Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

2015-06-01Sid 1 Hälsans betydelse för ekonomisk utveckling Bernt Lundgren, folkhälsopolitisk expert, Statens folkhälsoinstitut NORRBOTTENKONFERENS Luleå.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "2015-06-01Sid 1 Hälsans betydelse för ekonomisk utveckling Bernt Lundgren, folkhälsopolitisk expert, Statens folkhälsoinstitut NORRBOTTENKONFERENS Luleå."— Presentationens avskrift:

1 Sid 1 Hälsans betydelse för ekonomisk utveckling Bernt Lundgren, folkhälsopolitisk expert, Statens folkhälsoinstitut NORRBOTTENKONFERENS Luleå 27 augusti 2008.

2 Sid 2 Miljö Samhällsekonomiska strategier Tobak Matvanor Haglund, Svanström, KI, omarbetning, Beth Hammarström Ålder, kön, arv Sömn- vanor m.m. Motion Utbild- ning Sex & samlevnad Boende Narkotika Barns vuxen kontakt Jordbr. & livs- medel Trafik Arbets- miljö Alkohol Fritid & kultur Sociala nätverk Hälso-& Sjukvård Socialt stöd Social- tjänst Socialför- säkring Arbets- löshet Folkhälsans bestämningsfaktorer och sektorer för insatser

3 Sid 3 Hälsans påverkan på ekonomin en allt mer angelägen fråga. Hälsa ger mer omfattande arbetsdeltagande Högre produktivitet i arbetet Fler produktiva år Bättre inlärningsförmåga och fler utbildningsår Ökat sparande till följd av fler år i god hälsa.

4 Sid 4 Syfte Redovisa studier som FHI har stött Informera om en EU-rapport om hälsans betydelse för ekonomisk utveckling Lyfta fram frågan om ekonomiska effekter av ojämlikhet i hälsa Redovisa tankar om hälsa, kunskap och regional konkurrenskraft

5 Sid 5 Tre studier med stöd av FHI Ohälsans landskap och regional utveckling (fil dr Eva Andersson) Ekonomiska effekter av sjukdom på individ, familj och arbetskamrater  en kohortstudie (prof. Bo Malmberg) Folkhälsa och ekonomisk utveckling – en analys av sambandet mellan mortalitet och ekonomi i Sverige (fil dr Mats Johansson)

6 Sid 6

7 Sid 7 Ohälsans landskap och regional utveckling Grundfråga: Kan en förbättrad hälsa stärka regioners konkurrenskraft? Data på kommunnivå för år Hälsa: medellivslängd, standardiserade dödstal, sjukpenning, förtidspension, KOL- och alkoholrelaterad dödlighet Ekonomi: disponibel inkomst, andel arbetslösa och andel icke sysselsatta

8 Sid 8 Kommunal samvariation av hälsa och ekonomi 57 kommuner bra hälsa och ekonomi 157 kommuner genomsnittlig hälsa och ekonomi 72 kommuner ofördelaktig hälsa och ekonomi

9 Sid 9 Samband och rekommendation Hälsoindikatorerna har statistiskt säkerställda samband med de ekonomiska indikatorerna Riktningen i sambandet har inte testats explicit Hälsa bör föras fram som en motor i regional ekonomisk utveckling

10 Sid 10 Ekonomiska effekter av sjukdom på individ, familj och arbetskamrater  en kohortstudie Grundfråga: Är ohälsan en avspegling av en dåligt fungerande ekonomi eller är ohälsan något som bidrar till att ekonomin fungerar sämre? Individata från PLACE-databasen för åren Forskningsfråga: Sjuka 51 åringar 1996, hur påverkades deras, familjens och kollegornas inkomster?

11 Sid 11 Påverkan på individens, familjens och kollegors inkomster Individen som blir sjuk halkar efter i löneutvecklingen Den sjuke personens partner får en försämrad inkomst Barn till sjuka personer får vissa försämringar år får sämre löneutveckling år ökar inkomsterna; jobb tidigare? skolbarn får sämre betyg Yngre kollegor får sämre löneutveckling

12 Sid 12 Samband och rekommendation Ett dubbelriktat samband kan antas. En ogynnsam ekonomisk situation bidrar till ohälsoproblem, samtidigt som ohälsoproblem kan bli en faktor som lägger hinder i vägen för en positiv ekonomisk utveckling. Hälsofrågorna bör få en mer framskjuten plats när det gäller att främja regional utveckling.

13 Sid 13 Folkhälsa och ekonomisk utveckling - en analys av sambandet mellan mortalitet och ekonomi i Sverige Grundfråga: Syftet är att undersöka orsakssambandets riktning Data: Dödlighet och förväntad livslängd vid födelsen för befolkningen i sin helhet och för åldrarna 0-14 år, år, år, år och 65- år. BNP/capita respektive Forskningsfråga: Vilket orsakssamband finns mellan hälsa och ekonomisk utveckling respektive ?

14 Sid 14 Ln Dödlighet per tusen invånare i olika åldersgrupper,

15 Sid 15 Resultat Lång siktLång sikt Samtliga Dödlighet - → + BNP 0-14 år BNP + → - Dödlighet år - 30–49 år 30–49 år Dödlighet - → + BNP 50–64 år år- Medellivslängd Livslängd + ↔ + BNP

16 Sid 16 Resultat Lång siktLång sikt Samtliga år år år Dödlighet - → + BNP 30–49 år- 50–64 år Dödlighet - → + BNP Dödlighet 65+ årBNP + → - Dödlighet Medellivslängd Livslängd → + BNP

17 Sid 17 Samband och rekommendation Orsakssambandet går från dödlighet till BNP per capita: 30–49-åringar, perioden –29-åringar och 50–64-åringar, perioden Bättre hälsa i den arbetsföra befolkningen påverkar alltså den ekonomiska utvecklingen. Det behövs mer forskning, inte minst på mikronivå, för att undersöka vilka mekanismer som ligger bakom dessa resultat.

18 Sid 18 Sambandet hälsa och ekonomisk tillväxt i EU-rapporten 2005 om hälsans bidrag till ekonomin i EU Grundfråga: Vilka studier finns om ett samband mellan hälsa och ekonomisk utveckling? Data: Forskningsrapporter från u- och i-länder med olika hälsomått och mått för ekonomisk utveckling. Forskningsfråga: Vad är de ekonomiska utfallen av hälsa i höginkomstländer givet en teoretisk ram där hälsan tänks bidra med ökat arbetsutbud, högre produktivitet, högre utbildning och ökat sparande?

19 Sid 19 Forskningsrapporter visar att hälsa påverkar Löner och inkomster ökar Arbetsutbudet ökar Mer utbildning ger högre produktivitet Bättre hälsa ökar motiven att investera i utbildning Sparandet ökar Humankapitalet (hälsa och utbildning) är centralt för ekonomisk tillväxt Grossman poängterade att hälsa är både en ”konsumtionsvara” och en ”kapitalvara” Hälsa både efterfrågas och produceras av individen

20 Sid 20 Slutsatser av EU-rapporten Det finns brister i forskningen kring sambandet mellan hälsa och ekonomisk tillväxt som rör höginkomstländer och särskilt för Europa. Det är viktigt att få en helhetsbild av sambandet mellan hälsa på individ- och hushållsnivå, och ekonomiska utfall på mikro- och makronivå. Genom rapporten har EU-kommissionen lyft upp frågan på dagordningen. Det är en politisk angelägenhet för de nationella och regionala beslutsfattarna att göra detsamma.

21 Sid 21 Ekonomiska effekter av socio- ekonomisk ojämlikhet i hälsa inom EU 25, 2007 Utgångspunkt: Studier med fokus på genomsnittlig hälsa är otillräckliga; de måste kompletteras av ett ojämlikhetsperspektiv. Data: Ett stort antal olika datakällor för analys av samtliga länder i EU 25. ”Levelling up” scenario: De 50 % med sämst hälsa ska få en lika bra hälsa som de 50 % med bäst hälsa. Forskningsfråga: Vilka kostnader innebär den nuvarande sociala ojämlikheten i hälsa jmf ”levelling up” scenariot?

22 Sid 22 Detta ”kostar” ojämlikheten årligen i EU dödsfall, 11,4 miljoner år av liv, 33 miljoner sjukfall, 1,84 år i medellivslängd, 5 år i hälsovägd medellivslängd. Som ”en kapitalvara” (minskat arbetsutbud och produktivitet), 1,4 % av BNP eller 141 miljarder euro. Som ”en konsumtionsvara” (nytta och livskvalitet för individen), ca 9,5 % av BNP eller 1000 miljarder euro. 15 % av kostnaderna för socialförsäkringssystemen och 20 % av kostnaderna för hälso- och sjukvården Hälsa och livskvalitet kan alltså vinnas för ett stort antal människor, men även ekonomiska fördelar.

23 Sid 23 Syntes Hälsa har effekter på ekonomisk tillväxt Forskningen om hälsa och ekonomisk utveckling är bara i sin linda Hälsa som variabel bör också föras in i empiriska analyser, t.ex. i NUTEKS rAps-analyser Hälsa är mål och medel för individen och samhället Hälsan måste spelas in på en spelplan där hälsan än så länge inte finns med tydligt på dagordningen.

24 Sid 24 Humant och socialt kapital: hälsa, färdigheter, kunskaper, tillit, samhällsanda Ekonomiskt kapital: byggnader, infrastruktur, maskiner, fabriker Ekologiskt kapital: luft, vatten, naturresurser Utsläpp av föroreningar; investeringar i miljöskydd Resurser; absorption / spridning av föroreningar Direkt påverkan av mänsklig aktivitet: miljömedvetenhet och miljöskydd Hälsoeffekter: bostads- förhållanden, arbetsvillkor Inkomster; arbets- tillfällen Arbete; förbrukning av varor och tjänster Hållbara kapitalbaser Källa: Kjellström, Håkansta, Hogstedt. Folkhälsa, hållbar utveckling och globalisering. Rapport R2005:3. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut; 2005.

25 Sid 25 Social och ekonomisk karriär Hälso- utveckling Hälsa i barndomen Utbildningsnivå Hälsa i tidig vuxen ålder Arbetsmarknadsposition Hälsa i tidig medelålder Hälsa i sen medelålder Lön och tillgångar Ålder Hälsa, kunskap, yrke och inkomst Uppväxtvillkor

26 Sid 26 Avslutning - några tankar om hälsa, kunskap och regional konkurrenskraft Fokus på kunskaps- och hälsofrågor i både ett proaktivt/förebyggande och ett reaktivt/ rehabiliterande perspektiv. Lyft fram forskningsresultat om förskola, skola, kompetenser och hälsa. Förstärk incitament och kompetens i arbetslivet med hälsa som argument. Stärk äldres möjligheter till medverkan i arbetslivet.

27 Sid 27 Förskola, skola, kompetenser och hälsa Hälsa påverkar utbildningsnivån. Kompetens påverkar hälsonivån och yrkesmöjligheterna. Tre faktorer viktiga i förskolemiljön; barncentrerad pedagogik, program för träning av färdigheter, utbildad personal. En god skolmiljö; tydliga instruktioner, återkoppling på prestationer, höga förväntningar, positivt klimat. Beakta detta med tanke på kompetensförsörjning och arbetskraftsutbud på lång sikt.

28 Sid 28 Hälsa, incitament och kompetens i arbetslivet Försämrad psykisk hälsa bland stora befolknings-grupper, särskilt yngre. Orsaker är bl.a. stress i arbetslivet och utslagning/ utestängning. Incitament till ett systematiskt arbetsmiljöarbete behöver stärkas. Kompetensinsatser behövs för personer som är i riskzonen för utslagning eller som är utestängda. Bättre samverkan behövs kring långvariga biståndstagare och sjukskrivna.

29 Sid 29 Äldres möjligheter till medverkan i arbetslivet Att ha ett arbete eller på annat sätt känna sig behövd är en viktig bestämningsfaktor även för äldres hälsa. Skapa arbetsförhållanden som inte stöter ut arbetstagare före pensionsåldern + ta tillvara engagemanget för arbete efter 65. Granska förutsättningarna för äldre att vara kvar längre på arbetsmarknaden.

30 Sid 30 Livsvillkor Levnadsvanor HÄLSA Utbildning INKOMST Konsumtion Sparande KOSTNADER Vård, service ekonomiska transfereringar Produktivitet EKONOMISK TILLVÄXT Bestämnings- faktorer för hälsa Human- kapital Arbetsplatser och ekonomisk utveckling på lokal, regional och nationell nivå INSATSER (kostnadseffektiva) PRODUKTION Arbetsutbud Kunskap Produktiva år Investeringar Bernt Lundgren, 2008

31 Sid 31 Ny rapport klar En ny rapport av FHI för beslutsfattare, tjänstemän och forskare blev klar i maj. Den har nr A 2008:2 och heter: Hälsa och ekonomisk tillväxt: Kunskapsöversikt över sambandet mellan hälsa och ekonomisk tillväxt samt synpunkter på hälsa i ett regionalt utvecklingsperspektiv. Tack för mig.


Ladda ner ppt "2015-06-01Sid 1 Hälsans betydelse för ekonomisk utveckling Bernt Lundgren, folkhälsopolitisk expert, Statens folkhälsoinstitut NORRBOTTENKONFERENS Luleå."

Liknande presentationer


Google-annonser