Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Utbildning i NordDRG Seminarium 18/3-2009 Mona Heurgren Enhetschef Enheten för DRG och Patientregistret (EDP) Socialstyrelsen.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Utbildning i NordDRG Seminarium 18/3-2009 Mona Heurgren Enhetschef Enheten för DRG och Patientregistret (EDP) Socialstyrelsen."— Presentationens avskrift:

1 Utbildning i NordDRG Seminarium 18/ Mona Heurgren Enhetschef Enheten för DRG och Patientregistret (EDP) Socialstyrelsen

2 Agenda EDP organisation och arbetssätt Introduktion till NordDRG och KPP (Kostnad Per Patient) Omfattning NordDRG Uppdateringsprocess vad gäller logik och vikter Användning av DRG och KPP Exempel på användning Sammanfattande erfarenheter

3 Enheten för DRG och Patientregistret (EDP) EDP är en enhet under Epidemiologiskt Centrum vid Socialstyrelsen (sedan 1/9-2006) CPK är en nätverksorganisation mellan Sveriges Kommuner och Landsting och Socialstyrelsen (sedan 1999) CPK finansieras delvis från Socialdepartementet med ett årligt anslag på 4,5 miljoner kronor Regeringen gör en extrasatsning på 5 miljoner kronor på DRG och KPP under perioden

4 Huvuduppgifter – Enheten för DRG och Patientregistret CPK

5 Enheten för DRG och Patientregistret (EDP) - Vad gör vi?

6 Vi tar fram grundförutsättningarna och verktyg för att kunna beskriva, analysera, följa upp, jämföra och prestationsersätta sjukvård...

7 ...Genom en bättre beskrivning kan vi bidra till en effektivare sjukvård

8 Primära klassifikationer (ICD, KVÅ, ICF mm) Terminologier – termer och begrepp Kvalitetsindikatorer, nyckeltal, processer, vårdepisoder, riktlinjer, statistik och kostnader Datoriserade journaler, vård- och omsorgsdokumentation Sekundära klassifikationer (DRG, ACG mm) Regelverk, avtal, styrmodeller etc Analyser, uppföljningar, ersättningssystem, ”öppna jämförelser”, God Vård etc Infrastrukturhuset Datoriserade register – nationella (hälsodataregister kvalitetsregister) - lokala (vårddatalager, patientadm. system) Action! Källa: Socialstyrelsen

9 Primärvården 2008 Terminologi – finns delvis Primära: KSH-97-P, Åtgärder saknas i princip Datoriserade Journaler Lokala kvalitetsregister finns delvis för vissa sjukdomsgrupper Delvis påbörjat arbete; kvalitetsindikatorer, KPP Ersättningssystem och uppföljningar Regelverk, styrmodeller, avtal etc Sekundära ACG

10 Introduktion till NordDRG och KPP

11 Målsättning - NordDRG 1.Ett sekundärt patientklassificeringssystem för alla delar i vården 2. En bred användning av NordDRG -Beskrivning och verksamhetsuppföljning (alla nivåer) -Kvalitet -Benchmarking -Produktivitet -Ersättning och Budgetering 3. Alla landsting arbetar med NordDRG som verktyg

12 NordDRG – vad är det?

13 Vad är sekundärklassificering? System för att: -På basis av primärt klassificerad medicinsk grundinformation -Utifrån en förutbestämd algoritm -Klassificera enskilda patienters vårdhändelser till större grupper som har både medicinsk relevans och resursmässig homogenitet I Sverige används (i princip) enbart NordDRG

14 Sekundär klassificering ger överskådlighet Cirka diagnoser kan sammanfattas i 500 grupper i slutenvård och 400 grupper i öppenvård Eller vårdtillfällen i patientregistret (slutenvård) utgör cirka typfall, sammanfattas i 500 grupper. Utgår ifrån rutinmässigt insamlade data.

15 NordDRG 2009 Psykiatrisk Sluten- vård Dag- kirurgi ”Resten” (somatisk öppenvård) Somatisk Sluten- vård ”Resten” (somatisk öppenvård) Rehab Psykiatrisk Öppen- vård Primärvård?

16 Definitioner Medicinska data Ekonomiska data Primärklassifikation Ex. DRG 149 Medicinskt Större tarmoperation, ej komplicerat Ekonomiskt Vikt 2,22 ( ca kr) DRG 162 Medicinskt Op inguinala/femorala bråck >17 år, ej komplicerat Ekonomiskt Vikt 0,63 ( ca kr) Mats Fernström CPK/EpC/SoS DRG-systemet Vad är DRG?

17 Huvuddiagnos enligt ICD-10 (KSH1997) Obligatorisk Bidiagnos(-er) enligt ICD-10 (KSH1997) Åtgärder (-er) enligt KVÅ (Klassifikation av vårdåtgärder) För vissa DRG dessutom Ålder Kön för validering Utskrivningssätt död, levande, annan enhet Vårddagar några enstaka DRGOBS inte vårdtid Alltså inga extra registreringar ! Mats Fernström CPK/EpC/SoS Variabler för DRG-gruppering

18 Mats Fernström CPK/EpC/SoS En grov indelning av Huvuddiagnoser efter organsystem el. etiologi Huvudkategorier 2009 (MDC)

19 MDC 1 Sjukdomar i nervsystemet | DRG 148 | ja Större tarm- MDC 6 OR ja CC operation K Matsmältnings- K irurgisk partitionering organensnej DRG 149 sjukdomar Större tarm- | nej operation U | Medicinsk partitionering | CC ja DRG 172 | Malign tumör | mage tarm K | |nej DRG 173 | Malign tumör | mage tarm U MDC 30 Bröstkörtelsjukdomar Mats Fernström CPK/EpC/SoS Grupperingsexempel Huvuddiagnos Sigmoideumcancer C187 Bidiagnos Diabetes, insulinberoende E109 Åtgärd Sigmoideumresektion JFB46 Grupperingslogik

20 Operationer och andra större åtgärder Har OR-egenskap (Operating Room procedure) –leder till kirurgiskt DRG Kirurgiskt = Kirurgi, Urologi, Ortopedi, Gynekologi mm –liknande operationer leder till samma DRG oavsett diagnos (inom ett och samma MDC) Ex. Tarmresektion vid malignitet och IBD = samma DRG Mats Fernström CPK/EpC/SoS Större åtgärder

21 Mindre åtgärder - slutenvård Saknar OR-egenskap –påverkar ej grupperingen (med vissa undantag) –samma medicinska DRG som vid ingen åtgärd alls –kan påverka i öppenvård Mats Fernström CPK/EpC/SoS Mindre åtgärder

22 Komplicerat DRG OBS att komplicerat i DRG-sammanhang = Komplikation och/eller Komplicerande tillstånd Operationen kan alltså ha förlöpt helt komplikationsfritt Mats Fernström CPK/EpC/SoS Komplicerade DRG

23 Komplicerat DRG forts. Bidiagnos som har CC-egenskap (Complication/Co-morbidity property) kan styra till ett komplicerat DRG Cirka hälften av DRGna har CC-logik t ex: DRG 372 ’Vaginal förlossning med kompl’ (0,70) DRG 373 ’Vaginal förlossning utan kompl’ (0,43) DRG 373O ’ ’Vaginal förlossning, kort vårdtid’ (0,25) Den komplicerade gruppen har högre ’vårdtyngd’. Det ger en högre case-mix och en högre ersättning om DRG används i ett ersättningssystem. Mats Fernström CPK/EpC/SoS Komplikationer

24 Komplicerat DRG forts. Många DRG har ingen komplikationsgrupp (ca 50%) ex. DRG 78 (Lungemboli), DRG 290 (Sköldkörteloperationer) Många bidiagnoser saknar helt CC-egenskap ex. Hypertoni UNS Många bidiagnoser har CC-egenskap endast i kombination med vissa huvuddiagnoser CC-egenskaper kan ändras från ett år till ett annat Mats Fernström CPK/EpC/SoS Hur fungerar det?

25 Komplicerat DRG forts. CC-reglerna omöjliga att komma ihåg Registrera alla relevanta bidiagnoser Det ger –rätt DRG –rätt ersättning –bra epidemiologiska register Mats Fernström CPK/EpC/SoS Hur registrera?

26 DRG i öppenvård Cirka 400 grupper inklusive psykiatri Avgränsas av vårddagar eller grupperas som besök Motsvarar slutenvårdsgrupper där så är möjligt Alla yrkeskategorier finns med Huvuddiagnos krävs för gruppering av läkarbesök Mer åtgärdsstyrt (enligt KVÅ) Komplikationsgrupper finns ej Gruppering efter yrkeskategori finns där all annan information saknas (MDC 50) Fortfarande dåliga kostnadsdata

27 Information Vi gör en årlig vägledning till NordDRG, i år finns den tryckt och på nätet on/Epidemiologiskt_Centrum/Enheter/CPK- PAR/NordDRG.htm on/Epidemiologiskt_Centrum/Enheter/CPK- PAR/NordDRG.htm Grafisk vägledning på Nordiska centrets hemsida NordDRG diskussionsforum

28 Mats Fernström CPK/EpC/SoS Enheten för klassifikationer och terminologi (Klassif) PRIMÄR patientklassificering Diagnoskoder Åtgärdskoder Registreringsregler Enheten för DRG och Patientregistret (EDP) SEKUNDÄR patientklassificering (fr.a. DRG) Klassificering – två enheter på SoS

29 Ansvarsområden EDP ansvarar för logiken och logiktabellerna för den årliga svenska versionen av NordDRG Vi har kommersiella leverantörer av själva grupperaren. Nordic Casemix Centre certifierar leverantörerna. Leverantörerna ansvarar för själva grupperaren och hur den fungerar

30 Relevanta diagnoserAnsvarig läkare PrimärkodsfrågorKlassif Val av huvuddiagnosAnsvarig läkare el. Klassif DRG-frågor (utom pris)EDP Kostnad Per Patient Sveriges Kommuner och Landsting PrisfrågorLandstingen/sjukhusen DebiteringsrutinerLandstingen/sjukhusen Fel på grupperarenLeverantören Mats Fernström CPK/EpC/SoS Vem ska man fråga?

31 DRG i ”ett nötskal” Enkelt Inga extra registreringar Överskådligt Ett fåtal grupper Både medicinsk och ekonomisk information Mats Fernström CPK/EpC/SoS Sammanfattning - Vad är DRG?

32

33 Uppdaterings- och utvecklingsprocess för NordDRG

34 Utvecklingsprinciper Fasta kriterier Långsamt och metodiskt Alltid KPP-data (i princip...) Förbättringar genomförs årligen Gemensam utveckling med övriga nordiska länder – både för årliga förbättringar och i större projekt Gemensamma nordiska prioriteringar men enskilda länder kan gå före

35 Organisation CPK Styrgrupp -3 SKL + 3 SoS Policygrupp -Parterna + regionerna CPK arbetsgrupp -4 Sos + 2 Lf Experter -Expertgrupp -Experter från specialistföreningarna Styrelsen för NordDRG Nordic Casemix Centre Nordisk Expertgrupp

36 Förslag till förändringar EDP Förslag CPKs experter Klassifikations enheten Rätt primärkoder? Huvuddiagnos? Medicinska aspekter Volymer, kostnadsdata

37 Förslag till förändringar EDP Nordic Casemix Centre Förslag CPKs experter Klassifikations enheten

38 Förslag till förändringar Volym och kostnadsdata i Norden Expertgruppen för en diskussion på NordDRG Forum Beslut i expert- gruppen Beslut i styrelse Nordic Casemix Centre

39 Tidsaxel förändringar Version 2009 i användning 2009 April Beslut Expertgrupp Beslut Styrgrupp ”stupstock” Förslags- period Utrednings- period Analystid för landstingen Teknisk period

40 NordDRG går att förändra ! Version 2009 i användning 2009 April Beslut Expertgrupp Beslut Styrelse ”stupstock” Förslags- period Utrednings- period Analystid för landstingen Teknisk period Tidsaxel förändringar Men det tar lite tid

41 Tidsplaner inför feb - Deadline för större förslag till förändringar 13 feb - Deadline för mindre förslag till förändringar feb - Expertgruppen sammanträder 20 april - Styrgruppen sammanträder – beslut om maj - Alpha-versionen klar 15 sept - Beta-versionen klar att levereras till leverantör 6 okt – Grupperaren ska vara tillgänglig för verksamheten okt – Viktlistorna för 2010 ska publiceras 1 nov - Publicering av alla definitionstabeller ska vara klara

42 DRG-vikter

43 Relativa vikter för NordDRG Alla DRG har en vikt Relativa vikter beräknas på KPP-data Kostnadsytterfallen exkluderas Beräkningarna uppdateras årligen – vikterna publiceras i oktober månad Viktlistor finns nationellt, för VGR och för Stockholm Retrospektiva och prospektiva vikter Nationellt tas 4 prospektiva viktlistor fram

44 Prospektiva vikter 2009 A.NordDRG Classic (enbart klassiska slv-grupper) B.NordDRG, fullversion (slv inklusive O-grupper) C.NordDRG fullversion öppenvård (all öppenvård) D.Psykiatrins grupper för den psykiatriska vården

45 Trimning av kostnader

46 Underlag till vikterna 2009 Föregående år inom parantes vtf utgör underlag ( ) Medelkostnad alla fall kr ( ) Medelkostnad innerfall kr ( ) Medelkostnad ytterfall kr ( )

47 Andelen universitets-/regionsjukhus har minskat från 84 % till 47 %

48 Vad är KPP?

49 ”Kostnad per patient (KPP) metoden innebär att sjukvårdens diagnostiska och behandlande åtgärder och dess kostnader knyts till den enskilde patientens förbrukning.”

50 Vad betyder KPP? Kostnad Per Patient men är egentligen Kostnad per vårdkontakt (vårdtillfälle eller besök)

51 Exempel på en post i KPP-databasen

52 Grunddata i KPP Samma data som i det obligatoriska nationella patientregistret är utgångspunkten för informationen i KPP (t ex diagnoser, åtgärder, ålder, kön, planerad vård, län, kommun, sjukhus etc Den primära kodningen är därmed grunden för kvaliteten i all uppföljning och analys

53

54 KPP- databas 2007 Databasen innehåller 60% (50%) av all somatisk slutenvård i Sverige Databas för den öppna vården för 2007, ca 5 miljoner besök. Lite psykiatrisk vård i databasen, bara vtf, ca 3%. Ingen primärvård finns rapporterad på nationell nivå

55 Slutenvård 2007 PARKPP Östergötland % Norrbotten % Uppsala % Västernorrland % Örebro % Halland % Västra Götaland % Stockholm % Västerbotten % Skåne % Västmanland % Värmland % Sörmland % Kronoberg % Kalmar % Jönköping % Jämtland % Gävleborg % Gotland % Dalarna % Blekinge % Totalt %

56 KPP och DRG NordDRG är beroende av att KPP tas fram årligen KPP (Kostnad Per Patient)-system tar fram verkliga kostnader per vårdkontakt, DRG speglar den genomsnittlige patienten KPP utgör underlag för DRG – DRG kan enbart valideras genom KPP KPP utgör underlag för ytterfallsberäkningar, DRG- vikter, förklaringsvärden mm KPP är beroende av att det finns beskrivning av vårdkontakten för att informationen ska bli meningsfull (d v s primärkoder och DRG).

57 Användningsområden för DRG

58 Till vad används NordDRG? Beskrivning och verksamhetsuppföljning av sjukvården Kvalitetsinstrument -data -uppföljning av verksamheten Produktivitetsberäkningar Jämförelser av sjukvård Del i ersättningssystem Budgetering DRG är en del i uppföljningen tillsammans med andra informationskällor

59 Varför DRG för beskrivning? Överskådlig beskrivning av verksamheten Beskrivning av verksamheten ur ett processperspektiv Beskrivning av sjukhusens patient- sammansättning (case-mix) Beskrivning av patienternas ”resursåtgång” Gemensamt ”språk”

60 Exempel på analyser - KPP och DRG

61 Dyraste DRG 2007 (tkr) DRG Tkr 1209A Prim ledprot nedre extr Vaginal förlossning U Trakeostomi ej ÖNH-sjd A Spec kärlsjd hjärna exkl TIA K Hjärtsvikt & chock B Spec kärlsjd hjärna exkl TIA U Större tarmoperation K Sepsis > Lunginflammation >17 K Buksmärta/gastroenterit >17 U

62 10 i topp – kirurgiska åtgärder i öppen vård

63 10 i topp – medicinska åtgärder i öppen vård

64 Kataraktsjukvård (DRG 039O)

65 Kostnadsutveckling för katarakter vid Skaraborgssjukhuset 2000 och 2006

66 Utvecklingen av antal operationsminuter per kataraktoperation vid SkaS

67 Uppskattad kostnadsutveckling för kataraktsjukvården enligt 2000 och 2006 års nivå År Antal operationer - Riket Total kostnad enligt 2000 (tkr) Total kostnad enligt 2006 (tkr)Diff (tkr) Totalt

68 Källa: Kataraktregistret

69 Patientupplevd nytta vid kataraktoperation Källa: Kataraktregistret

70 1992-års vårdgarantiVårdgaranti05 Källa: Kataraktregistret

71 Vårdkonsumtion - stroke

72 Exempel – Operativ styrning

73 DRG 014a & b - Stroke 81 % av VTF tillhör DRG 014 ”Komplicerad” DRG 014A ”Komplicerande faktor som gör vårdtillfället mer resurskrävande.” Exempel: Angina Demens Diabetes Kan också vara komplikation som inträffar under vårdtillfället

74 KPP Vad kostar varje vårdtillfälle ? Vilka är kostnaderna ? Är vi dyrare än andra ? Vilken ersättning får vi för att vårda en stroke patient ? Medicinsk praxis? Resultat ? Vad påverkar resultat och kostnader? Journal Epikris/Diagnoser Åtgärder Ålder/Kön/Utskriven till/vårdtid/bostadsort DRG - Sekundärklassificering Kvalitetsregister

75 Patient data - Stroke

76 Medicinsk praxis - stroke

77

78 VårdtillfällenVårddagar = = = = < 4500 > 8500 = = = = > 600

79

80 116 Miljoner

81 Resursåtgång Stroke

82 Benchmarking/Jämförelser Produktivitet Jämförelser mellan sjukhus och kliniker på olika nivåer Jämförelser mellan landsting Jämförelser av den egna klinikens kostnader och praxis mot rikssnittet Underlag till öppna jämförelser

83 DRG-profiler

84 Vårdförlopp kejsarsnitt utan komplikation

85 Vårdförlopp ny höftled (209A)

86 Vårdförlopp; lapraskopisk galloperation

87 DRG och ekonomi Beskrivning av case-mix, ger underlag för budgetering Prestationsersättning Analys av Kostnader/Intäkter Avvikelseanalyser, varför går vi back/plus? – Koppla ihop verksamhet och ekonomi Produktivitet

88 Skillnader i kostnad inom- utomlänspatienter? NUS Akademiska

89 Skillnad kostnad/intäkt NUS

90 Nytta med KPP/DRG? Kostnad per besök Beskrivning av två läkarbesök på ortopedmottagningen Ursprungsläge: Prestation: Besökstyp Kostnad st Läkarbesök på ortopeden Nybesök 1 910kr Läkarbesök på ortopeden Återbesök 1 910kr Hur såg det egentligen ut?

91 Beskrivning läkarbesöken på ortopeden med KPP/NordDRG fullversion och KPP Besök 1 - Nybesöket Besöksorsak: Finger Diagnos: T92.2 Sena besvär av fraktur på hand och handled Åtgärd: NDQ29 Revision av amputerat finger NordDRG: 441O Handkirurgi operation efter skada Besökstyp Nybesök – läkare, team Akut/planerat: Akutbesök

92 Ortopedmottagningen – forts… Besök 2 - återbesök Besöksorsak: Kontroll av ben Diagnos: S72.0 Lårbensbrott Åtgärd: Ingen signifikant NordDRG: 821O Läkarbesök i MDC 8 utan större åtgärd Besökstyp: Återbesök, enskilt besök, läkare Akut/planerat: Planerat

93 Produktivitet sjukhus

94

95

96 Beskrivningssystem- ersättningmodeller

97 Krav på information i olika ersättningssystem

98 Vem tar den finansiella risken?

99 DRG som kvalitetsinstrument

100 DRG 140 och 143

101 DRG 088 och

102 Rapporter 2009 Kodningskvalitet i patientregistret 2007 Patientregistret ur ett DRG-perspektiv 2007 Beskrivning av vårdkonsumtion inom rörelseorganens sjukdomar i nationella databaser 2007 Vägledning till NordDRG 2009 Vårdkostnader för NordDRG 2007 Kvalitet och innehåll i patientregistret Öppna jämförelser av vårdens kvalitet och effektivitet 2009 Nationell utvärdering – hjärtsjukvård 1 och 2

103 Euro-DRG towards Efficiency and Quality Eu-projekt som startade 1/ pågår Skapa ett ”gemensamt språk” för den fria rörligheten för patienter inom EU Jämförelser av verksamhet och kostnader inom EU- länderna Sverige deltar i tre av projekten: WP 2 Analyser av nationella DRG-system (inkl KPP) WP 4 Identifiering av faktorer som påverkar kostnadsvariationer WP 9 Sammanfattningar och slutsatser av projektet

104 Pågående utvecklingsarbeten Läkemedelsprojekt -Framtagande av en ”kortlista” för dyra rekvistionsläkemedel -Beskrivning av befolkningens ”vårdtyngd” genom läkemedelskonsumtionen Nya principer för KPP-redovisning Utveckling av informationen i öppenvårds-DRG Utveckling av de komplicerade grupperna Kartläggning av informationen i primärvården

105 Sammanfattningsvis

106 Att tänka på Resultatet inte bättre än underlaget ”SISU-regeln” –Medicinsk data Korrekt huvuddiagnoskodning Lokala variationer Bi-diagnoser –Kostnadsdata ”God redovisning” Korrekta fördelningsprinciper

107 DRG - fördelar Medicinsk och ekonomisk relevans Baseras på befintlig information - Diagnos (huvud- samt bi-) Åtgärder Ålder Utskrivningssätt Relativt kompakt och lätt att förstå Gemensamt språk Beprövat Billigt

108 DRG - svagheter Medicinsk och ekonomisk relevans Vissa svårigheter att följa med i den medicinska utvecklingen Ger inte ”exakt” rätt kostnad - vilket det inte heller ska göra Kan idag inte beskriva primärvård

109 DRG learning curve / /

110 KPP/DRG i framtiden DRG och KPP är här för att stanna Förbättring av kvaliteten i data med hjälp av förbättrade IT-stöd Utveckling av informationen både ur ett beskrivningsperspektiv och ersättningsperspektiv Fortsatt utveckling av fler verktyg för uppföljning Kombinera KPP/DRG med andra verktyg Tillbaka till grunddata Utveckla och koppla till kvalitetsmått Samarbete nationellt och internationellt

111 Utmaningarna Gruppering av episoder Gränserna i vården Utveckling av DRG i primärvård Bättre beskrivning av sjukdomssvårighet Problemen –För få analyser –Brist på kunskap (bred och smal)

112 Svensk konferens 2009 Bättre beskrivning av sjukvården ger en effektivare sjukvård! Ledning och styrning med KPP/DRG/ACG Kvalitet i grunddata Öppna jämförelser och andra analyser 14 – 15 maj 2009 i Luleå Anmälningsblankett och program läggs ut inom kort.

113 Web-adress: PAR


Ladda ner ppt "Utbildning i NordDRG Seminarium 18/3-2009 Mona Heurgren Enhetschef Enheten för DRG och Patientregistret (EDP) Socialstyrelsen."

Liknande presentationer


Google-annonser