Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Riksbanken i globaliseringen

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Riksbanken i globaliseringen"— Presentationens avskrift:

1 Riksbanken i globaliseringen
Kort om: Riksbankens internationella arbete Globaliseringen Pass 1 IMF i ett historiskt sammanhang Pass 2 Riksbankens arbete i IMF

2 Riksbankens internationella arbete
Hur arbetar vi? Förstå konsekvenser Lära av andra länder Dela med oss av erfarenheter Påverka internationella beslut och policy-diskussioner Uppfylla förpliktelser

3 Internationella avdelningens uppgifter
Vad gör vi? Följa arbetet i några viktiga internationella organisationer Samordna och ta fram underlag till internationella möten där Riksbankens ledning deltar Deltar vid internationella möten Följa tillväxtekonomier

4 Riksbankens samarbete med internationella organisationer
EU Ekonomisk-politiskt samarbete och finansiell lagstiftning ECBS Brett centralbankssamarbete G10 ”Världens 11 rikaste länder” internationella lånearrangemang BIS ”Centralbankernas bank” IMF Verkar för global finansiell stabilitet OECD Ekonomisk-politiska diskussioner

5 Definition av globalisering
”Det ömsesidiga beroendet mellan länder som drivs av transaktioner av varor, tjänster och kapital länder emellan”

6 Globaliseringens drivkrafter
Handeln har alltid varit den främsta drivkraften Tekniska framsteg ”Från ångmaskinen till internet” Ökade kontakter Politiska beslut Avreglering Öppning av gränser Minskning av handelshinder

7 Kritik mot globalisering
Klyftan mellan fattiga och rika ökar Ökad konkurrens och förändringskrav kan leda till utkonkurrering De globala miljöproblemen förvärras Fria kapitalrörelser gör länder mer utsatta

8 Kritiken mot globalisering
Hur kan problemen motverkas? Globalt ekonomiskt samarbete och samordning Främjande av sund och tillväxtbefrämjande ekonomisk politik Internationellt accepterade standarder och normer Minskade handelshinder

9 Kritiken mot globalisering
Slutsats Viktigt att kunna hantera de negativa effekterna av globaliseringen IMF har en viktig roll att spela i denna process

10 Bretton Woods institutionerna i ett historiskt sammanhang samt Sveriges politik för global utveckling STRUKTUR HISTORIK NUTID EFFEKTER SVENSK POLITIK Ekonomisk integration Bretton Woods överenskommelsen. Marknaden Globaliseringen ökar Verka för att höja välfärden Makroekonomin Slutna ekonomier Öppna ekonomier Betalningsbalans eller obalans Verka för god samhällsstyrning Sparfördelning USA enda i-land I-länder u-länder Ökar tillväxten Jämn inkomst-fördelning eller fattigdom Skuldfrågan Monetärt system Guldmyntfoten Valutamarknaden Finansiell stabilitet/instabilitet Globala nyttigheter Världsbanken Multilateral institution Uppbyggnad av samhällsstrukturer Verka för kvalitet, miljöhänsyn och tillväxt IMF Ge tillgång till kapitalmarknaden Makroekonomisk och finansiell stabilitet

11 HISTORIKEN STRUKTUR HISTORIK Ekonomisk integration
Bretton Woods överenskommelsen Makroekonomin Slutna ekonomier Sparfördelning USA enda i-land Monetärt system Guldmyntfoten

12 HISTORIKEN Den ekonomiska integrationen
Bretton Woods överenskommelsen Politiska incitament Stärka Europa för att mota kommunismen 44 länder samlades i Bretton Woods Ekonomiska incitament Få igång Europas tillväxt Harry Dexter Whites och John Maynard Keynes

13 HISTORIKEN Den ekonomiska integrationen
Syftet med IMF och Världsbanken Utveckla handeln Bidrag till utveckling

14 HISTORIKEN Den ekonomiska integrationen
IMFs uppgift: att skapa förtroende för internationella betalningar hårdvaluta

15 HISTORIKEN Den ekonomiska integrationen
IMFs kännetecken: Försäkrar finansiering av tillfälliga bytesbalansunderskott Tillhandahållande av likviditet Uppgiften: Skapa förutsättningar för ett stabilt valutasystem fasta priser

16 HISTORIKEN Makroekonomin
Slutna ekonomier

17 HISTORIKEN Makroekonomin IMF öppnade för samarbete
Slutna ekonomier Problemen IMF öppnade för samarbete Depression ”Beggar thy Neighbour” attityden Nationellt tänkande Oro för suveräniteten

18 HISTORIKEN Makroekonomin Slutna ekonomier
Pengar att betala handeln med växlas mot Valutareserven kunde endast byggas genom export

19 HISTORIKEN Sparfördelning
USA enda I-land

20 HISTORIKEN Sparfördelning
USA enda land i världen med sparöverskott S = I + BB X > I Större produktion än konsumtion Bilaterala lån och bistånd till Europa var förutsättningen för USAs export

21 Sparfördelning USA var enda i-land
IMF och Världsbanken gav första lånen i maj 1947 till Frankrike ÅTERUPPBYGGNADSLÅN 1948 European Recovery Program: ”Marshallhjälpen” ”to prevent the spread of communism in Western Europe and to stabilize the international order in a way favourable to the development of political democracy and free-market economies”

22 HISTORIKEN Monetärt system
Guldmyntfoten

23 HISTORIKEN Monetärt system
Guldmyntfotens syfte: Åstadkomma Betalningsmedel till fasta priser Behov av säkerhet för att få förtroende Dollarn knöts till en enhet guld FI Dollarn som internationell reservvaluta

24 HISTORIKEN Monetärt system
Guldmyntfoten Dollarn knöts till guldet Övriga valutor knöts till dollarn USD PAR VALUE JPY ITL DEM SFR GBP FRF

25 HISTORIKEN Monetärt system
Guldmyntfoten IMF upprätthöll trovärdigheten centralbankernas bank tillföra reserver JPY ITL DEM SFR GBP FRF

26 HISTORIKEN Monetärt system
Vägen till Guldmyntfotens fall Europas ekonomier mer stabila Handeln växte ledde till dollarbrist Växling blev tillåten i mitten av 1960-talet bara för betalning av handel Fasta växelkursen gav låsningar för ekonomierna 1973 hade de större industriländerna Infört rörlig växelkurs Politiskt känsligt

27 HITORIKEN Monetärt system
Vägen till Guldmyntfotens fall Frankrike säljer ut sin guldreserv i protest mot: Fortsatt urholkning av dollarns värde Krävde neutral reserv valuta SDR Värderades först i guld transaktionsvalutor

28 NUTID STRUKTUR NUTID Ekonomisk integration Marknaden Makroekonomin
Öppna ekonomier Sparfördelning I-länder u-länder Monetärt system Valutamarknaden

29 Den ekonomiska integrationen Marknaden
FÖRUTSÄTTNINGAR EGENSKAPER fler i-landsekonomier valutamarknad avreglering marknadsränta teknikutveckling lånar på den privata marknaden globalt fast- eller rörlig växelkurs nationellt sparande BETINGELSER trovärdighet fullständig information likviditet

30 Makroekonomin Öppna ekonomier
Valutaavreglering Fritt flöde av kapital över gränserna Företag kan ta privata lån utomlands Möjlighet för länder att balansera bytesbalansunderskott med lån utomlands

31 Sparfördelning i-länder och u-länder
Avreglering Omfördelning av sparande nyckeln till lån även det under förändring G10 till övriga världen

32 Monetärt system valutamarknaden
Möjlighet att låna utomlands Fler valutor fick förtroende Behovet av IMFs roll som centralbankernas bank försvann Vägen till fria kapitalrörelser

33 Monetärt system valutamarknaden
Betalningar med växling på valutamarknaden Kräver trovärdighet: Bank i utlandet växlar med hemmabanken vs. Kriterier Balans i bytesbalansen Sunda statsfinanser Begränsad utlandsupplåning Marknadsaccess

34 Monetärt system valutamarknaden
Alla länder har inte tillgång till växling på valutamarknaden! Om centralbanken inte har tillräckligt i valutareserven växlas SDR

35 Monetärt system valutamarknaden
Företaget behöver växla Kronor Valuta från banken ej trovärdig valuta mot valuta Växlar SDR

36 Monetärt system valutamarknaden
Finansiell stabilitet Risker i det finansiella systemet Regelverk och förordningar Globalt intresse

37 Internationella valutafonden (IMF)
Varför Riksbanken och IMF? Riksbanken kontaktorgan i Sverige Samordnar Sveriges position i IMF tillsammans med finansdepartementet Finansiell stabilitet

38 Skillnaden mellan IMF och Världsbanken
Uppgift: Världsbanken = utvecklingsprojekt IMF = global finansiell stabilitet Utlåning: IMF = kortsiktig Världsbanken = långsiktig (begränsad) Kapitalbas IMF = kvoter Världsbanken = upplåning

39 IMF:s organisation 183 medlemsländer
Alla medlemmar representerade i styrelsen, de flesta i geografiska grupper Kvoterad rösträtt. Speglar bland annat finansiella bidrag till IMF Huvudkontor i Washington D.C., cirka 3000 anställda

40 IMF:s verksamhet Ekonomisk övervakning förebyggande
Långivning - överbrygga likviditetsunderskott, krishantering Teknisk assistans

41 IMF:s operativa verksamhet
Den kooperativa intentionen IMF en kooperativ bank: Länder skulle bidra med likviditet och ha tillgång till valuta utifrån sin kapitalinsats ett till fast pris

42 IMF:s operativa verksamhet
Basen för IMFs finansiella resurser Kvoter som bestäms Av landets relativa ekonomiska styrka Selektiv fördelning Politisk väg BNP, handel, reserver

43 IMF:s operativa verksamhet
Basen för IMFs finansiella resurser IMFs totala resursbas är summan av samtliga länders kvoter Kvotöversyn minst vart femte år Justering av ekonomiska relativa förskjutningar höjning av totala kvoten

44 IMF:s operativa verksamhet
Sveriges kvotandel I SDR är Riksbankens kvotandel ca 2 395,5 milj. i SEK ca 20 mdr Endast 25 % behöver betalas

45 IMF:s operativa verksamhet
Sveriges kvotandel Riksbanken kvot nettoredovisas checkräkn-ingskredit 25 % av kvoten betald kvotandel 6 IMF Sverige 18 Sverige 24

46 IMF:s operativa verksamhet
Utlåningen under normala villkor: 24 program  93 % av totalt utlåningsbelopp Ränta strax under marknadsräntan Utlåning på koncessionella/mjuka villkor: 33 program  7 % av totalt utlåningsbelopp

47 IMF:s operativa verksamhet
Utlåningsfaciliteter - access policy <300% av kvoten 25% av kvoten utan villkor Lån under normala villkor: Stand by Arrangement Extended Fund Facility Compensatory Financing Facility Räntan i regel strax under marknadsräntan

48 IMF:s operativa verksamhet
Utlåningsfaciliteter - access policy >300% av kvoten Supplemental Reserve Facility Contingent Credit Lines Emergency assistance Räntan över marknadsräntan

49 Hantering av internationella finanskriser
Land drabbat av finansiell kris Ekonomisk åtstramning Lån från IMF eller andra institutioner Krislösning Involvering av den privata sektorn

50 Hantering av internationella finanskriser
Problem: komplicerad skuldsituation svårt Skuldstruktur: stor andel obligationsupplåning från privat sektor Omförhandling av lånevillkoren –”haircut” Viktigt med effektiv omförhandlingsprocess Lagstadgad SDRM eller frivillig process ”Good Faith” ”Collective Action Clauses”

51 Hantering av internationella finanskriser
Förslag till lösning: internationell konkursmekanism Land med ohållbar skuldsituation IMF godkänner Skuldomförhandling inleds under vilken: Inte möjligt för enskilda långivare att inleda legala processer mot landet Ny finansiering täcks inte in i omförhandling En majoritet (obligationsinnehavare) kan binda en minoritet På sikt - hållbar skuldsituation

52 IMF:s utlåning till de fattigaste medlemsländerna
Finansieras genom lån och bidrag från enskilda länder Skild från de ordinarie resurserna (centralbanksreserver) Utlåning till ingen ränta, längre återbetalningstid Allt större fokus på fattigdomsbekämpning

53 HIPC (Heavily Indebted Poor Countries) - initiativet
Enskilda länder IMF Parisklubben HIPC-land Världsbanken Londonklubben Regionala utvecklingsbanker Privata banker Hållbar skuldsituation

54 Nordiskt-baltiskt samarbete
Koordinerande land Instruktionsutkast Riksbanken Finansdepartementet Andra departement Övriga Norden-Baltikum Nordisk-baltiska kontoret, IMF IMF:s styrelse (24 ledamöter)

55 IMF ifrågasätts Några propagerar för kraftigt minskad roll/nedläggning
Andra propagerar för ökat ansvar inom andra områden än kärnområdena

56 IMF ifrågasätts Går valutafondens stöd till att hjälpa privata
banker (Asienkrisen)? Steg på väg: Hårdare krav på ”stora” krisländer Den privata sektorns involvering i krishanteringen  diskussion pågår

57 IMF ifrågasätts Villkor för IMF-stöd alltför hårda
Villkor behövs för att säkerställa krislösning och återbetalning av lån I vissa fall har villkoren varit alltför många och komplexa, kanske också felaktiga  Översyn av villkoren pågår

58 IMF ifrågasätts IMF alltför sluten organisation! Berättigad kritik
Har blivit alltmer öppen under senare år

59 Social Expenditure and Debt Service for the 22 HIPC’s that Reached Decision Point by end 2000* ( In percent of government revenue) *www.imf.org: ”Heavily indebted Poor Countries (HIPC) Initiative: Status of Implementation”, April 20, Figure sources: HIPC country documents; and World Bank and IMF staff estimates.

60 Om ni vill veta mera…


Ladda ner ppt "Riksbanken i globaliseringen"

Liknande presentationer


Google-annonser