kan problemen motverkas?  Globalt ekonomiskt samarbete och samordning  Främjande av sund och tillväxtbefrämjande ekonomisk politik  Internationellt accepterade standarder och normer  Minskade handelshinder Kritiken mot globalisering

10 Slutsats  Viktigt att kunna hantera de negativa effekterna av globaliseringen  IMF har en viktig roll att spela i denna process Kritiken mot globalisering

11 Bretton Woods institutionerna i ett historiskt sammanhang samt Sveriges politik för global utveckling STRUKTURHISTORIKNUTIDEFFEKTERSVENSK POLITIK Ekonomisk integration Bretton Woods överenskommel sen. MarknadenGlobaliseringen ökarVerka för att höja välfärden Makroekonomin Slutna ekonomier Öppna ekonomierBetalningsbalans eller obalans Verka för god samhällsstyrning Sparfördelning USA enda i- land I-länder u-länderÖkar tillväxten Jämn inkomst- fördelning eller fattigdom Skuldfrågan Monetärt system GuldmyntfotenValutamarknadenFinansiell stabilitet/instabilitet Globala nyttigheter VärldsbankenMultilateral institutionUppbyggnad av samhällsstrukturer Verka för kvalitet, miljöhänsyn och tillväxt IMFMultilateral institutionGe tillgång till kapitalmarknaden Makroekonomisk och finansiell stabilitet

12 HISTORIKEN STRUKTURHISTORIK Ekonomisk integration Bretton Woods överenskommelsen MakroekonominSlutna ekonomier SparfördelningUSA enda i-land Monetärt systemGuldmyntfoten

13 HISTORIKEN Den ekonomiska integrationen Politiska incitament Stärka Europa för att mota kommunismen 44 länder samlades i Bretton Woods Ekonomiska incitament Få igång Europas tillväxt Harry Dexter Whites och John Maynard Keynes Bretton Woods överenskommelsen

14 HISTORIKEN Den ekonomiska integrationen Syftet med IMF och Världsbanken Utveckla handeln Bidrag till utveckling

15 HISTORIKEN Den ekonomiska integrationen hårdvaluta IMFs uppgift: att skapa förtroende för internationella betalningar

16 HISTORIKEN Den ekonomiska integrationen Försäkrar finansiering av tillfälliga bytesbalansunderskott Tillhandahållande av likviditet IMFs kännetecken: Uppgiften: Skapa förutsättningar för ett stabilt valutasystem fasta priser

17 HISTORIKEN Makroekonomin HISTORIKEN Makroekonomin Slutna ekonomier

18 Depression ”Beggar thy Neighbour” attityden Nationellt tänkande Oro för suveräniteten IMF öppnade för samarbete HISTORIKENMakroekonomin Slutna ekonomier Problemen

19 HISTORIKEN Makroekonomin HISTORIKEN Makroekonomin Slutna ekonomier Pengar att betala handeln med Valutareserven kunde endast byggas genom export växlas mot

20 HISTORIKEN Sparfördelning HISTORIKEN Sparfördelning USA enda I-land

21 HISTORIKEN Sparfördelning HISTORIKEN Sparfördelning X > I USA enda land i världen med sparöverskott Större produktion än konsumtion S = I + BB Bilaterala lån och bistånd till Europa var förutsättningen för USAs export

22 Sparfördelning Sparfördelning USA var enda i-land 1948 European Recovery Program: ”Marshallhjälpen” ” to prevent the spread of communism in Western Europe and to stabilize the international order in a way favourable to the development of political democracy and free-market economies” IMF och Världsbanken gav första lånen i maj 1947 till Frankrike ÅTERUPPBYGGNADSLÅN

23 Monetärt system HISTORIKEN Monetärt system Guldmyntfoten

24 Betalningsmedel till fasta priser Dollarn knöts till en enhet guld Guldmyntfotens syfte: Åstadkomma Behov av säkerhet för att få förtroende FIFI Dollarn som internationell reservvaluta HISTORIKEN Monetärt system

25 DEM GBP JPY Guldmyntfoten Dollarn knöts till guldet Övriga valutor knöts till dollarn FRF ITL SFR PAR VALUE HISTORIKEN Monetärt system USD

26 Guldmyntfoten IMF upprätthöll trovärdigheten DEM GBP JPY centralbankernas bank FRF ITL SFR tillföra reserver HISTORIKEN Monetärt system

27 Växling blev tillåten i mitten av 1960-talet bara för betalning av handel Vägen till Guldmyntfotens fall Fasta växelkursen gav låsningar för ekonomierna Politiskt känsligt Handeln växte ledde till dollarbrist Europas ekonomier mer stabila 1973 hade de större industriländerna Infört rörlig växelkurs HISTORIKEN Monetärt system

28 Monetärt system HITORIKEN Monetärt system Vägen till Guldmyntfotens fall Frankrike säljer ut sin guldreserv i protest mot: Fortsatt urholkning av dollarns värde Krävde neutral reserv valuta SDR Värderades först i guld transaktionsvalutor

29 STRUKTURNUTID Ekonomisk integration Marknaden MakroekonominÖppna ekonomier SparfördelningI-länder u-länder Monetärt systemValutamarknaden NUTID

30 avreglering teknikutveckling fler i-landsekonomier marknadsränta lånar på den privata marknaden globalt trovärdighet fullständig information nationellt sparande valutamarknad fast- eller rörlig växelkurs FÖRUTSÄTTNINGAR BETINGELSER EGENSKAPER likviditet Den ekonomiska integrationen Den ekonomiska integrationen Marknaden

31 Makroekonomin Makroekonomin Öppna ekonomier Valutaavreglering Fritt flöde av kapital över gränserna Företag kan ta privata lån utomlands Möjlighet för länder att balansera bytesbalansunderskott med lån utomlands

32 Sparfördelning Sparfördelning i-länder och u-länder Avreglering G10 nyckeln till lån till övriga världen Omfördelning av sparande även det under förändring

33 Monetärt system Monetärt system valutamarknaden Vägen till fria kapitalrörelser Möjlighet att låna utomlands Behovet av IMFs roll som centralbankernas bank försvann  Fler valutor fick förtroende

34 Monetärt system Monetärt system valutamarknaden Betalningar med växling på valutamarknaden Kräver trovärdighet: Bank i utlandet växlar med hemmabanken vs. Kriterier Balans i bytesbalansen Sunda statsfinanser Begränsad utlandsupplåning Marknadsaccess

35 Monetärt system Monetärt system valutamarknaden Alla länder har inte tillgång till växling på valutamarknaden! Om centralbanken inte har tillräckligt i valutareserven växlas SDR

36 Monetärt system Monetärt system valutamarknaden KronorValuta från banken mot valuta Växlar SDR ej trovärdig valuta Företaget behöver växla

37 Monetärt system Monetärt system valutamarknaden Finansiell stabilitet Risker i det finansiella systemet Regelverk och förordningar Globalt intresse

38 Internationella valutafonden (IMF) Varför Riksbanken och IMF?  Riksbanken kontaktorgan i Sverige  Samordnar Sveriges position i IMF tillsammans med finansdepartementet  Finansiell stabilitet

39 Skillnaden mellan IMF och Världsbanken Uppgift: Världsbanken = utvecklingsprojekt IMF = global finansiell stabilitet Utlåning: IMF = kortsiktig Världsbanken = långsiktig (begränsad) Kapitalbas IMF = kvoter Världsbanken = upplåning

40 183 medlemsländer Alla medlemmar representerade i styrelsen, de flesta i geografiska grupper Kvoterad rösträtt. Speglar bland annat finansiella bidrag till IMF Huvudkontor i Washington D.C., cirka 3000 anställda IMF:s organisation

41 Ekonomisk övervakning förebyggande Långivning - överbrygga likviditetsunderskott, krishantering Teknisk assistans IMF:s verksamhet

42 IMF:s operativa verksamhet Den kooperativa intentionen IMF en kooperativ bank: Länder skulle bidra med likviditet och ha tillgång till valuta utifrån sin kapitalinsats ett till fast pris

43 IMF:s operativa verksamhet Basen för IMFs finansiella resurser Kvoter som bestäms Av landets relativa ekonomiska styrka Selektiv fördelning BNP, handel, reserver Politisk väg

44 IMF:s operativa verksamhet Basen för IMFs finansiella resurser IMFs totala resursbas är summan av samtliga länders kvoter Kvotöversyn minst vart femte år Justering av ekonomiska relativa förskjutningar höjning av totala kvoten

45 IMF:s operativa verksamhet Sveriges kvotandel I SDR är Riksbankens kvotandel ca 2 395,5 milj. i SEK ca 20 mdr Endast 25 % behöver betalas

46 IMF:s operativa verksamhet Sveriges kvotandel Riksbanken kvot 24 checkräkn- ingskredit - 18 betald kvotandel 6 25 % av kvoten nettoredovisas IMF Sverige 18Sverige 24

47 Utlåningen under normala villkor: 24 program  93 % av totalt utlåningsbelopp Ränta strax under marknadsräntan Utlåning på koncessionella/mjuka villkor: 33 program  7 % av totalt utlåningsbelopp IMF:s operativa verksamhet

48 Utlåningsfaciliteter - access policy <300% av kvoten 25% av kvoten utan villkor Lån under normala villkor: Stand by Arrangement Extended Fund Facility Compensatory Financing Facility Räntan i regel strax under marknadsräntan

49 IMF:s operativa verksamhet Utlåningsfaciliteter - access policy >300% av kvoten Supplemental Reserve Facility Contingent Credit Lines Emergency assistance Räntan över marknadsräntan

50 Hantering av internationella finanskriser Land drabbat av finansiell kris  Ekonomisk åtstramning  Lån från IMF eller andra institutioner Krislösning  Involvering av den privata sektorn

51 Hantering av internationella finanskriser  Problem: komplicerad skuldsituation svårt  Skuldstruktur: stor andel obligationsupplåning från privat sektor  Omförhandling av lånevillkoren –”haircut”  Viktigt med effektiv omförhandlingsprocess  Lagstadgad SDRM eller frivillig process  ”Good Faith”  ”Collective Action Clauses”

52 Hantering av internationella finanskriser Förslag till lösning: internationell konkursmekanism Land med ohållbar skuldsituation IMF godkänner Inte möjligt för enskilda långivare att inleda legala processer mot landet Ny finansiering täcks inte in i omförhandling En majoritet (obligationsinnehavare) kan binda en minoritet Skuldomförhandling inleds under vilken: På sikt - hållbar skuldsituation

53 IMF:s utlåning till de fattigaste medlemsländerna Finansieras genom lån och bidrag från enskilda länder Skild från de ordinarie resurserna (centralbanksreserver) Utlåning till ingen ränta, längre återbetalningstid Allt större fokus på fattigdomsbekämpning

54 HIPC (Heavily Indebted Poor Countries) - initiativet IMF Världsbanken Parisklubben Londonklubben Regionala utvecklingsbanker HIPC-land Enskilda länder Privata banker Hållbar skuldsituation

55 Nordiskt-baltiskt samarbete IMF:s styrelse (24 ledamöter) Koordinerande land Instruktionsutkast Riksbanken Finansdepartementet Andra departement Övriga Norden-Baltikum Nordisk-baltiska kontoret, IMF

56  Några propagerar för kraftigt minskad roll/nedläggning  Andra propagerar för ökat ansvar inom andra områden än kärnområdena IMF ifrågasätts

57 Går valutafondens stöd till att hjälpa privata banker (Asienkrisen)? Steg på väg:  Hårdare krav på ”stora” krisländer  Den privata sektorns involvering i krishanteringen  diskussion pågår IMF ifrågasätts

58 Villkor för IMF-stöd alltför hårda  Villkor behövs för att säkerställa krislösning och återbetalning av lån  I vissa fall har villkoren varit alltför många och komplexa, kanske också felaktiga   Översyn av villkoren pågår IMF ifrågasätts

59 IMF alltför sluten organisation!  Berättigad kritik  Har blivit alltmer öppen under senare år  IMF ifrågasätts

60 Social Expenditure and Debt Service for the 22 HIPC’s that Reached Decision Point by end 2000* ( In percent of government revenue) *www.imf.org: ”Heavily indebted Poor Countries (HIPC) Initiative: Status of Implementation”, April 20, Figure sources: HIPC country documents; and World Bank and IMF staff estimates.

61 Om ni vill veta mera…


Ladda ner ppt "Riksbanken i globaliseringen Kort om: Riksbankens internationella arbete Globaliseringen Pass 1 IMF i ett historiskt sammanhang Pass 2 Riksbankens arbete."

Liknande presentationer


Google-annonser