Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

2015-06-011 Industriell Programvaruutveckling Seminarium Linköping den 25 mars 2004 Hur fungerar utbildningen på högskolan idag och hur ska de närma sig.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "2015-06-011 Industriell Programvaruutveckling Seminarium Linköping den 25 mars 2004 Hur fungerar utbildningen på högskolan idag och hur ska de närma sig."— Presentationens avskrift:

1 Industriell Programvaruutveckling Seminarium Linköping den 25 mars 2004 Hur fungerar utbildningen på högskolan idag och hur ska de närma sig industrin? Anders Haraldsson, biträdande professor Institutionen för datavetenskap Linköpings universitet

2 Anders Haraldsson Ordförande utbildningsnämnd D vid LiTH med ansvar för de ”långa” tekniska datautbildningarna Bedömare i HSVs (Högskoleverket) utvärdering av högskoleingenjörsutbildningarna med ansvar för området Datateknik Svensk representant i Career Space ett Europaprojekt med ICT-industri och universitet Styrgruppen för detta projekt Utbildningskoncept Industriell Programvaruutveckling Undervisar många grundläggande programmeringskurser

3 Organisation D-utbildningsnämnd Ansvar för ett flertal program med nyintag ca 220 och totalt ca studenter D – datateknik (civ ing) IT – Informationsteknologi (civ ing) C – datavetenskap (mag) CII – interactivity and communication (internationell master) Beslutar om programmens innehåll och köper kurser av institutionerna. D-nämnden har ett yrkesråd med näringslivs- representanter Omsätter ca 50 MSEK

4 Erfarenheter från utvärderingen av högskoleingenjörsutbildningarna i Sverige Stor utbyggnad av IT-relaterade program vid alla universitet och högskolor Många mycket profilerade program med ”lockande” benämningar (internationell, design, internet, spel, …) Program med samma benämning har olika innehåll Mycket olika nivåer på program och kurser (matematik och naturvet innehåll, djupet i ämnesmässiga områden, t ex datavetenskap) Idag, svårt att fylla platser, inga tjejer. På många håll mycket stor kris inom elektronik – data

5 Reflektioner efter utvärderingen av högskoleingenjörsutbildningarna i Sverige De korta utbildningarna styrs på många håll i högre grad av behovet hos det lokala näringslivet (kanske ibland även av de lokala lärarnas kompetens) Standardisering - borde inte ett program som heter Datateknik ha någorlunda samma inriktning och innehåll? Skall man kunna underliggande teknik eller skall man bara kunna använda datatekniken? Ingenjörsprogram eller ej? Praktik och industriell erfarenhet!

6 Civilingenjörsprogrammen kommer nu att utvärderas av HSV Kommer att ske under perioden Här har näringslivet chans att vara med och påverka. I utvärderargruppen kommer det att finnas ett stort antal representanter från näringslivet.

7 Career Space Ett tiotal företag (Intel, IBM, BT, Nokia, Microsoft, Siemens, Cisco ……) bildar ett konsortium för att dels identifiera olika yrkesroller inom ICT-industrin och dels inbjuder europeiska universitet för att se hur dessa deras utbildningar motsvarar kraven för de olika yrkesrollerna. Yrkesrollen beskrivs med ”Job description”, ”Tasks associated with the job”, ”Technology areas associated with the job”, Type and level of skills – Behavioural Skills och Technical Skills” Material med www-sidor för presumtiva studenter finns på space.com/

8 Career Space – generic ICT skills profiles Exempel bland ca 18 st: Radio Frequency Engineering …. Communications Network Design Software and Applications Development Software Architecture and Design Multimedia Design IT Business and Consultancy Tecnical Support Product Design System Specialist Research & Technologu Development ICT management ICT sales management

9 Utbildningsprogram för ”generic ICT skills profiles” Resultat: De flesta yrkesrollerna ges mer eller mindre omfattande inom existerande program I en rapport ”Curriculum development guidelines” beskrivs dels gapet mellan Datavetenskap (computer science) och Elektroteknik (electrical engineering) som på det flesta univ / tekn högskolor kommer från helt olika traditioner. (D-linjen kom till 1975 i Linköping med dessa båda områden) och dels förslag på minst 3 månaders industriell erfarenhet

10

11

12 Frågeställningar - Career Space Till vilka yrkesroller utbildar vi i Sverige? Vi kanske skulle behöva en svensk variant. Framtida yrkesroller: Skall vi utbilda generalister som kan allt eller mer specialister inom olika områden (utöver ingenjörer och datavetare har vi systemvetare, kognitionsvetare, medieingejö- rer …) eller befattningar (programmerare, projektledare, marknadsförare …) eller skall olika tillämpningsområden (maskinteknik, bioteknologi..) utbilda sina egna”dataspecialister”

13 Önskade signaler från industrin Behovet av utbildade inom olika områden och nivå. I Computer Sweden (17 mars) kan vi läsa om kampanjen som Teknikföretagen, IT-företagen och univ gör för att locka fler studenter till IT-utbildningarna. Björn Axelsson (kompetensansvarig på IT-företagen) tror att antalet jobb inom IT-sektorn på 5-10 års sikt kommer att öka med Inom vilka områden, volym, på vilken nivå? Vilka skall universiteten/högskolorna utbilda? Programmerare? Projektledare? Teknikspecialister? Produktutvecklare? Tekniskt underhåll och support? Användarorienterade systemvetare? Design, kognitionsvetare, medieproducenter? Nivån: hing/kandidat, civ ing/magister, lic/doktor

14 Bolognamodellen - en ny struktur av grundutbildning Generella examina eller yrkesexamina 3 år kandidatexamen (Bachelor) 2 år mastersexamen (Master) 3 år doktorsexamen Högskole- och civilingenjörsprogram kan ha sin gamla struktur. Troligen inför man en teknologie kandidatexamen (Chalmers ht 2004) efter 3 år. Ingång till slutet/profiler på civ ing programmen, dvs till mastersnivån. Man iför ECTS-poäng och betyg (7 gradig skala) Förslaget är börja ht Många univ/högskolor förbereder nu för denna omläggning.

15 Näringslivskommentarer – ibland motsägande Mer mjuka ämnen, projektledning, ekonomi eller Lär studenten teknik vi kan lära dem det andra Studenten måste komma i produktion snabbare, de måste kunna industrins verktyg, språk mm eller Tumma inte på grundläggande och principiella kunskaper, vi kan lära dem det de behöver på företaget

16 Universitetet - industrin Vad skall ersätta praktiken? Är det viktigt för industrin att studenten har praktik? Är det viktigt för studenten och utbildningen med praktik under utbildningen? Det är önskvärt (men kanske ej nödvändigt) för utbildningen att studenterna får praktik. Frågan är mycket näringslivets, är det viktigt för er måste ni ställa upp. Former kan vi säker komma överens om.

17 Industriell programvaruutveckling – Software engineering – Vad lär vi ut? Det varierar mycket mellan univ/högskolorna om hur man hanterar området, volym, djup, projekt mm Ingenjörsmässighet kommunikation skriva-prata arbeta i grupp, olika roller problemlösning kunna använda dagens verktyg och metodik LiTH driver tillsammans med MIT, Chalmers, KTH mfl CDIO- projektet (Conceive, Design, Implement, Operate) som ha förändrar Y-programmet (Elektroteknik och teknisk fysik)

18 SE-moment/kurser inom från Datateknikprogrammet vid LiTH 3 storgruppsprojekt (5-6 studenter) I D1 D1 – Perspektiv på datateknik (avslutar med konferens) D3 – Mikrodatorprojekt (bygg prylar av komponenter) D4 – Programutvecklingsprojekt (fokus på processen) Några SE-orienterade kurser i slutet av utbildningen: Programvarumetodik, teori Designmönster Komponentbaserad programutveckling Programvarukvalitet Programvarutestning (nytt från 2005)

19 Vad kan studenterna idag? Jag funderade lite på vad min senaste X-jobbare använde för metoder och verktyg i ett X-jobb i ett litet företag. De flesta verktygen ingår ej som direkta inslag i våra kurser, utan det gällde att sätta sig in i dessa, förstå dem, kunna använda dem, sätt in dem i en större design etc. Allt detta inom 20 veckor. ESB, XML, JMS, PTP, JINDI, J2EE, Jboss, DAO, BSB, JDBC, Factory, Containers, …. Jag tycker detta visar att det går att kombinera en ganska teoretisk (mycket matematik, principiella kurser) utbildning med ingenjörsmässiga inslag, så att man direkt kan ta sig an uppgift och lösa den på ett ingejörsmässigt sätt.

20 Problem och vad skall vi göra? Kompetens inom industriell programvaruteknik. I allmänhet har lärarna inom programvaruteknik inte erfarenhet själva att arbeta industriellt med programvara (stora program/projekt, många programmerare, följa projektmodeller mm) Vad är undervisningsbart av erfarenheter och insikter? Vad lär vi ut under utbildningen och vad får företagen ta hand om? Bästa lärarkompetensen har Blekinge och Linköping, där även omfattande forskning och forskarutbildning utförs. Linköping har under 7 år haft en företagsforskarskola ”Tillämpad IT och industriell programvaruteknik” med industridoktorander med medel från KK-stiftelsen (ca 40 MSEK + företag/univ 50 MSEK). Behövs forskarutbildade inom området?

21 Problem och vad skall vi göra? Framtida kompetensförsörjning. Kan inte släppa Career Space’s syn på yrkesroller och kompetensområden. Risken är att vi nu får nischade program för att locka IT-studenter. Vi kanske behöver 5-10 olika “generiska” IT-program som är anpassat för olika förkunskaper och yrkesroller. Eller skall det bli så här: Computer Sweden (22 mars). “Datorspel ger högskolor liv”. “För att rädda det som räddas kan av spillran av IT- utbildningarna satsar högskolorna på datorspelutbild- ningar”. För några år sedan var det “medie”-utbildningar.

22 Problem och vad skall vi göra? Framtida kompetensförsörjning. Genom att tydligare kunna beskriva olika roller vad man gör inom IT-industrin och vad IT används till inom annan industri, så borde vi bättre kunna beskriva till vilka roller våra program är designade för. Exempel på frågeställningar: - När är programmeringskunskapen det viktigaste? Räcker det att kunna språk, verktyg, algoritmer, designmetoder? - När måste vi även ha tillämpningskunskap, förstå den tekniska eller administraitv omgivningen inom vilket programmen skall verka. - Måste man förstå hur produkten framställs, marknadsförs och säljs. - ….. …..

23 Vad kan förbättras? Många av frågorna och förbättringsförslag finns i rapporten och kommer att presenteras av Margareta Josefsson i sitt anförande.


Ladda ner ppt "2015-06-011 Industriell Programvaruutveckling Seminarium Linköping den 25 mars 2004 Hur fungerar utbildningen på högskolan idag och hur ska de närma sig."

Liknande presentationer


Google-annonser