Enheten för DRG och Patientregistret (EDP)

En presentation över ämnet: "Enheten för DRG och Patientregistret (EDP)"— Presentationens avskrift:

1 Enheten för DRG och Patientregistret (EDP)
Utbildning i NordDRG Seminarium 18/3-2009 Mona Heurgren Enhetschef Enheten för DRG och Patientregistret (EDP) Socialstyrelsen

2 Agenda EDP organisation och arbetssätt
Introduktion till NordDRG och KPP (Kostnad Per Patient) Omfattning NordDRG Uppdateringsprocess vad gäller logik och vikter Användning av DRG och KPP Exempel på användning Sammanfattande erfarenheter

3 Enheten för DRG och Patientregistret (EDP)
EDP är en enhet under Epidemiologiskt Centrum vid Socialstyrelsen (sedan 1/9-2006) CPK är en nätverksorganisation mellan Sveriges Kommuner och Landsting och Socialstyrelsen (sedan 1999) CPK finansieras delvis från Socialdepartementet med ett årligt anslag på 4,5 miljoner kronor Regeringen gör en extrasatsning på 5 miljoner kronor på DRG och KPP under perioden

4 Huvuduppgifter – Enheten för DRG och Patientregistret
CPK

5 Enheten för DRG och Patientregistret (EDP) - Vad gör vi?

6 Vi tar fram grundförutsättningarna och verktyg för att kunna beskriva, analysera, följa upp, jämföra och prestationsersätta sjukvård...

7 ...Genom en bättre beskrivning kan vi bidra till en effektivare sjukvård

8 Datoriserade journaler, vård- och omsorgsdokumentation
Infrastrukturhuset Action! Analyser, uppföljningar, ersättningssystem, ”öppna jämförelser” , God Vård etc Regelverk, avtal, styrmodeller etc Kvalitetsindikatorer, nyckeltal, processer, vårdepisoder, riktlinjer, statistik och kostnader Datoriserade register – nationella (hälsodataregister kvalitetsregister) - lokala (vårddatalager, patientadm. system) Datoriserade journaler, vård- och omsorgsdokumentation Sekundära klassifikationer (DRG, ACG mm) Primära klassifikationer (ICD, KVÅ, ICF mm) Terminologier – termer och begrepp Källa: Socialstyrelsen 8

9 Primärvården 2008 Ersättningssystem och uppföljningar
Regelverk, styrmodeller, avtal etc Delvis påbörjat arbete; kvalitetsindikatorer, KPP Lokala kvalitetsregister finns delvis för vissa sjukdomsgrupper Datoriserade Journaler Sekundära ACG Primära: KSH-97-P, Åtgärder saknas i princip Terminologi – finns delvis

10 Introduktion till NordDRG och KPP

11 Målsättning - NordDRG 1.Ett sekundärt patientklassificeringssystem för alla delar i vården 2. En bred användning av NordDRG Beskrivning och verksamhetsuppföljning (alla nivåer) Kvalitet Benchmarking Produktivitet Ersättning och Budgetering 3. Alla landsting arbetar med NordDRG som verktyg

12 NordDRG – vad är det?

13 Vad är sekundärklassificering?
System för att: På basis av primärt klassificerad medicinsk grundinformation Utifrån en förutbestämd algoritm Klassificera enskilda patienters vårdhändelser till större grupper som har både medicinsk relevans och resursmässig homogenitet I Sverige används (i princip) enbart NordDRG

14 Sekundär klassificering ger överskådlighet
Cirka diagnoser kan sammanfattas i 500 grupper i slutenvård och 400 grupper i öppenvård Eller vårdtillfällen i patientregistret (slutenvård) utgör cirka typfall, sammanfattas i 500 grupper. Utgår ifrån rutinmässigt insamlade data.

15 NordDRG 2009 Dag- kirurgi ”Resten” ”Resten” Rehab Primärvård? Somatisk
öppenvård) ”Resten” (somatisk öppenvård) Somatisk Sluten- vård Psykiatrisk Sluten- vård Psykiatrisk Öppen- vård Rehab Primärvård?

16 Vad är DRG? DRG-systemet Definitioner Medicinska data Ekonomiska data
Mats Fernström CPK/EpC/SoS DRG-systemet Definitioner Medicinska data Ekonomiska data Primärklassifikation Ex. DRG 149 Medicinskt Större tarmoperation, ej komplicerat Ekonomiskt Vikt 2,22 (ca kr) DRG 162 Medicinskt Op inguinala/femorala bråck >17 år, ej komplicerat Ekonomiskt Vikt 0,63 (ca kr)

17 Variabler för DRG-gruppering
Mats Fernström CPK/EpC/SoS Huvuddiagnos enligt ICD-10 (KSH1997) Obligatorisk Bidiagnos(-er) enligt ICD-10 (KSH1997) Åtgärder (-er) enligt KVÅ (Klassifikation av vårdåtgärder) För vissa DRG dessutom Ålder Kön för validering Utskrivningssätt död, levande, annan enhet Vårddagar några enstaka DRG OBS inte vårdtid Alltså inga extra registreringar !

18 Huvudkategorier 2009 (MDC)
Mats Fernström CPK/EpC/SoS En grov indelning av Huvuddiagnoser efter organsystem el. etiologi

19 Grupperingslogik Grupperingsexempel Huvuddiagnos Sigmoideumcancer C187
Mats Fernström CPK/EpC/SoS Grupperingsexempel Huvuddiagnos Sigmoideumcancer C187 Bidiagnos Diabetes, insulinberoende E109 Åtgärd Sigmoideumresektion JFB46 MDC 1 Sjukdomar i nervsystemet | DRG 148 | ja Större tarm- MDC 6 OR ja CC operation K Matsmältnings Kirurgisk partitionering organens nej DRG 149 sjukdomar Större tarm- | nej operation U | Medicinsk partitionering | CC ja DRG 172 | Malign tumör | mage tarm K | | nej DRG 173 | Malign tumör | mage tarm U MDC 30 Bröstkörtelsjukdomar

20 Större åtgärder Operationer och andra större åtgärder
Mats Fernström CPK/EpC/SoS Operationer och andra större åtgärder Har OR-egenskap (Operating Room procedure) leder till kirurgiskt DRG Kirurgiskt = Kirurgi, Urologi, Ortopedi, Gynekologi mm liknande operationer leder till samma DRG oavsett diagnos (inom ett och samma MDC) Ex. Tarmresektion vid malignitet och IBD = samma DRG

21 Mindre åtgärder Mindre åtgärder - slutenvård Saknar OR-egenskap
Mats Fernström CPK/EpC/SoS Mindre åtgärder - slutenvård Saknar OR-egenskap påverkar ej grupperingen (med vissa undantag) samma medicinska DRG som vid ingen åtgärd alls kan påverka i öppenvård

22 Komplicerade DRG Komplicerat DRG
Mats Fernström CPK/EpC/SoS Komplicerat DRG OBS att komplicerat i DRG-sammanhang = Komplikation och/eller Komplicerande tillstånd Operationen kan alltså ha förlöpt helt komplikationsfritt

23 Komplikationer Komplicerat DRG forts. Bidiagnos som har CC-egenskap
Mats Fernström CPK/EpC/SoS Komplicerat DRG forts. Bidiagnos som har CC-egenskap (Complication/Co-morbidity property) kan styra till ett komplicerat DRG Cirka hälften av DRGna har CC-logik t ex: DRG 372 ’Vaginal förlossning med kompl’ (0,70) DRG 373 ’Vaginal förlossning utan kompl’ (0,43) DRG 373O ’ ’Vaginal förlossning, kort vårdtid’ (0,25) Den komplicerade gruppen har högre ’vårdtyngd’. Det ger en högre case-mix och en högre ersättning om DRG används i ett ersättningssystem.

24 Hur fungerar det? Komplicerat DRG forts.
Mats Fernström CPK/EpC/SoS Komplicerat DRG forts. Många DRG har ingen komplikationsgrupp (ca 50%) ex. DRG 78 (Lungemboli), DRG 290 (Sköldkörteloperationer) Många bidiagnoser saknar helt CC-egenskap ex. Hypertoni UNS Många bidiagnoser har CC-egenskap endast i kombination med vissa huvuddiagnoser CC-egenskaper kan ändras från ett år till ett annat

25 Hur registrera? Komplicerat DRG forts.
Mats Fernström CPK/EpC/SoS Komplicerat DRG forts. CC-reglerna omöjliga att komma ihåg Registrera alla relevanta bidiagnoser Det ger rätt DRG rätt ersättning bra epidemiologiska register

26 DRG i öppenvård Cirka 400 grupper inklusive psykiatri
Avgränsas av vårddagar eller grupperas som besök Motsvarar slutenvårdsgrupper där så är möjligt Alla yrkeskategorier finns med Huvuddiagnos krävs för gruppering av läkarbesök Mer åtgärdsstyrt (enligt KVÅ) Komplikationsgrupper finns ej Gruppering efter yrkeskategori finns där all annan information saknas (MDC 50) Fortfarande dåliga kostnadsdata

27 Information Vi gör en årlig vägledning till NordDRG, i år finns den tryckt och på nätet Grafisk vägledning på Nordiska centrets hemsida NordDRG diskussionsforum

28 Klassificering – två enheter på SoS
Mats Fernström CPK/EpC/SoS Enheten för klassifikationer och terminologi (Klassif) PRIMÄR patientklassificering Diagnoskoder Åtgärdskoder Registreringsregler Enheten för DRG och Patientregistret (EDP) SEKUNDÄR patientklassificering (fr.a. DRG)

29 Ansvarsområden EDP ansvarar för logiken och logiktabellerna för den årliga svenska versionen av NordDRG Vi har kommersiella leverantörer av själva grupperaren. Nordic Casemix Centre certifierar leverantörerna. Leverantörerna ansvarar för själva grupperaren och hur den fungerar

30 Vem ska man fråga? Relevanta diagnoser Ansvarig läkare
Mats Fernström CPK/EpC/SoS Relevanta diagnoser Ansvarig läkare Primärkodsfrågor Klassif Val av huvuddiagnos Ansvarig läkare el. Klassif DRG-frågor (utom pris) EDP Kostnad Per Patient Sveriges Kommuner och Landsting Prisfrågor Landstingen/sjukhusen Debiteringsrutiner Landstingen/sjukhusen Fel på grupperaren Leverantören

31 Sammanfattning - Vad är DRG?
Mats Fernström CPK/EpC/SoS DRG i ”ett nötskal” Enkelt Inga extra registreringar Överskådligt Ett fåtal grupper Både medicinsk och ekonomisk information

32

33 Uppdaterings- och utvecklingsprocess för NordDRG

34 Utvecklingsprinciper
Fasta kriterier Långsamt och metodiskt Alltid KPP-data (i princip...) Förbättringar genomförs årligen Gemensam utveckling med övriga nordiska länder – både för årliga förbättringar och i större projekt Gemensamma nordiska prioriteringar men enskilda länder kan gå före

35 Organisation CPK Styrgrupp Policygrupp CPK arbetsgrupp Experter
-3 SKL + 3 SoS Styrelsen för NordDRG Policygrupp -Parterna + regionerna CPK arbetsgrupp -4 Sos + 2 Lf Nordic Casemix Centre Experter -Expertgrupp -Experter från specialistföreningarna Nordisk Expertgrupp

36 Förslag till förändringar
Rätt primärkoder? Huvuddiagnos? Klassifikations enheten Förslag EDP CPKs experter Medicinska aspekter Volymer, kostnadsdata

37 Förslag till förändringar
Klassifikations enheten Förslag EDP Nordic Casemix Centre CPKs experter

38 Förslag till förändringar
Volym och kostnadsdata i Norden Beslut i expert-gruppen Beslut i styrelse Nordic Casemix Centre Expertgruppen för en diskussion på NordDRG Forum

39 Tidsaxel förändringar
April Beslut Expertgrupp Beslut Styrgrupp Version 2009 i användning ”stupstock” 2007 2008 2009 Förslags- period Analystid för landstingen Utrednings- period Teknisk period

40 NordDRG går att förändra !
Tidsaxel förändringar NordDRG går att förändra ! April Beslut Expertgrupp Beslut Styrelse Version 2009 i användning Men det tar lite tid ”stupstock” 2007 2008 2009 Förslags- period Analystid för landstingen Utrednings- period Teknisk period

41 Tidsplaner inför 2010 2 feb - Deadline för större förslag till förändringar 13 feb - Deadline för mindre förslag till förändringar 26-27 feb - Expertgruppen sammanträder 20 april - Styrgruppen sammanträder – beslut om 2010 15 maj - Alpha-versionen klar 15 sept - Beta-versionen klar att levereras till leverantör 6 okt – Grupperaren ska vara tillgänglig för verksamheten 15-30 okt – Viktlistorna för 2010 ska publiceras 1 nov - Publicering av alla definitionstabeller ska vara klara

42 DRG-vikter

43 Relativa vikter för NordDRG
Alla DRG har en vikt Relativa vikter beräknas på KPP-data Kostnadsytterfallen exkluderas Beräkningarna uppdateras årligen – vikterna publiceras i oktober månad Viktlistor finns nationellt, för VGR och för Stockholm Retrospektiva och prospektiva vikter Nationellt tas 4 prospektiva viktlistor fram

44 Prospektiva vikter 2009 NordDRG Classic (enbart klassiska slv-grupper)
NordDRG, fullversion (slv inklusive O-grupper) NordDRG fullversion öppenvård (all öppenvård) Psykiatrins grupper för den psykiatriska vården

45 Trimning av kostnader

46 Underlag till vikterna 2009
Föregående år inom parantes vtf utgör underlag ( ) Medelkostnad alla fall kr ( ) Medelkostnad innerfall kr ( ) Medelkostnad ytterfall kr ( ) 46

47 Andelen universitets-/regionsjukhus har minskat från 84 % till 47 %

48 Vad är KPP?

49 ”Kostnad per patient (KPP) metoden
innebär att sjukvårdens diagnostiska och behandlande åtgärder och dess kostnader knyts till den enskilde patientens förbrukning.”

50 Vad betyder KPP? Kostnad Per Patient men är egentligen
Kostnad per vårdkontakt (vårdtillfälle eller besök)

51 Exempel på en post i KPP-databasen

52 Grunddata i KPP Samma data som i det obligatoriska nationella patientregistret är utgångspunkten för informationen i KPP (t ex diagnoser, åtgärder, ålder, kön, planerad vård, län, kommun, sjukhus etc Den primära kodningen är därmed grunden för kvaliteten i all uppföljning och analys

53

54 KPP- databas 2007 Databasen innehåller 60% (50%) av all somatisk slutenvård i Sverige Databas för den öppna vården för 2007, ca 5 miljoner besök. Lite psykiatrisk vård i databasen, bara vtf, ca 3%. Ingen primärvård finns rapporterad på nationell nivå

55 Slutenvård 2007 PAR KPP Östergötland 62 100 62 080 100% Norrbotten
Östergötland 62 100 62 080 100% Norrbotten 38 913 38 564 99% Uppsala 56 000 55 384 Västernorrland 39 091 36 573 94% Örebro 47 832 44 049 92% Halland 43 173 39 746 Västra Götaland 90% Stockholm 75% Västerbotten 48 994 32 132 66% Skåne 89 273 54% Västmanland 39 001 0% Värmland 34 624 Sörmland 35 881 Kronoberg 24 323 Kalmar 36 671 Jönköping 53 131 Jämtland 18 205 Gävleborg 38 654 Gotland 9 229 Dalarna 45 749 Blekinge 15 892 Totalt 60%

56 KPP och DRG NordDRG är beroende av att KPP tas fram årligen
KPP (Kostnad Per Patient)-system tar fram verkliga kostnader per vårdkontakt, DRG speglar den genomsnittlige patienten KPP utgör underlag för DRG – DRG kan enbart valideras genom KPP KPP utgör underlag för ytterfallsberäkningar, DRG-vikter, förklaringsvärden mm KPP är beroende av att det finns beskrivning av vårdkontakten för att informationen ska bli meningsfull (d v s primärkoder och DRG).

57 Användningsområden för DRG

58 Till vad används NordDRG?
Beskrivning och verksamhetsuppföljning av sjukvården Kvalitetsinstrument data uppföljning av verksamheten Produktivitetsberäkningar Jämförelser av sjukvård Del i ersättningssystem Budgetering DRG är en del i uppföljningen tillsammans med andra informationskällor

59 Varför DRG för beskrivning?
Överskådlig beskrivning av verksamheten Beskrivning av verksamheten ur ett processperspektiv Beskrivning av sjukhusens patient- sammansättning (case-mix) Beskrivning av patienternas ”resursåtgång” Gemensamt ”språk”

60 Exempel på analyser - KPP och DRG

61 Dyraste DRG 2007 (tkr) DRG Tkr 1 209A Prim ledprot nedre extr 990 095
373 Vaginal förlossning U 3 483 Trakeostomi ej ÖNH-sjd 4 014A Spec kärlsjd hjärna exkl TIA K 5 127 Hjärtsvikt & chock 6 014B Spec kärlsjd hjärna exkl TIA U 7 148 Större tarmoperation K 8 416 Sepsis >17 9 089 Lunginflammation >17 K 10 183 Buksmärta/gastroenterit >17 U

62 10 i topp – kirurgiska åtgärder i öppen vård

63 10 i topp – medicinska åtgärder i öppen vård

64 Kataraktsjukvård (DRG 039O)

65 Kostnadsutveckling för katarakter vid Skaraborgssjukhuset 2000 och 2006

66 Utvecklingen av antal operationsminuter per kataraktoperation vid SkaS 1999-2006

67 Uppskattad kostnadsutveckling för kataraktsjukvården enligt 2000 och 2006 års nivå
Antal operationer - Riket Total kostnad enligt 2000 (tkr) Total kostnad enligt 2006 (tkr) Diff (tkr) 2000 64 475 49 839 2001 73 513 56 826 2002 80 000 61 840 2003 78 638 60 787 2004 77 194 59 671 2005 78 901 60 990 2006 74 799 57 820 Totalt

68 Källa: Kataraktregistret

69 Patientupplevd nytta vid kataraktoperation
Källa: Kataraktregistret

70 Källa: Kataraktregistret
1992-års vårdgaranti Vårdgaranti05 Källa: Kataraktregistret

71 Vårdkonsumtion - stroke

72 Exempel – Operativ styrning

73 DRG 014a & b - Stroke 81 % av VTF tillhör DRG 014
”Komplicerad” DRG 014A ”Komplicerande faktor som gör vårdtillfället mer resurskrävande.” Exempel: Angina Demens Diabetes Kan också vara komplikation som inträffar under vårdtillfället

74 Ålder/Kön/Utskriven till/vårdtid/bostadsort
KPP Vad kostar varje vårdtillfälle ? Vilka är kostnaderna ? Är vi dyrare än andra ? Vilken ersättning får vi för att vårda en stroke patient ? Medicinsk praxis? Resultat ? Vad påverkar resultat och kostnader? Journal Epikris/Diagnoser Åtgärder Ålder/Kön/Utskriven till/vårdtid/bostadsort DRG - Sekundärklassificering Kvalitetsregister

75 Patient data - Stroke

76 Medicinsk praxis - stroke

77

78 Vårdtillfällen Vårddagar = 550-600 = 500-550 = 450-500 = 400-450
> 600 = = = = < 4500 > 8500 Vårdtillfällen Vårddagar

79

80 116 Miljoner

81 Resursåtgång Stroke

82 Benchmarking/Jämförelser
Produktivitet Jämförelser mellan sjukhus och kliniker på olika nivåer Jämförelser mellan landsting Jämförelser av den egna klinikens kostnader och praxis mot rikssnittet Underlag till öppna jämförelser

83 DRG-profiler

84 Vårdförlopp kejsarsnitt utan komplikation

85 Vårdförlopp ny höftled (209A)

86 Vårdförlopp; lapraskopisk galloperation

87 DRG och ekonomi Beskrivning av case-mix, ger underlag för budgetering
Prestationsersättning Analys av Kostnader/Intäkter Avvikelseanalyser, varför går vi back/plus? – Koppla ihop verksamhet och ekonomi Produktivitet

88 Skillnader i kostnad inom- utomlänspatienter?
NUS Akademiska

89 Skillnad kostnad/intäkt NUS

90 Nytta med KPP/DRG? Kostnad per besök
Beskrivning av två läkarbesök på ortopedmottagningen Ursprungsläge: Prestation: Besökstyp Kostnad st Läkarbesök på ortopeden Nybesök kr Läkarbesök på ortopeden Återbesök kr Hur såg det egentligen ut?

91 Beskrivning läkarbesöken på ortopeden med KPP/NordDRG fullversion och KPP
Besök 1 - Nybesöket Besöksorsak: Finger Diagnos: T92.2 Sena besvär av fraktur på hand och handled Åtgärd: NDQ29 Revision av amputerat finger NordDRG: O Handkirurgi operation efter skada Besökstyp Nybesök – läkare, team Akut/planerat: Akutbesök

92 Ortopedmottagningen – forts…
Besök 2 - återbesök Besöksorsak: Kontroll av ben Diagnos: S72.0 Lårbensbrott Åtgärd: Ingen signifikant NordDRG: 821O Läkarbesök i MDC 8 utan större åtgärd Besökstyp: Återbesök, enskilt besök, läkare Akut/planerat: Planerat

93 Produktivitet sjukhus

94

95

96 Beskrivningssystem-ersättningmodeller

97 Krav på information i olika ersättningssystem

98 Vem tar den finansiella risken?

99 DRG som kvalitetsinstrument

100 DRG 140 och 143

101 DRG 088 och

102 Rapporter 2009 Kodningskvalitet i patientregistret 2007
Patientregistret ur ett DRG-perspektiv 2007 Beskrivning av vårdkonsumtion inom rörelseorganens sjukdomar i nationella databaser 2007 Vägledning till NordDRG 2009 Vårdkostnader för NordDRG 2007 Kvalitet och innehåll i patientregistret Öppna jämförelser av vårdens kvalitet och effektivitet 2009 Nationell utvärdering – hjärtsjukvård 1 och 2

103 Euro-DRG towards Efficiency and Quality
Eu-projekt som startade 1/ pågår Skapa ett ”gemensamt språk” för den fria rörligheten för patienter inom EU Jämförelser av verksamhet och kostnader inom EU-länderna Sverige deltar i tre av projekten: WP 2 Analyser av nationella DRG-system (inkl KPP) WP 4 Identifiering av faktorer som påverkar kostnadsvariationer WP 9 Sammanfattningar och slutsatser av projektet

104 Pågående utvecklingsarbeten
Läkemedelsprojekt Framtagande av en ”kortlista” för dyra rekvistionsläkemedel Beskrivning av befolkningens ”vårdtyngd” genom läkemedelskonsumtionen Nya principer för KPP-redovisning Utveckling av informationen i öppenvårds-DRG Utveckling av de komplicerade grupperna Kartläggning av informationen i primärvården

105 Sammanfattningsvis

106 Att tänka på Resultatet inte bättre än underlaget ”SISU-regeln”
Medicinsk data Korrekt huvuddiagnoskodning Lokala variationer Bi-diagnoser Kostnadsdata ”God redovisning” Korrekta fördelningsprinciper

107 DRG - fördelar Medicinsk och ekonomisk relevans
Baseras på befintlig information - Diagnos (huvud- samt bi-) Åtgärder Ålder Utskrivningssätt Relativt kompakt och lätt att förstå Gemensamt språk Beprövat Billigt

108 DRG - svagheter Medicinsk och ekonomisk relevans
Vissa svårigheter att följa med i den medicinska utvecklingen Ger inte ”exakt” rätt kostnad - vilket det inte heller ska göra Kan idag inte beskriva primärvård

109 DRG learning curve 1991 2009 1999/01 2003 1995/96

110 KPP/DRG i framtiden DRG och KPP är här för att stanna
Förbättring av kvaliteten i data med hjälp av förbättrade IT-stöd Utveckling av informationen både ur ett beskrivningsperspektiv och ersättningsperspektiv Fortsatt utveckling av fler verktyg för uppföljning Kombinera KPP/DRG med andra verktyg Tillbaka till grunddata Utveckla och koppla till kvalitetsmått Samarbete nationellt och internationellt

111 Utmaningarna Gruppering av episoder Gränserna i vården
Utveckling av DRG i primärvård Bättre beskrivning av sjukdomssvårighet Problemen För få analyser Brist på kunskap (bred och smal)

112 Svensk konferens 2009 Bättre beskrivning av sjukvården ger en effektivare sjukvård! Ledning och styrning med KPP/DRG/ACG Kvalitet i grunddata Öppna jämförelser och andra analyser 14 – 15 maj 2009 i Luleå Anmälningsblankett och program läggs ut inom kort.

113 Web-adress: