Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Etikens grunder I Hälsoetik Karlstads universitet Vt 08.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Etikens grunder I Hälsoetik Karlstads universitet Vt 08."— Presentationens avskrift:

1 Etikens grunder I Hälsoetik Karlstads universitet Vt 08

2 Några påminnelser  Denna presentation ersätter inte boken utan kompletterar den  Boken behandlar flera av filosofins svåraste frågor  Det här är knappast frågor som man kan ”lösa” – alltså inte nå säkra svar på  Det betyder inte att det helt skulle saknas svar

3 Etik och moral  Notera den vanliga åtskillnaden mellan moral (något praktiskt) och etik (något teoretiskt  Tänk efter: Är det en meningsfull uppdelning?  Kan man vara expert på etik och ha en usel moral???

4 Varifrån kommer våra värderingar?  Notera att frågan skulle kunna vidgas till att också omfatta ”våra handlingar som uttrycker våra värderingar”  Vilken moral är min: den jag uttrycker i mina ideal och mina etiskt betydelsefulla uppfattningar?  Eller den jag ger uttryck för i mitt handlande?  Eller kanske båda?  Om det finns en spänning mellan dessa?

5 Moralpsykologi  Ett fält där det forskas allt mer  Närhet och släktskap spelar förstås in. Hur mycket?  Kan moralen vara (delvis) genetiskt styrd?  Är våra handlingar medvetna, alltså är vi alltid ansvariga för dem?  Finns det lägen där jag är ”bortom mig själv”, alltså inte i kontakt med mitt ”moraliska jag”?

6 Moral och genus  Gilligans kritik av Kohlberg  Om det finns skillnader mellan könen (genomsnittliga) – är de då biologiskt grundade eller är de resultatet av olika socialisation?  Kommer, exempelvis, de nu rätt påtagliga skillnaderna mellan män och kvinnor vad gäller våldsbrott att vara borta om tjugo-trettio år?  Är män och kvinnor pga av sitt kön olika fallna för ”omvårdnad”?

7 Krav och ideal  Det finns en poäng i att skilja mellan det vi definitivt bör göra -”etiska krav” - och det som det vore mycket bra om vi gjorde men som knappast kan ses som ett rimligt krav att vi gör - ”etiska ideal”.  Gränslinjen här är sannerligen inte enkel  Måste denna avvägning individualiseras dvs anpassas till individers olika förutsättningar?  Så det som är ideal för en person kan vara krav för en annan?

8 Vad styr våra handlingar?  Aktörer handlar medvetet utifrån avsikter och planer med sitt liv  Offer är styrs av yttre krafter, av omständigheter och tillfälligheter  Vilken bild av människan är riktigast?  Är människan ”fri, ansvarig, kreativ och social”, som det står i HSL?

9 Frihet och ansvar  Är människan fri så är hon väl ansvarig?  Men om våra val är i viss mån ofria, är vi då fullt ut ansvariga för dem?  Men jag straffas ju för mina handlingar om de bryter mot lagen och omständigheterna kan ju bara mildra domen något?  Men om jag handlat under inflytande av starka känslor som jag inte kan styra, men som styr över mig?  Är jag ansvarig för mitt missbruk – av tobak, alkohol, droger, mat?

10 Autonomi-debatten  Vissa personer kanske saknar förmågan att göra egna självständiga val?  Vad krävs för att vi skall betrakta ett val som just autonomt?  En 7-åring, en 16-åring, en måttligt utvecklingsstörd, en person med mild-måttlig demens, en person med en manodepressiv sjukdom i aktiv fas, en hjärnskadad, en person under extrem press (jfr Rödbyfallet)

11 Överskattar vi människors rationalitet?  Enligt idealet handlar människor med god information om sina val sedan logiskt för att nå sina mål i livet  Så om vi ”bara” förser individer med de rätta kunskaperna kommer de att fatta de för dem själva rätta långsiktiga besluten?  Är detta sannolikt?  Har vi en övertro på information och kunskap?  Vad formar de värderingar, verklighets- bedömningar, attityder och drivkrafter som sedan styr våra handlingar?

12 Vad bör vi göra?  Denna fråga tycks dels handla om vad vi har ett krav på oss att göra (utifrån eller inifrån) – och vad vi borde göra om vi verkligen vill vara goda människor  Boken skiljer på etiska krav och etiska ideal  Gränsen är inte alltid enkel att dra  Ofta kan man enas om det allmänna kravet (t ex att bry sig om andra), men går olika långt i synen på vad som är ett krav

13 Begreppet etiskt dilemma  Ett dilemma är en situation där det finns oförenliga etiska krav.  Man kan också säga att det finns minst två etiska värden som inte kan uppfyllas på samma gång.  Valet bör då falla på det alternativ som skapar mest gott, alternativt minst ont  Men vi skall se att det finns högst olika meningar om vad det innebär

14 Hur skall vi kunna veta vad som är den rätta handlingen? (Kap 2)  Notera att detta är en fråga som kan gälla framåt i tiden (prospektivt), när man står i inför ett val  Den kan också gälla när man vill etiskt bedöma en handling som redan inträffat, alltså bakåt i tiden (retrospektivt)  Vissa menar att det finns vägledande system och modeller för detta (t ex utilitarism eller pliktetik)  Andra menar att så inte är fallet (situationsetiker, ibland också dygdetiker)

15 Dygdetik: Fokus på karaktär och personliga egenskaper  Dygd är ett gammalt antikt begrepp  Dygd avsåg då en möjlighet, en potential, som vi alla bär på inom oss och kan utveckla  Som följd av detta riktades stort intresse mot (upp)fostran, utveckling, ”karaktärsdaning”  Men dygdetiken säger inget precist om hur handlingar skall bedömas  Därför kan den mycket väl kompletteras med en beslutsmodell t ex pliktetik eller utilitarism

16 Den goda viljan och en rätta handlingen  Man kan kanske säga att dygdetiken ställer den lika gamla som hopplöst svåra frågan om hur man blir en god människa  Det är ju inte säkert att god vilja (sinnelags- etik) räcker  ”Vägen till helvetet är stensatt med goda avsikter”, skrev Milan Kundera  Vad krävs mer än god vilja?

17 Acrasia  Redan Sokrates och Paulus påpekade detta.  Det vi vill göra (enligt vårt samvete) gör vi inte alltid, medan vi tyvärr rätt ofta gör det vi inte vill (enligt samma samvete)  Svaret på varför det blir så är nog ytterst komplicerat och finns inom psykologi, biologi, filosofi, antropologi

18 Kunskapsformer  Aristoteles menade att det finns en alldeles egen kunskapsform som handlar om att både se och göra det rätta – alltså att förverkliga det goda i världen  Han kallade den phronesis  Denna kunskap är minst lika viktig som episteme, den teoretiska kunskapen, och techne, den praktiska kunskapen

19 Dygdetikens räckvidd  Visst är det viktigt att uppmärksamma aktörens karaktär och moraliska mognad  Phronesis är ett begrepp som används mycket, inte minst inom medicinsk etik och vårdetik  Men räcker dygdetiken, lämnar den inte många frågor obesvarade?  Även dygdetiker måste ju fatta svåra beslut

20 Men frågan om den rätta handlingen, då? (Kap 3)  Sinnelaget kanske inte är någon garanti för att handlingen blir rätt?  Hur då göra?  Konsekvensetikens svar är att man skall rikta fokus på alla handlingens följder  Pliktetikens svar är att regeln (plikten) skall följas  Båda dessa svar rymmer sina utmaningar

21 Deontologisk etik  Kallas också pliktetik eller regeletik  De regler som skall följas kan kallas principer eller normer eller just regler  Exempel på deontologiska regelsamlingar finns i de flesta religioner  Yrkesetiska regler kan innehålla delar som är deontologiska  Regelsystem kan bli omfattande

22 Pliktkollisioner  Plikter kan uppenbarligen kollidera - och hur skall då det hanteras?  Vanligt att se principer som prima facie  Detta innebär att regeln gäller såvida inte någon annan starkare regel finns som ”tar över”  En prima facie-princip är alltså inte en absolut plikt  Finns det över huvud taget absoluta plikter? Är kanske skyldigheten att respektera människovärdet en sådan absolut princip?

23 Krångliga system av plikter  En komplikation med deontologisk etik är att det inte är lätt att hitta absoluta plikter - och finns dessa formuleras de extremt allmänt  Man kan få system av regler av prima facie- typ som gör det mycket komplicerat att finna den rätta handlingen  Exempel kan vara ”de fyra gyllene medicinetiska principerna”. Hur väga dessa mot varandra?

24 Plikten att skydda liv  I sjukvården är ett vanligt förslag på en absolut plikt den att rädda och skydda liv  Ett annat förslag är plikten att förhindra eller bota sjukdom  Är detta absoluta plikter?  I så fall finns alltså inga andra plikter/regler/ principer som kan vara lika starka och någon gång innebär att sjukdom inte skall botas  Är det rimligt?

25 Konsekvensers betydelse  De flesta menar nog närmast intuitivt att man visst kan låta sig vägledas av en regel eller plikt, men att man alltid måste ta hänsyn till konsekvenserna av att just denna regel följs  Det är i så fall inte tillräckligt att utgå från att regeln är så bra att konsekvenserna ”av sig självt” blir bra  Detta är alla konsekvensetikers uppfattning

26 Olika typer av konsekvensetik  Det som skiljer olika typer av konsekvensetik är oftast synen på just vilka konsekvenser som är önskvärda att uppnå  Detta är ju faktiskt ett annat sätt att uttrycka den enormt stora frågan om vad det är i livet som har etiskt värde, särskilt intrinsikalt värde  Med detta menas saker/tillstånd/ förhållanden som är goda i sig, inte endast för något/någon annan  Det senare kallas instrumentellt värde

27 Vad är gott i sig?  Olika förslag finns förstås på vad som har intrinsikalt värde  Det kanske kraftfullaste förslaget är att lycka och välmående har egenvärde. Detta hävdar utilitarister.  Andra hävdar att det finns andra intrinsikala värden – kunskap, ärlighet osv  Notera att inget hindrar att något som är ett intrinsikalt värde också kan vara instrumentellt i förhållande till ett annat egenvärde – t ex kunskap i förhållande till lycka

28 Singers fråga  Peter Singer är en av världens mest kända filosofer - och uttalad utilitarist  Singer ställde tidigt frågan inte bara vad som är gott (i hans fall lycka/välmående) utan också för vem/vilka?  Singers fråga i ”Djurens befrielse” var: Det är väl inte bara människors välmående som räknas, även högre djurs?  Därmed blir en redan mycket svår etisk konsekvensbedömning ännu mer komplicerad

29 Etiskt relevanta individer  Singer utökade kretsen av individer att ta hänsyn till, alltså etiskt relevanta individer  Men skall alla dessa individer väga exakt lika tungt?  Är en ko i Indien lika etiskt betydelsefull för mitt handlande som mina egna barn?  En fullt genomförd utilitarism av Singers biocentriska typ är extremt krävande

30 Klassisk utilitarism (kap 4)  Utilitarismen hör nära samman med genombrottet för liberalismen och industrialismen  Den användes för att argumentera för demokrati och minskad ojämlikhet  Jeremy Bentham och John Stuart Mill är de mest kända representanterna för denna inriktning  Utilitarismen har varit oerhört inflytelserik som samhällsideologi under 1900-talet  Samhällsnyttan har därmed fått en stark ställning

31 Utilitarism och rättvisa  I vissa lägen kan utilitarism och annan konsekvensetik ge starka skäl för rättvisa  Men i andra lägen tycks kunna det bli tvärtom  Exemplet endocarditoperationer  Exemplet friskvård och ”utsatta”  Exemplet nya mediciner  Kanske måste vi balansera rättvisa och nytta i vissa lägen?

32 Helgar ändamålet medlen?  Får man göra riktigt ruskiga saker om bara resultatet av handlingen blir något mycket gott?  Kanske är handlingen inte ruskig då?  Kan alltså det som ter sig ruskigt rättfärdigas i ljuset av sina konsekvenser?  Integritetskränkningar? Lögner? Tyrannmord? Krig? Bara vissa krig? Tortyr??

33 Forskningsetik och utilitarism  En del forskning som vi idag ser som oetisk har sannolikt haft omfattande gynnsamma konsekvenser för många människor  Den motiverades just på det sättet  Efter andra världskriget infördes steg för steg spärrar mot att låta de goda konsekvenserna motivera integritets- kränkningar eller direkta övergrepp

34 Konsekvenser är ändå viktiga  Vi bedömer givetvis nästan alltid konsekvenserna av det vi gör – och bör rimligen göra det  Hur skyddar vi oss mot att gå för långt?  Tabun för vissa handlingar?  Rättighetsgrundat skydd för individer?  En närhetsgrundad omsorgsetik?  Men när omsorgskänslan sviktar – vad skyddar då individen mot ”allmännyttan”?

35 Varje fall sker i en situation  Detta självklara faktum har utgjort grunden för något som ibland kallas situationsetik (kap 5)  Det är inte lätt att förstå vad detta är  Ofta menar situationsetiker att etiska teorier är värdelösa eftersom situationer är så unika och komplexa  Deras recept mot detta är oklart  Att tala om intuition och att ”känna sig fram” hjälper knappast långt

36 Varje situation måste tolkas  Det tycks ändå viktigt att påminna om hur unik varje situation är, att den måste tolkas  Hermeneutiken är en tolkningslära som försöker förstå hur vi gör när vi tolkar texter, men också hur förstår andra människors avsikter och handlingar  Berättelser av olika slag verkar vara av stor betydelse för våra tolkningar av verkligheten  För vi håller ju jämnt på med dessa, eller hur?  Vad är speciellt med just tolkningar i etiskt laddade situationer?

37 Fallbeskrivningar - kasuistik  Kasuistik är berättelser om speciellt intressanta/ komplicerade situationer när beslut var svåra  Ofrånkomligen görs en stark komprimering och vissa aspekter väljs ut och andra väljs bort  Detta har ibland kallats ”tunna beskrivningar”  Romaner är motsatsen – de är ”tjocka” – precis som livet självt  Kasuistik har både fördelar och risker

38 Att diskutera fall – fiktiva och verkliga  Vanlig metod för undervisning/träning i etik  Men eftersom fallen är ”tunna” kan många sidor av ett etiskt dilemma förbises  Att diskutera romaner, filmer och andra berättelser kan i det avseendet vara bättre  Men om man anser närheten till den berörda viktig så kan ju inte kasuistik fungera särskilt väl  Kasuistik kan bli efterklok – det gäller att söka förstå vilka villkor aktörerna hade för sina beslut

39 Några svåra frågor: I Universalism eller relativism  Den som anser att samma grundläggande värden gäller här i Sverige 2008 som i Somalia eller på Bali 1962, eller i Ryssland 1917 – ja den personen är universalist (värdeobjektivist)  Universalisten tror att det finns eviga värden som äger giltighet över tid och rum  Universalisten tror alltså inte att vad som är etiskt riktigt avgörs av hur många som har en viss värdering – en person kan ha rätt mot tjugo miljoner  Enligt universalisten kan man alltså missta sig i etiska frågor – i själva verket gör vi ofta det  Men hur avgör vi då vad som är etiska misstag?

40 Relativistens dilemma  Denne anser att vi själv definierar – individuellt eller i grupp – vad som är rätt och gott  Det goda kommer alltså att växla med tidpunkt och plats  Om alla i Indien accepterar kastsystemet så är det gott?  Och förtryck av kvinnor var rätt under antiken?  Men om allt är relativt – då är ju även denna uppfattning relativ och bara en tidsbunden föreställning?

41 II Opartiskhet  Oftast anses idealet vara opartiskhet i etiska frågor  Men är det säkert helt riktigt?  Skall jag vara opartisk mellan vänner och icke- vänner, mellan mina barn och andras, mellan den som står mig mycket nära och den som är fullständigt främmande?  Får jag vara partisk till förmån för min patient och driva hennes intressen?  Kan man försvara etisk lojalitet?

42 Olika roller  Kanske har vi som individer rätt (eller till och med skyldighet) att vara partiska ibland?  Men som samhällsmedborgare, när det gäller övergripande etiska beslut och fördelning av resurser och stöd och hjälp, måste vi försöka vara opartiska?  Men när är man privatperson och när är man medborgare?

43 III Individ kontra kollektiv  Individens ansvar i förhållande till kollektivets är en av de allra svåraste frågorna i det moderna samhället  Den har en enorm betydelse för en rad områden – exempelvis miljöfrågor och hälsovård  ”Allmänningarnas tragedi” formulerades av debattörer på 60-talet  Dilemmat har också kallats ”fripassagerarens dilemma”

44 Individens ansvar för det gemensamma  Om en nyttighet är allmänt tillgänglig och närmast gratis – som luft och vatten, socialförsäkringar, fri- och rättigheter – och om alla drabbas om den missbrukas ….vem har då ansvar?  Jag kan dra kortsiktig personlig fördel av att vara fripassagerare men i längden drabbas alla  Vilka lösningar finns på detta?  Samarbete, ömsesidighet, prissättning, bestraffning……..

45 IV Etisk osäkerhet  Vi har märkt att många etiska dilemman inte har några entydiga lösningar  Det betyder inte att allt flyter, eller att alla resonemang är lika goda  Det finns ofta en stor skillnad mellan medveten och noga reflekterad osäkerhet – och den bedrägliga säkerhet som har att göra med att man inte alls tänkt efter

46 Att leva med provisoriska svar  Etisk osäkerhet sammanfaller ofta med ”epistemisk osäkerhet” – dvs en situation osäkerhet råder både om fakta och värderingar  Epistemisk osäkerhet är åtminstone i princip möjlig att minska med mer kunskap (men sällan t ex i epidemiologi)  Normativ osäkerhet är på sätt och vis mer grundläggande, men kan reduceras med klarhet, konsistens, tydlighet och öppenhet

47 Till slut  Detta med etisk teori är som en liten pusselbit i vårt ständiga brottande med de svåra frågorna  Det är där den stora möjligheten finns – att vågar vara medveten och ansvarig inom de ramar som mitt liv sätter för mig  Alltså kanske dygdetiken har rätt – moralisk utveckling är verkligen möjlig?


Ladda ner ppt "Etikens grunder I Hälsoetik Karlstads universitet Vt 08."

Liknande presentationer


Google-annonser