Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Om hälsa och ohälsa Begrepp och förklaring Bengt Brülde Filosofiska institutionen, Göteborgs universitet.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Om hälsa och ohälsa Begrepp och förklaring Bengt Brülde Filosofiska institutionen, Göteborgs universitet."— Presentationens avskrift:

1 Om hälsa och ohälsa Begrepp och förklaring Bengt Brülde Filosofiska institutionen, Göteborgs universitet

2 Frågor om hälsa (”hälsosyn”) 1. Vad är hälsa, vari består en persons hälsa? (Vad är sjukdom, och hur förhåller sig hälsa till sjukdom?) 2. Hur ska hälsa (och sjukdom) förklaras? 3. Hur främjar man bäst hälsa, botar eller förebygger sjukdom? 4. Hur kan och bör hälsa mätas, och i vilken grad är det mätbart? (Hur klassificera och diagnostisera sjukdom?)

3 Begreppsfrågan Vari består en persons hälsa? Hur definiera begreppet ”hälsa”? Med tanke på att hälsa är en variabel: Vilka förändringar ska räknas som hälsoförändringar? Ta hänsyn både till den somatiska och den psykiska hälsan Manifest eller grundläggande hälsa?

4 Varför definiera ”hälsa”? Poängen är rent praktisk: Vi vill finna en definition som gör att alla de verksamheter och projekt som har hälsa som målsättning får en så rimlig inriktning som möjligt.

5 Fyra sätt att definiera ”hälsa” Biomedicinska definitioner Funktionella definitioner, i termer av holistisk funktionsförmåga I termer av välbefinnande Pluralistiska definitioner: olika kombinationer av de tre första

6 Biomedicinska definitioner av hälsa En person har god hälsa då det inte finns några störningar i hennes anatomiska eller biofysiska strukturer och/eller deras funktioner Denna hälsodefinition är atomistisk eller reduktionistisk, då personens (helhetens) hälsa reduceras till delarnas ”hälsa”. Definitionen bygger på (a) tanken att god hälsa är detsamma som frånvaro av sjukdom och (b) apparatfelsteorin om sjukdom

7 Funktionella definitioner av ”hälsa”. Att en person har god hälsa innebär att hon fungerar väl eller normalt (som helhet), att hon har en god funktionsförmåga. Att ha full hälsa är detsamma som att kunna göra eller uppnå vissa saker under vissa typer av omständigheter. Hur väl en person fungerar är även begreppsligt beroende av vilka dispositioner, reaktionsmönster, föreställningar och attityder som hon har.

8 Vad kan den som har full hälsa göra eller åstadkomma ? Uppfylla sina önskningar (uppnå sina mål) Förverkliga sina vitala mål Göra det människor i allmänhet kan göra Prestationsförmåga Basala förmågor

9 … och under vilka omständigheter? De faktiska omständigheterna Standardomständigheter Rimliga omständigheter Många olika typer av omständigheter

10 Att definiera ”hälsa” i termer av välbefinnande. Hälsa som ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande (WHO 1948) Hur dra gränsen mellan det välbefinnande (lidande) som är ”hälsorelaterat” och det som inte är det? Hälsorelaterat välbefinnande har oftast inre orsaker och är associerat med prestationsförmåga. Viktigt att skilja mellan hälsa och livskvalitet.

11 Att mäta hälsa. Poängen med att mäta hälsa? Av utvärderingsskäl, som grund för prioriteringar osv. Att mäta hälsa i princip vs. i praktiken

12 Mätbarhetsfrågan. Är det möjligt att mäta hälsa ens i princip, och i så fall i vilken grad? Interpersonell mätbarhet: I vilken grad kan man mäta olika personers hälsa på en och samma skala? Intrapersonell (intertemporal) mätbarhet: I vilken grad kan man mäta en och samma persons hälsa vid olika tidpunkter på en och samma skala?

13 Att mäta hälsa i praktiken. Hur ska man mäta hälsa i praktiken? Hur ska man gå tillväga när man konstruerar instrument för att mäta hälsa? Hur ska man ta ställning till befintliga instrument?

14 Förklaringsfrågorna Det finns ett stort antal olika explananda som måste hållas isär: Att förklara hälsonivåer vs. hälsoskillnader (variationer i hälsa) Att förklara variationer mellan individer vs. grupper (nationer, regioner, samhällsklasser, yrkesgrupper, kön) Att förklara skillnader vid ett visst tillfälle vs. variationer över tid Det finns ett stort antal olika utfallsmått, t.ex. mortalitet, morbiditet På explananssidan: Att förklara ”samtidigt” eller historiskt Alla förklaringar är multifaktoriella, vissa faktorer påverkar lyckan via andra faktorer, olika faktorer har olika tyngd, faktorer samverkar och växelverkar

15 Hälsoskillnader mellan individer Fem huvudtyper av faktorer som (mer eller mindre direkt) bestämmer vilken hälsonivå en viss individ befinner sig på: Storskaliga samhälleliga faktorer (förklarar hälsoskillnader mellan nationer) Omedelbara yttre livsvillkor: miljö, social position Verksamheter (inkl. livsstil och levnadsvanor), relationer Psykologiska faktorer Genetiska och andra biologiska faktorer (Historiska faktorer har också stor betydelse, men påverkan passerar via samtidigt föreliggande faktorer)

16 Hälsoskillnader mellan nationer Varför är vissa samhällen bättre att leva i ur hälsosynpunkt? Materiell välfärd: tillgång till rent vatten, sanitet, mat, bostad etc. Fler ekonomiska faktorer: jämlikhet, arbetslöshet, jämställdhet?? Politiska faktorer: demokrati, fri- och rättigheter, rättssäkerhet?? Trygghet, stabilitet, fred, kriminalitet Institutionella faktorer: välfärdsstaten, tillgång till vård och utbildning, anställningstrygghet, arbetsmiljölagstiftning etc. Kulturella faktorer: alkoholkultur, föreningsliv, tillit etc.

17 Yttre livsvillkor Fysisk arbetsmiljö (buller, luft, belastning) Psykosocial arbetsmiljö (krav-kontroll-stöd-modellen, ansträngnings-belönings-modellen) Livssituation utanför jobbet (krav, kontroll etc.) Inkomst och förmögenhet (absolut ställning) Relativ social position, inkl. yrkesstatus, inkomst, utbildningsnivå (men varför??) (Dessa faktorer är inte alls lika viktiga i lyckofallet, p.g.a. habitueringseffekten)

18 Verksamheter och relationer Sysselsättning vs. arbetslöshet Arbetets beskaffenhet Fritidsaktiviteter, livsstil, levnadsvanor: ANT, kost, motion, sömn etc. Nära relationer, socialt stöd, socialt nätverk Religion (psykologi, livsstil, sociala aspekter)

19 Psykologiska faktorer Typ A-beteende (klassisk psykosomatik) Alexitymi KASAM: begriplighet, hanterbarhet (kontroll), ”meningsfullhet” (engagemang). En psykologisk skyddsfaktor/GMR. ”Appraisal” och copingstil (grad av psykologisk stress) Förklaringsstil Egenkrav, ambitionsnivå, perfektionism Lycka (nunnorna) Delaktighet

20 Psykologins betydelse? Hur tungt väger de psykologiska faktorerna jämfört med de ”yttre” faktorerna? Mellan nationer: Yttre och objektiva faktorer förklarar i stort set hela variationen? Inom (rika) nationer: Psykologiska faktorer förklarar en betydligt större del av variationen?


Ladda ner ppt "Om hälsa och ohälsa Begrepp och förklaring Bengt Brülde Filosofiska institutionen, Göteborgs universitet."

Liknande presentationer


Google-annonser