Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

I programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland 2014-2020 Möjliga åtgärder för lantbruksföretagare Diapaket 3/3.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "I programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland 2014-2020 Möjliga åtgärder för lantbruksföretagare Diapaket 3/3."— Presentationens avskrift:

1 I programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland Möjliga åtgärder för lantbruksföretagare Diapaket 3/3

2 Innehåll Åtgärder som främjar miljöfrågor i programmet Rådgivning Jordbruksinvesteringar Icke-produktiva investeringar Miljöersättningar Ekologisk produktion Kompensationsbidrag Ersättningar för djurens välbefinnande I paket 2 Utbildning Företagsstöd

3 Åtgärder som främjar miljöfrågor i programmet Utbildning och informationsförmedling Utveckling av miljökunskap Rådgivning Rådgivning också i miljöfrågor Anpassning av miljöförbindelse Investeringar Gödselhantering Reglerbar dränering Anläggning av våtmarker Grundlig iståndsättning av naturbeten Utveckling av gårds- och företagsverksamheten Produkt- och serviceutveckling, innovationer, arbetsmöjligheter: t.ex. utveckling av produktifiering av gödsel, miljöföretagande Ekologisk produktion Miljöersättningar Miljöförbindelse och -avtal Kompensationsbidrag Stödberättigande för permanenta betesmarker Ersättningar för djurens välbefinnande Främjande av betesgång Utveckling av tjänster och byar på landsbygden T.ex. samhälleliga miljöinsatser, förnybar energi, rekreationstjänster, naturleder, boendemiljö, landskapsvårdsplaner Samarbete Gemensamma projekt, t.ex. upprättande av nätverk, utvecklingsprojekt, ibruktagande av innovationer, ny praxis eller nya tekniker, pilotprojekt Leader Miljöprojekt som genomförs via lokala Leader- grupper Sida Materialet grundar sig på de uppgifter som var tillgängliga vid publiceringstidpunkten.

4 I programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland RÅDGIVNING

5 Rådgivning i EU-förordningarna Den horisontella förordningen 1306/2013 -Skyldigheter till medlemslandet gällande gårdarnas rådgivningssystem och dess innehåll Landsbygdsförordningen 1305/2013 -Möjligheter till finansiering av rådgivningen -Skillnad mellan utbildning och rådgivning -Skyldigheter gällande rådgivning om miljöersättningar -Stöd för rådgivningen i Landsbygdsnätverket Sida 5

6 Rådgivningen finansieras från olika källor EU-delfinansiering via programmet -Rådgivning som en ny åtgärd i programmet -Upphandling av experttjänst som stödberättigad kostnad vid jordbruksinvesteringar och företagsstöd Helt nationell finansiering -Statstöd för rådgivningen -Skogsrådgivning Sida 6

7 Om förhandlingarna med kommissionen I partnerskapsöverenskommelsen: Finland uppfyller skyldigheterna för gårdsrådgivning i den horisontella förordningen med finansiering från det EU- delfinansierade programmet och med nationell finansiering Den i miljöersättningen planerade näringsbalanskalkylen genomförs genom rådgivningen Hälsovård som tidigare ingick i stödet för djurens välbefinnande genomförs genom rådgivningen Sida 7

8 Rådgivning som en del av landsbygdsprogrammet Rådgivning erbjuds på ett omfattande område -Tvärvillkor, förgröningsstöd, bekämpning av klimatförändring och anpassning till förändringen, biologisk mångfald, skydd av vatten och mark, innovationer, miljöersättning, bevarande av jordbruksmark, ekologisk produktion, växtskydd och integrerad bekämpning, produktionsdjurens välbefinnande och hälsovård samt när det gäller miljöeffektivitet t.ex. effektivisering av energianvändning och förnybar energi Val och inledande utbildning av rådgivare under år 2014 −Godkännande av rådgivare −Senare tilläggsval under utredning Sida 8

9 Gårdsrådgivning TEKSTIÄ VAIKEA LUKEA TAUSTAN TAKIA Sida 9 MILJÖ PRODUKTIONSDJUR hälsovårdsplaner VÄXTSKYDD OCH LIVSMEDELS- OCH FODERHYGIEN PÅ VÄXTPRODUKTIONSGÅRDAR EKOLOGISK PRODUKTION, produktionsdjur ENERGI EKOLOGISK PRODUKTION, växtproduktion INNOVERINGINNOVERING

10 Val av rådgivare Mavi väljer rådgivarna enligt upphandlingslagen −Anbudsbegäran publicerad på sidan I valförfarandet konkurrensutsätts rådgivarnas kompetens och kunskap -Som minimikrav lämplig rådgivningserfarenhet och lämplig utbildning på minst andra stadiet Anbudsgivaren ska uppfylla vissa minimikrav −höra till registret över mervärdesskattskyldiga −förbinda sig till fast timpris för rådgivning Sida 10

11 Rådgivarnas utbildning och register Upprätthållande av rådgivarnas yrkeskompetens Inledande utbildning efter valet Kompletteringsutbildning Hurdan utbildning behövs? Delen NEUVO 2020 på Mavis webbplats Mavis rådgivarregister Landsbygdsnätverkets stöd för rådgivarna Sida 11

12 Val av rådgivare och ersättningar Jordbrukaren väljer det önskade ämnesområdet och en rådgivare från listan Rådgivning enligt jordbrukarens behov Ersättningen betalas till rådgivaren/rådgivarorganisationen Stödberättigade kostnader Rådgivningsbesöken ersätts enligt den tid som används för den. Jordbrukaren bekräftar den tid som använts för rådgivningen. Jordbrukarens bekräftelse är en förutsättning för att stöd betalas. Sida 12

13 Ersättningar för rådgivningen Även förberedelserna för rådgivningsbesöket och rimliga resekostnader kan ersättas. Förberedelsekostnader kan ersättas högst en timme per en rådgivningstimme om det är fråga om en hälsovårdsplan för djur, miljöplan eller energiplan. -I fråga om dessa förutsätts formbunden rapportering Användning av eget fordon ersätts enligt statens resereglemente, men i övriga delar tillämpas statens resereglemente inte. Sida 13

14 Uppföljning och utvärdering Av programarbetet förutsätts inverkan Genom rådgivning har man möjlighet att påverka att även målen för andra åtgärder uppnås, sanktioner minskas och att jordbrukarna mår bättre För att rådgivningen ska lyckas förutsätts förutom kompetenta rådgivare även marknadsföring av rådgivningen Rådgivningsbesök/teman, stycken och euro Rapporter i samband med ansökning av stöd Mavi skickar årligen en enkät till de jordbrukare som har fått rådgivning och till rådgivarna Eventuella separata utredningar Sida 14

15 I programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland INVESTERINGAR

16 Jordbrukets investeringsstöd Mål Bevara primärproduktionen på nuvarande nivå Förbättra gårdarnas konkurrensförmåga och lönsamhet Förbättra djurens välbefinnande, produktionsförhållandena och arbetsmiljön Förbättra energieffektiviteten och öka användningen av förnybar energi Påverka klimat- och miljöbelastningen orsakad av jordbruksproduktionen Sida 16

17 Jordbrukets investeringsstöd Åtgärder som stöds investeringar inom husdjursskötsel investeringar inom växtproduktion lager och investeringar som betjänar försäljningsreparationen investeringar som förbättrar miljöns tillstånd investeringar som siktar på kvalitetsförbättring gårdens energiproduktionsinvesteringar genomförbarhetsundersökningar och -utredningar Sida 17

18 Jordbrukets investeringsstöd Villkor för beviljande av stöd Stödmottagaren ska vara minst 18 år. Tillräcklig yrkeskompetens Företaget ska ha förutsättningar för kontinuerlig lönsam verksamhet Nödvändiga tillstånd, till exempel bygg- och miljötillstånd Förutom villkoren för beviljande av stöd används ett valförfarande för att välja vilka projekt som finansieras

19 Jordbrukets investeringsstöd Stödformer och stödbelopp Stöd kan beviljas som understöd, räntestöd och låneborgen Beloppet av investeringsstöd per gård är högst 1,5 miljoner euro under tre skatteår Stödnivån är beroende av objektet 10–50 procent, dessutom höjningar i gemensamma projekt, för ungdomar och i EIP-projekt

20 Startstöd till unga jordbrukare Mål Trygga jordbruksproduktionens kontinuerlighet genom att främja de unga företagarnas etablering av jordbruk Underlätta en ung ny lantbruksföretagares ekonomiska risk och främja gårdens utvecklingsmöjligheter Sida20

21 Startstöd till unga jordbrukare Villkoren för beviljande av stöd Stödmottagaren kan vara högst 40 år Börjar för första gången att bedriva jordbruk som ansvarig jordbrukare Tillräcklig yrkeskompetens Företagsverksamheten ska ha förutsättningar för kontinuerlig lönsam verksamhet, stödmottagaren ska med sin affärsplan visa att denne kan uppnå en lantbruksföretagarinkomst på minst euro och högst euro senast under det tredje året. Förutom villkoren för beviljande av stöd används ett valförfarande för att välja vilka projekt som finansieras Sida 21

22 Startstöd till unga jordbrukare Stödform och -belopp Understöd euro om sökanden med sin affärsplan kan visa att denne kan uppnå en lantbruksföretagarinkomst på minst euro senast under det tredje året Understöd euro om sökanden med sin affärsplan kan visa att denne kan uppnå en lantbruksföretagarinkomst på minst euro senast under det tredje året Dessutom kan sökanden beviljas räntestöd på högst euro och dessutom befrielse från överlåtelseskatt så att stödbeloppet är sammanlagt högst euro. Sida 22

23 Avträdelsestöd Mål Förlänga lagen om avträdelsestöd för tiden 2015–2018 och på så sätt möjliggöra beviljande av avträdelsestödspension som tidigarelägger gårdarnas generationsväxlingar under dessa år Målgrupp Jordbrukare som varaktigt slutar att bedriva jordbruk och som överlåter gårdens åker och produktionsbyggnader till en nära släkting Ändringar i det nuvarande systemet med avträdelsestöd Den som fortsätter med gårdsbruket ska i affärsplanen visa att jordbruket, skogsbruket och den övriga företagsverksamhet som drivs på gården under de följande fem åren ger en årlig företagarinkomst på minst euro av vilken minst euro ska komma från jordbruket. Under åren 2017 och 2018 skulle minimiåldersgränsen för avträdelsestöd vara 60 år i stället för 59 år Finansiering Nationell finansiering Sida 23

24 Icke-produktiva investeringar Våtmarksinvesteringar Inledande röjning och stängsling av vårdbiotoper och naturlig betesmark Samma åtgärder som tidigare med små ändringar: -Inkluderar rovstängsel för betesmarksobjekt som hör till vårdavtalet -Jordbrukare, registrerade föreningar samt vid våtmarksinvesteringar även vattenrättsliga sammanslutningar -NTM-centralerna får bättre möjligheter att godkänna objekt som anses vara ändamålsenliga i fråga om effektiviteten -Förenklade kostnadsförfaranden möjliga Sida Materialet grundar sig på de uppgifter som var tillgängliga vid publiceringstidpunkten.

25 I programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland MILJÖERSÄTTNINGAR

26 VATTEN OCH BIOLOGISK MÅNGDFALD Nitratdirektivet, vattenramdirektivet, ramdirektivet om en marin strategi, pestisiddirektivet och översvämningsdirektivet Helcoms verksamhetsstrategi för östersjön, EU:s Östersjöstrategi Nationella vattenförvaltningsplaner för vattenförvaltningsområden, havsförvaltningsplan, osv. Habitatdirektivet och fågeldirektivet, Handlingsprogrammet för biologisk mångfald Prioriteringsplan för förvaltning av Natura 2000-områden (PAF) Verksamhetsprogram som gäller bevarandet av genetiska resurser LUFT OCH KLIMAT SAMT ALLMÄNT OM MILJÖ FN:s klimatavtal, EU:s klimat- och energipaket 2020, utsläppstakdirektivet, direktivet om luftförorening Finlands klimat- och energistrategi, det nationella programmet för anpassning till klimatförändringen EU: strategi för resurseffektivitet, EU:s sjunde miljöhandlingsprogram osv. Varifrån kommer miljömålen? Materialet grundar sig på de uppgifter som var tillgängliga vid publiceringstidpunkten.

27 Åtgärder som främjar miljöfrågor i landsbygdsprogrammet Utbildning och informationsförmedling Utveckling av miljökunskap Rådgivning Rådgivning också i miljöfrågor Anpassning av miljöförbindelse Investeringar Gödselhantering Reglerbar dränering Anläggning av våtmarker Grundlig iståndsättning av naturbeten Utveckling av gårds- och företagsverksamheten Produkt- och serviceutveckling, innovationer, arbetsmöjligheter: t.ex. utveckling av produktifiering av gödsel, miljöföretagande Ekologisk produktion Miljöersättningar Miljöförbindelser och -avtal Kompensationsbidrag Rätt till stöd för permanenta betesmarker Ersättningar för djurens välbefinnande Främjande av betesgång Utveckling av tjänster och byar på landsbygden T.ex. samhälleliga miljöinsatser, förnybar energi, rekreationstjänster, naturleder, boendemiljö, landskapsvårdsplaner Samarbete Gemensamma projekt, t.ex. upprättande av nätverk, utvecklingsprojekt samt forskning som är kopplad till praktiken, ibruktagande av innovationer, ny praxis eller nya tekniker, pilotprojekt Leader Miljöprojekt som genomförs via lokala Leader- grupper Sida Materialet grundar sig på de uppgifter som var tillgängliga vid publiceringstidpunkten.

28 Gårdsspecifik åtgärd > en förutsättning för val av skiftesvisa åtgärder - Skötsel av våtmarker - Skötsel av jordbruksnaturens mångfald och landskapet - åkrar för tranor, gäss och svanar - Uppfödning av ursprungsraser Minimikrav för miljöersättning (inte som grund för ersättning) - Hantering av avrinningsvatten - Miljövårdsvallar - Växttäcke på åkrarna vintertid - användning av organisk marktäckning på trädgårdsväxter och utsädespotatis - Placering av flytgödsel i åkern -Återvinning av näringsämnen och organiska ämnen - Åkernaturens mångfald - Alternativt växtskydd för trädgårdsväxter Upprätthållande av ursprungssorter Säkerhetskollektioner av ursprungsväxter Bevarande av ursprungsrasernas genetiska resurser Miljöavtal Miljöersättningar och krav på grundnivå Grundnivå (inte som grund för ersättningen): bl.a. tvärvillkor (= lagstadgade skötselkrav och krav för gott jordbruk och miljökrav) och bevarande av jordbruksmark Miljöförbindelse Åtgärder för bevarande i genbank För åtgärder som hör till förgröningsstödet betalas inga miljöersättningar Skiftesvisa åtgärder Materialet grundar sig på de uppgifter som var tillgängliga vid publiceringstidpunkten.

29 Miljöersättningssystemets delar 1/2 Miljöförbindelse Åtgärd som gäller hela gården: -Balanserad användning av näringsämnen Skiftesvisa åtgärder -Återvinning av näringsämnen och organiska ämnen -Placering av flytgödsel i åkern -Hantering av avrinningsvatten -Miljövårdsvallar -Växttäcke på åkrarna vintertid -Användning av organisk marktäckning på trädgårdsväxter och sädespotatis -Åkernaturens mångfald -Alternativt växtskydd för trädgårdsväxter Åkern ska vara stödberättigad i de programbaserade ersättningarna Skiftesvisa åtgärder har fasta genomförandevillkor, inga planer som ska godkännas. Sida Materialet grundar sig på de uppgifter som var tillgängliga vid publiceringstidpunkten.

30 Miljöersättningssystemets delar 2/2 Miljöavtal -Skötsel av våtmarker -Skötsel av jordbruksnaturens mångfald och landskapet -Uppfödning av ursprungsraser -Åkrar för tranor, gäss och svanar Kräver en separat plan och en avtalshantering vid NTM-centralen. Ingående av miljöavtal kräver inte en miljöförbindelse. Av avtalen ligger endast åkrarna för tranor, gäss och svanar på åkermarken Bevarande i genbank -Upprätthållande av ursprungssorterväxter -Säkerhetskollektioner av ursprungsväxter -Bevarande av ursprungsrasernas genetiska resurser Är inte arealbaserade Sida Materialet grundar sig på de uppgifter som var tillgängliga vid publiceringstidpunkten.

31 Miljöersättningar vs. miljöstöd -I miljöersättningen ingår större helheter och likartade åtgärder har sammanslagits, en helt förnyad struktur, men även bekanta saker finns med. -Gränserna för användning av näringsämnen övergår som minimikrav till miljöförbindelsen -> Ersättningen för en gårdsspecifik åtgärd utgörs i fortsättningen av planering, utbildning osv. -Avtal om specialstöd övergår till skiftesvisa åtgärder i förbindelsen -Mer inriktad än tidigare. Tre åtgärder har geografiska inriktningsområden, även andra åtgärder har inriktats med olika begränsningar. -Ersättningsnivån utgörs av krav som överskrider basnivån såsom tidigare. I ersättningskalkylerna har man beaktat att man inte kan betala ersättning för kraven för förgröningsstöd i direktstöden. -Alla åtgärder har fasta ersättningsnivåer Sida Materialet grundar sig på de uppgifter som var tillgängliga vid publiceringstidpunkten.

32 Miljöersättningar vs. miljöstöd -Ingen definition av husdjursgård eller trädgårdsodlare -Ingen övre åldersgräns -Krav på utbildningsdag för alla -Minimiarealen höjs i förbindelsen till 5 hektar, i trädgårdsodlingen till 1 hektar. -Större flexibilitet när det gäller att välja och genomföra åtgärder -Avtalen har egna arealgränser för avtalsområdet. Avtalen kräver inte ingående av miljöförbindelse -Villkoren för beviljande av stöd för skiften i de programbaserade ersättningarna förenhetligas (dock inte röjningar) -Alla de förbindelser för miljöstöd som inte har slutförts slutar utan återkrav år 2014 (förändringsklausul), likaså de flesta avtalen. -Det uppmuntras att programmets rådgivningsåtgärd utnyttjas Sida Materialet grundar sig på de uppgifter som var tillgängliga vid publiceringstidpunkten.

33 Balanserad användning av näringsämnen Miljöförbindelsens åtgärd som gäller hela gården Kostnader som ersätts: bördighetsundersökningar, 5-årig odlingsplan för hela förbindelsetiden, skiftesvisa anteckningar, 3 meter breda skyddszoner på åkrar längs vattendragen, utbildningsdag och självutvärdering av åkermarkens kvalitetstest. Den som förbindelsen gäller ska utan ersättning följa de separata minimivillkor som upprättats för åtgärden gällande P- och N-gödsling (näringsämnestabellerna). Minimikrav för miljöersättningar är -Användningsbegränsningar för kväve enligt mullhalten -Användningsbegränsningar för fosfor enligt bördighetsklassen -Näringsämnena i gödseln uppskattas till full mängd Sida Materialet grundar sig på de uppgifter som var tillgängliga vid publiceringstidpunkten.

34 Placering av flytgödsel i åkern Skiftesvis åtgärd i förbindelsen Flytgödsel, urin, vätskefraktion som separerats från flytgödsel eller flytande organiskt gödselfabrikat ska spridas med anordningar som placerar eller myllar ner I enlighet med gödslingsvillkoren i förbindelsen Minst 20 m 3 /ha/år Ersättning betalas för spridningsarealen på basis av anmälan på hösten Sida Materialet grundar sig på de uppgifter som var tillgängliga vid publiceringstidpunkten.

35 Återvinning av näringsämnen och organiska ämnen Skiftesvis åtgärd i förbindelsen På åkern sprids näringshaltigt organiskt material vars halt av organiskt material är minst 20 % Ämnen: organiska gödselmedel, jordförbättringsmedel eller växtunderlag enligt lagen om gödselfabrikat, fast gödsel som skaffats från en annan gård för nyttobruk eller torr fraktion som separerats från stallgödsel Stallgödsel, torv, halm, slåtterrester eller motsvarande ämnen från den egna gården är inte stödberättigade Spridningsmängd minst 15 m 3 //ha/år Ersättning betalas för spridningsarealen på basis av anmälan på hösten Sida Materialet grundar sig på de uppgifter som var tillgängliga vid publiceringstidpunkten.

36 Hantering av avrinningsvatten Skiftesvis åtgärd i förbindelsen Innehåller åtgärder för skötsel av reglerbar dränering eller åtgärder för skötsel av reglerbar underbevattning eller återanvändning av torrläggningsvatten Ersättning kan betalas: -för motsvarande specialstödsareal som i det tidigare miljöstödssystemet, motsvarande specialstödsområde -för ett skifte där det har byggts ett lämpligt system och där det är frågan om sur sulfatjord eller organogen jord jordprov separat inriktningssområde för sura sulfatjordar Sida Materialet grundar sig på de uppgifter som var tillgängliga vid publiceringstidpunkten.

37 Tre skiftesvisa åtgärder har geografiska inriktningsområden (miljövårdsvallar, hantering av avrinningsvatten och växttäcke på åkrarna vintertid) Sida 37 Materialet grundar sig på de uppgifter som var tillgängliga vid publiceringstidpunkten I åtgärder som riktas på sura sulfatjordar ska skiftet ligga på ett område som sträcker sig från Sirppujoki avrinningsområde till avrinningsområdet för åar som rinner till Liminganlahti. Inriktningsområde för åkrarnas växttäcke vintertid Inriktningsområde Inriktningsområde för skyddszoner och naturvårdsåkrar Inriktningsområde

38 Miljövårdsvallar 1/3 Miljövårdsvallar är en skiftesvis åtgärd i förbindelsen. Den innehåller tre åtgärder. Skyddszoner: längs vattendrag och utfallsdiken, på Natura 2000-åkrar, grundvattenområden eller på åkrar på gränsen till en våtmark -Växtligheten ska anläggas under de tre första förbindelseåren och bevaras till slutet av förbindelseperioden -Flerårig, ogödslad vall som inte behandlats med växtskyddsmedel -Slås och slåtterresterna förs bort varje år, djur får gå på bete -Stödnivån på skyddszonerna är högre på inriktningsområdet för denna åtgärd än på annat område Sida 38 Materialet grundar sig på de uppgifter som var tillgängliga vid publiceringstidpunkten

39 Miljövårdsvallar 2/3 Fleråriga miljövallar: grundvattenområde, torv- eller mulljord eller på separat inriktningsområde sur sulfatjord -Krav på jordprov -Växtligheten ska anläggas under de tre första förbindelseåren och får inte förnyas genom bearbetning, ska bevaras till slutet av förbindelseperioden -Man får använda gödselmedel och växtskyddsmedel och djur får gå på bete, växtligheten ska bärgas varje år Sida 39 Materialet grundar sig på de uppgifter som var tillgängliga vid publiceringstidpunkten

40 Miljövårdsvallar 3/3 Vallar på naturvårdsåkrar: minst tvåårig, ogödslad vall som inte behandlats med växtskyddsmedel eller gammal vall som utvecklats till vall med många arter -Hela basskiftet eller jordbruksskiftet -Slåtter vartannat år, får bärgas och utnyttjas, djur får gå på bete -Ska slås varje år om ogrässituationen är svår eller träd ska hindras från att växa. -Högst 20 % av den stödberättigade arealen på inriktningsområdet för denna åtgärd, 5 % på annat område (dessutom har den sammanlagda maximimängden vallar på naturvårdsåkrar och mångfaldsåkrar begränsats). Sida 40 Materialet grundar sig på de uppgifter som var tillgängliga vid publiceringstidpunkten

41 Växttäcke på åkrarna vintertid Skiftesvis åtgärd i förbindelsen På inriktningsområdet för denna åtgärd är genomförandesättet mer krävande och stödnivån högre Av den stödberättigade arealen ska minst 20 % ha växttäcke vintertid varje år Mängden kan variera från år till år: på inriktningsområdet 20, 40, 60 eller 80 % (annanstans 20, 40 eller 60 %) Betalningen baserar sig på anmälan på hösten 20 % kan vara reducerat bearbetat, på inriktningsområdet ska områden som överstiger denna procentandel ha äkta växttäcke (stubb eller växt) Begräsningar för att förhindra överlappande betalning Sida 41 Materialet grundar sig på de uppgifter som var tillgängliga vid publiceringstidpunkten

42 Åkernaturens mångfald Skiftesvis åtgärd i förbindelsen med tre åtgärder Gröngödslingsvallar -Anläggs med frön av vall- och gräsväxter + minst 20 % frön av kvävefixerande växter Odling av saneringsgrödor -Oljerättika, vitsenap, tagetes eller en blandning av dem -Får bearbetas 2 månader efter sådd Mångfaldsåkrar -Skiften som besåtts med frön av vilt-, landskaps- eller ängsväxter. Vilt- och landskapsåkrar ska bevaras åtminstone till följande vår, ängsåkrar två växtperioder -Slåtter inte obligatoriskt (man måste hindra träd och buskar från att växa, i svåra ogräsfall slåtter), betesgång inte tillåten -Högst 15 % av den stödberättigade arealen Sida 42 Materialet grundar sig på de uppgifter som var tillgängliga vid publiceringstidpunkten

43 Användning av organiskt täckmaterial på trädgårdsväxter och utsädespotatis -Skiftesvis åtgärd i förbindelsen -Rader med ettåriga trädgårdsväxter: halm, flis, gräsklipp, biologiskt nedbrytbar plast, täckpapper eller annat organiskt material -Rader med fleråriga trädgårdsväxter: halm, flis, gräsklipp, biologiskt nedbrytbar plast, annat organiskt material, täckpapper, gräs som klipps -Radmellanrum i fleråriga: gräs som klipps eller annat organiskt täckmaterial -Raderna och radmellanrummen med utsädespotatis ska täckas med halm -Gäller inte kummin Sida 43 Materialet grundar sig på de uppgifter som var tillgängliga vid publiceringstidpunkten

44 Alternativt växtskydd för trädgårdsväxter -Skiftesvis åtgärd i förbindelsen -Användning av vissa biologiska eller mekaniska bekämpningsmetoder -Uppföljning av hur bekämpningen har lyckats -En bekämpningsåtgärd/skifte, minst ett skifte/år -Kan inte väljas av en gård som förbundit sig till ekologisk produktion -Gäller inte kummin Sida44 Materialet grundar sig på de uppgifter som var tillgängliga vid publiceringstidpunkten

45 Miljöavtal 1/3 Miljöavtalen motsvarar avtalen om specialstöd under den tidigare programperioden, men ersättningsbeloppet är fast €/ha. Prövningen av planen och objektets ändamålsenlighet betonas vid NTM-centralen NTM-centralens prövningsmöjlighet vid godkännande av objekt som främjar programmets mål har utvidgats. Avtalen är separata från miljöförbindelsen. Sida Materialet grundar sig på de uppgifter som var tillgängliga vid publiceringstidpunkten.

46 Miljöavtal 2/3 Skötsel av våtmarker -Våtmarker, anläggning av naturenliga fåror, flödesområden -Jordbrukare, registrerade föreningar, vattenrättsliga sammanslutningar -Från föreningar har verksamhetsgruppens utlåtandekrav avlägsnats -För vattenskydd och/eller främjande av biologisk mångfald, jordbrukseffektivitet som krav -Fast ersättningsnivå Skötsel av jordbruksnaturens mångfald och landskapet -Innehåller vårdbiotoper, naturbeten, kantzoner, skogsdungar osv. -Jordbrukare och registrerade föreningar -Från föreningar har verksamhetsgruppens utlåtandekrav avlägsnats -Fast ersättningsnivå, högre för objekt i värdeklass M och V. Sida 46 Materialet grundar sig på de uppgifter som var tillgängliga vid publiceringstidpunkten

47 Miljöavtal 3/3 Åkrar för tranor, gäss och svanar - På områden där fåglarnas massförekomst orsakar problem för jordbrukare - Lämplig växtlighet och utfodring - Kräver en plan godkänd av NTM-centralen Uppfödning av ursprungsraser - öst-, väst- och nordfinsk boskap, finska getter, finska får, kajanalandsfår och ålandsfår, finska hästar och lantrashönor - Uppfödning och utökning av det djurantal som anges i avtalet under avtalsperioden - Minimiantalet djur har höjts Materialet grundar sig på de uppgifter som var tillgängliga vid publiceringstidpunkten

48 Genbanksåtgärder Stödmottagaren vid åtgärderna Bevarande av ursprungsrasernas genetiska resurser och Ursprungsväxternas säkerhetskollektioner är samordnare för de nationella genresursprogrammen som enligt de åtgärdsplaner som denne upprättat producerar eller köper de nödvändiga tjänsterna. Genbanksåtgärderna är inte arealbaserade. Ersättningen för upprätthållande av ursprungsväxtsort betalas direkt till bevararen. Jämfört med det tidigare avtalet om specialstöd är kravet inte att den ifrågavarande sorten måste odlas varje år utan att säkerställa att sorten upprätthålls Materialet grundar sig på de uppgifter som var tillgängliga vid publiceringstidpunkten.

49 I programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland EKOLOGISK PRODUKTION

50 Ekologisk produktion Mål Ökning av ekologiskt odlad areal och antalet husdjursgårdar med ekologisk produktion Målgrupp Jordbrukare Ändringar under programperioden 2014–2020 Nu en egen åtgärd, förbindelse (tidigare avtal om specialstöd som en del av miljöstödåtgärden) Målet har ställts högt: 20 % ekologisk produktion år 2020 Finansiering under programperioden 2014–2020 EU-delfinansiering 326 miljoner euro (innehåller finansieringen i avtalen om ekologisk produktion år 2014) Sida 50

51 Ekologisk produktion De ekologiska gårdarna har möjlighet att förbinda sig till flera villkor för miljöersättningar och ersättningar för djurens välbefinnande De kan inte förbinda sig till: -Alternativt växtskydd för trädgårdsväxter -Endast gödslingsmedel som är tillåtna inom ekologisk produktion kan användas i åtgärderna placering av flytgödsel i åkern och återvinning av näringsämnen och organiska ämnen -I åtgärden åkernaturens mångfald kan inte betalas ersättning för gröngödslingsvall För samma åtgärder kan inte betalas ersättning eller stöd genom två olika system Sida 51Utkast

52 Ekologisk produktion Förbindelse för ekologisk produktion Femårig förbindelse -Minimiåkerareal 5 ha, trädgårdsväxter 1 ha -Åkern ska vara stödberättigad i de programbaserade ersättningarna -Man ska följa de produktionsvillkor för ekologisk växtproduktion som fastställs i rådets förordning (834/2007) och höra till övervakningssystemet -Utbildningskrav -Kravet gäller hela gården, om trädgårdsväxter på friland kan man ingå en separat förbindelse -Krav på försäljningsväxt Sida 52Utkast

53 Förbindelse för ekologisk husdjursproduktion Femårig förbindelse Antalet djur på gården ska vara minst 0,3 de/ha (nötkreatur, får, getter, svin, hönor, gäss, ankor) -Minimiåkerareal 5 ha, trädgårdsväxter 1 ha -Åkern ska vara stödberättigad i de programbaserade ersättningarna -Man ska följa de produktionsvillkor för ekologisk växtproduktion som fastställs i rådets förordning (834/2007) och höra till övervakningssystemet också i fråga om den ekologiskt uppfödda djurarten -Utbildningskrav -Under det sista förbindelseåret ska ekologiska djurprodukter eller djur produceras till salu Sida 53Utkast

54 I programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland KOMPENSATIONSBIDRAG

55 Kompensationsbidrag 1/2 Mål Främja bevarandet av jordbrukslandskapet genom att trygga att jordbruksproduktionen fortsätter i ett ogynnsamt klimat Målgrupp Aktivodlare som får direktstöd Ändringar under programperioden 2014–2020 Ettårig åtgärd, definitionen odlare förenhetligas med direktstöden minimiarealkrav 5 ha, i skärgården 3 ha Utvidgning av villkoren för beviljande av stöd: Permanenta vallar i gårdsstödet inkluderas Den tillåtna mängden träda och naturvårdsåkrar blir strängare jämfört med föregående period (25 %) Degressiviteten dvs. ersättningsnivån sänks efter 150 ha (-10 %) och 300 ha (-20 %) Sida55

56 Ändringar under programperioden 2014–2020 fortsätter Ersättningen har differentierats mellan odlingssystemen -Husdjursskötsel när minst 0,35 de/ha -Växtodlingsgård, andra än ovannämnda gårdar -Den nationella tilläggsdelen avlägsnas. Höjningen är i fortsättningen en del av programmet (s.k. top-up) Finansiering under programperioden 2014–2020 Delfinansiering på miljoner euro och nationell tilläggsfinansiering på miljoner euro Kompensationsbidrag 2/2

57 I programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland ERSÄTTNINGAR FÖR DJURENS VÄLBEFINNANDE

58 Mål för ersättningar för djurens välbefinnande Förbättra djurens välbefinnande Främja en mer artenlig skötsel av produktionsdjur Öka jordbrukarnas medvetenhet om faktorer som påverkar djurens välbefinnande Svara på konsumenternas förväntningar Betesgången påverkar också landskapsvården Sida

59 ”Ramar” I kommissionens delegerade förordning har man definierat de frågor som villkoren för ersättningar för djurens välbefinnande ska grunda sig på a)Gödning och utfodring som bättre motsvarar djurens naturliga behov b)Omständigheterna i djurskydden, såsom det utrymme som djuren har i bruk, torkmedel c)Tillgång till utomhusutrymmen d)Användning av sövningsmedel och lugnande medel i fall där stympning eller kastrering är nödvändigt Sida

60 Allmänt (1/3) Ersättningar för djurens välbefinnande förbereddes i en omfattande arbetsgrupp, dessutom djurartsspecifika expertgrupper Ersättningar på grund av inkomstförlust och kostnader samt nytta Villkoren ska överskrida kraven i den grundläggande lagstiftningen Villkoren för nötkreatur och svin samt för får, getter och fjäderfä som nya Villkoren innehåller detaljer som lämnar utrymme för tolkning och som inte kan mätas och därför behövs tydliga anvisningar, gemensamma förfaringssätt samt utbildning av stödmottagare, rådgivare och övervakare. För samma sak ska inte betalas överlappande stöd -En ekologisk gård kan inte välja de villkor som redan följs enligt reglerna för ekologisk produktion Sida

61 Allmänt (2/3) Alla gamla förbindelser upphör , möjlighet att ge en ny Djurartsspecifika ettåriga förbindelser som kan förlängas årligen -1 period är undantag: Period för fastställande av stöd kalenderår: −Samma period och samma djurenhetskoefficienter som i övriga djurstöd −Djuruppgifterna hämtas i regel från register – hos fjäderfä beräkningsdagar (månatliga mängder eller slaktmängder) Stöd betalas 1-2 gånger per år (förskott/slutlig) Sida

62 Allmänt (3/3) Villkoren för nötkreatur och svin har bearbetats på basis av erfarenheterna av verkställande och de nya EU- förordningarna. −Hälsovårdsavtal, -besök och -plan kan inte vara med i fortsättningen Via rådgivningsåtgärden kan man få hälsovårdsplaner för produktionsdjur och rådgivning om välbefinnande Valkriterier används om anslagen inte räcker till −Förlängning av giltig förbindelse Sida

63 1. Villkoren för ersättning för nötkreaturens välbefinnande De tidigare villkoren har bearbetats på basis av erfarenheterna av verkställande och kommissionens feedback Minimiantalet djur 15 djurenheter Utfodring och skötsel gäller alla nötkreatur på gården, andra villkor gruppen i fråga 1.1. Utfodring och skötsel 1.2. Främjande av de förhållanden under vilka kalvar hålls (a, b eller c) 1.3. Främjande av de förhållanden under vilka nötkreatur hålls (a eller b) 1.4. Betesgång och rastning för nötkreatur (a eller b) 1.5. Sjuk-, behandlings- och kalvningsboxar för nötkreatur (a och/eller b) Sida

64 1.1. Utfodring och skötsel av nötkreatur Utfodringsplan per djurgrupp Tillräcklig mängd grovfoder och fortlöpande tillgång till vatten Djurhållning −Djur får inte hållas ensamma, köttnöt får inte hållas uppbundna Plan med avseende på funktionsstörningar −Anordningar som går i olag, avbrott i vatten- och eldistributionen −Plan och beredskap att koppla in reservström Sida

65 1.2. Främjande av de förhållanden under vilka kalvar hålls 1.2a. Främjande av de förhållanden under vilka kalvar hålls I -Kalvar yngre än 6 månader, inte dikogårdar -Kalvarna ska hållas i gruppbox, krav på utrymme -En ströad och mjuk liggplats med helt golv -Under drickutfodringsperioden nappflaska och grovfoder fritt 1 vecka -> -Avhorning får endast utföras av en veterinär genom att använda smärtlindring 1.2b. Främjande av de förhållanden under vilka kalvar hålls II -Samma som 1a utan krav på utrymme 1.2c. Främjande av de förhållanden under vilka dikor hålls -Kalvar yngre än 6 månader -Grovfoder ska vara tillgängligt hela tiden -Utrymmeskrav mor + kalv -En ströad och mjuk liggplats med helt golv

66 1.3. Främjande av de förhållanden under vilka nötkreatur hålls Inte för nötkreatur som uppföds utomhus. Endast ett alternativ kan väljas. 1.3a. Minst 6 månader gamla nötkreatur - En ströad och mjuk liggplats med helt golv - Köttnöt får inte hållas uppbundna 1.3b. Minst 12 månader gamla handjur för köttproduktion - Ströad liggplats eller mjuka konstruktioner på spaltgolv - I gruppboxar utrymme 4,5 m 2 /djur eller under kalla förhållanden 6,5 m 2 Sida

67 1.4. Betesgång och rastning för nötkreatur Kan inte väljas för nötkreatur som hålls utomhus året om och inte för gårdar med ekologiska nötkreatur. Endast ett alternativ kan väljas. 1.4a. Betesgång under växtperioden och rastning utanför växtperioden -Minst 6 mån. gamla nötkreatur på bete 60 dgr 1.5–30.9 och annars rastning 2 gånger/vecka när vädret medger det -Betesgång för tjurar kan ersättas med rasthage; krav på yta 6 m 2 / nötkreatur (rasthagen alltid minst 50 m 2 ) 1.4b. Långvarigare betesgång under växtperioden -Minst 6 månader gamla nötkreatur, inte tjurar, på bete 90 dagar 1.5–30.9 Sida

68 1.5. Sjuk-, behandlings- och kalvningsboxar för nötkreatur (1/2) Antingen 5a eller 5b eller båda kan väljas Krav på liggplats (fast och ströad 5a eller mjuka konstruktioner 5b för nötkreatur äldre än 6 månader) Möjlighet att hålla rummet eller djuret varmt Möjlighet att se andra nötkreatur Snabb bindning och säker hantering av djur som behandlas Sida

69 1.5. Sjuk-, behandlings- och kalvningsboxar för nötkreatur (2/2) 1.5a. Sjuk-, behandlings- och kalvningsboxar för mjölkkor och dikor -Möjlighet att mjölka -Antal separata permanenta boxar eller boxar som monteras ihop av delar 1 / 20 kor, krav på yta 11 m 2 / djur 1.5b. Sjuk-, behandlings- och kalvningsboxar för nötkreatur -Andra nötkreatur än kalvar yngre än 2 mån och mjölkkor -Antal separata permanenta boxar eller boxar som monteras ihop av delar 1/50 nötkreatur, krav på yta 6 m 2 /djur för nötkreatur yngre än 12 mån och 10 m 2 /djur för nötkreatur äldre än 12 mån Sida

70 1. Ersättningar för nötkreaturens välbefinnande Sida

71 2. Villkoren för ersättning för svins välbefinnande De tidigare villkoren har bearbetats på basis av erfarenheterna av verkställande och kommissionens feedback Minimiantalet djur 15 djurenheter Utfodring och skötsel gäller gårdens alla svin, övriga villkor gruppen ifråga 2.1. Utfodring och skötsel 2.2. Utevistelse för sinsuggor och gyltor 2.3. Främjande av de förhållanden under vilka suggor och gyltor hålls 2.4. Främjande av grisningsförhållandena 2.5. Ströbeklädning av boxar för avvanda grisar och slaktsvin 2.6. Eliminering av smärta vid kastrering och alternativ till kirurgisk kastrering 2.7. Stimulerande föremål 2.8. Sjuk- och behandlingsboxar Sida

72 2.1. Utfodring och skötsel av svin Gäller gårdens alla svin, utom avvanda grisar För varje djurgrupp en skriftlig utfodringsplan baserad på kalkyler Ständig tillgång till vatten av god kvalitet och i tillräckliga mängder I svinstall för smågrisproduktion en skriftlig produktionsplan: tidsscheman för inseminering och avvänjning, planering av produktionsprocessen En skriftlig uppdaterad plan och ett reservsystem för alstring av elektricitet med tanke på funktionsstörningar Sida

73 2.2. Utevistelse för sinsuggor och gyltor Minst 8 månader gamla suggor och gyltor Rastning dagligen 1.5–30.9 om vädret medger det eller året runt minst 2 gånger/vecka. Djursjukdomsorsaker kan begränsa utevistelsen och de beaktas. Möjlighet att böka och sommartid att vältra sig Journal ska föras över utevistelsen En ekologisk svingård kan inte välja detta villkor Sida

74 2.3. Främjande av de förhållanden under vilka suggor och gyltor hålls Minst 8 månader gamla suggor och gyltor I gruppboxar ska det finnas minst 2,25 kvadratmeter sammanlagd fri golvyta utanför utfodringshäckarna per djur räknat, och av denna yta ska minst 1,3 kvadratmeter per djur utgöra välströat liggunderlag med helt golv En ekologisk svingård kan inte välja detta villkor Sida

75 2.4. Främjande av grisningsförhållandena Minst 8 månader gamla suggor och gyltor Fri grisning (möjlighet till undantag) Grisningsboxen ska vara minst 6 m 2, varav smågrisarna ska förfoga över minst 1 m 2 utrymme skyddat av boxkonstruktioner Smågrisarna ska ha en välströad liggplats där alla smågrisar ryms att ligga ner samtidigt Det ska finnas ständig tillgång till material för bobygge ända fram till grisningen En ekologisk svingård kan inte välja detta villkor Sida

76 2.5. Ströbeklädning av boxar för avvanda grisar och slaktsvin En välströad liggplats med helt golv där alla svin ryms att ligga samtidigt Antingen djupströbädd eller strömaterial och dubbelklimatbox. I slaktsvinstall kan man också använda golvvärme i kombination med rikliga mängder strö Kan inte väljas av en som valt åtgärden med stimulerande material (2.7) En ekologisk svingård kan inte välja detta villkor Sida

77 2.6. Eliminering av smärta vid kastrering och alternativ till kirurgisk kastrering 2.6a. Smärtlindring: Galtgrisar 0–3 mån i svinstallar för smågrisproduktion I samband med kirurgisk kastrering och för smärtlindring efter det ges smärtmedicin som injektion eller oralt 2.6b.Användning av immunokastering: Slaktsvin av hankön i slaktsvinstallar och svinstallar med kombinerad uppfödning Immunokasteringsvaccin ges två gånger enligt separata instruktioner Sida

78 2.7. Stimulerande föremål Alla svin, bortsett från avvanda grisar Både permanenta stimulerande föremål och sådana som tillsätts dagligen −Permanenta föremål tillverkade av naturmaterial, minst 1 st/6 svin −Dagligen tillsätts löst material i en sådan mängd att alla svin i boxen kan använda dem samtidigt Kan inte väljas samtidigt som åtgärden ströbeklädning av boxar för avvanda grisar och slaktsvin (2.5) Sida

79 2.8. Sjuk- och behandlingsboxar Alla svin utom diande smågrisar Ett sjukt eller skadat svin flyttas till en sjuk- och behandlingsbox där det t.ex. ständigt finns tillgång till vatten av god kvalitet Det kan finnas flera svin i boxen, men det måste finnas möjlighet att skilja åt djuren med stängsel Alla djur ska ha en välströad liggplats med helt golv Det ska finnas möjlighet att värma djuret Sida

80 2. Ersättningar för svins välbefinnande Sida

81 3 Villkoren för ersättningar för fårs och getters välbefinnande Minst 5 djurenheter får och getter 3.1. Utfodring 3.2. Främjande av de förhållanden under vilka får och getter hålls 3.3. Skötsel av får och getter 3.4. Betesgång och rastning av får och getter (a eller b) Sida

82 3.1. Utfodring av får och getter Alla får och getter För varje djurgrupp en skriftlig utfodringsplan baserad på kalkyler för olika typer av utfodringsskeden Tillräckligt med grovfoder och ständig tillgång till vatten av god kvalitet och i tillräckliga mängder Sida

83 3.2. Främjande av de förhållanden under vilka får och getter hålls Alla får och getter I boxarna en välströad och mjuk liggplats med helt golv där alla djur kan ligga ner samtidigt Krav på boxyta för får i olika åldrar, också för ensambox för särskilda situationer Baggar och getabockar i gruppbox, möjlighet till undantag För lammen lammkamrar från 2 veckors ålder Avvanda lamm och killingar hålls i grupp Djur som hålls ensamt ska kunna se sina artfränder Sida

84 3.3. Skötsel av får och getter Alla får och getter Får äldre än 1 år ska klippas 2 dgr/år, journal förs över klippningsdagarna Plan för parasitbekämpning Sjuk- och behandlingsboxar Man kan bygga en box runt ett sjukt djur eller ha en separat box i gemensamt bruk där en individ vid behov kan isoleras Krav på liggplatsen och boxytan För en tacka och nyfödda lamm ska det finnas en lamningsbox (minst 2,2 m 2, som kan värmas upp och/eller som är värmeisolerad) I lamnings- och sjukboxarna ska det ständigt finnas tillgång till vatten av god kvalitet och i tillräckliga mängder Sida

85 3.4. Betesgång och rastning av får och getter (1/2) Minst 3 mån. gamla får och getter Tillfälliga begräsningar som beror på djursjukdomar ska beaktas Getterna ska ha möjlighet att klättra på betet Journal över betesgång och rastning ska föras. Man kan välja antingen alternativet a) eller b) En ekologisk får- eller getgård kan inte välja detta villkor Sida

86 3.4. Betesgång och rastning för får och getter (2/2) 3.4a. Betesgång under växtperioden och rastning utanför växtperioden Minst 3 mån. gamla får och getter (bortsett från dräktiga tackor och getter som nedkommer inom 2 veckor) ska få gå på bete 60 dgr under tiden 1.5 –30.9 och rastas också utanför växtperioden minst en gång i veckan när vädret medger det 3.4b. Långvarig betesgång under växtperioden Minst 3 mån. gamla får och getter (bortsett från dräktiga tackor och getter som nedkommer inom 2 veckor) ska få gå på bete 90 dgr under tiden 1.5 –30.9 Sida

87 Ersättningar för fårs och getters välbefinnande Sida

88 Villkoren för ersättningar för fjäderfäns välbefinnande Gäller värphöns, broilrar och kalkoner Minst hönor, broilrar eller kalkoner Ersättning betalas för de fjäderfän som omfattas av villkoret 4.1. Utfodring och skötsel 4.2. Främjande av de förhållanden under vilka broilrar och kalkoner hålls 4.3. Förbättring av luftkvaliteten i värpstall 4.4. Stimulerande föremål 4.5. Plan, ramper och sittpinnar 4.6. Utevistelse Sida

89 4.1. Utfodring och skötsel För varje djurgrupp en skriftlig utfodringsplan baserad på kalkyler Proteinet ska analyseras i spannmålsbaserat kompletteringsfoder som framställs på gården Minst en vecka gamla fåglar ska med fodret ges hela korn som stimulerande foder För slaktfjäderfän ska pappersutfodring användas under de första uppfödningsdagarna. Efter det fungerar papperet som stimulerande material. Sida

90 4.2. Främjande av de förhållanden under vilka broilrar och kalkoner hålls Alla broilrar och kalkoner Förhållandena i uppfödningsstallet -För broilrar används som mätare %- andelen underkända fåglar i köttbesiktningen på grund av ödem samt besiktningsveterinärens partispecifika resultat från bedömningen av hudinflammation på trampdynorna. I slaktpartierna får % -andelen underkända fåglar på grund av ödem inte överstiga 1 % och resultatet från bedömningen av hudinflammation på trampdynorna ska vara lägre än 40 poäng -För kalkoner används som mätare %-andelen underkända hela slaktkroppar per slaktparti. De ska vara under 6,5 % för partier som slaktats 1.5–30.9 och under 5 % för partier som slaktats 1.10–30.4. Sida

91 4.3. Förbättring av luftkvaliteten i värpstall Alla värphöns Spillningen avlägsnas från stallet minst tre gånger per vecka Luftens veckovisa ammoniakhalt i hönsstallet ska ligga under 18 ppm i golvhönshus och under 8 ppm i burhönshus Det ska föras bok över utgödslingar och luftens ammoniakhalt. Sida

92 4.4. Stimulerande föremål Alla värphöns, broilrar och kalkoner Kan inte väljas till hönshus med inredda burar Stimulerande föremål är t.ex. hängande rep, träbitar som hänger i kedjor eller plastföremål som fåglarna kan rulla I stallar med broilrar och värphöns ska det finnas minst 4 stimulerande föremål per varje påbörjad 100 m 2 I avdelningarna i ett kalkonstall ska det finnas minst 2 stimulerande föremål per varje påbörjad 100 m 2 Sida

93 4.5. Plan, ramper och sittpinnar Alla värphöns, broilrar och kalkoner dock inte till hönsstall med inredda burar sittpinnar kan inte väljas till värphöns Det ska finnas sittpinnar för minst 10 procent av slaktfjäderfäna så att det per broiler finns minst 15 centimeter sittpinne och per kalkon minst 20 centimeter sittpinne. För alla fjäderfän ska det finnas plan eller ramper motsvarande minst 10 procent av stallets yta. Planen, ramperna och sittpinnarna ska vara hållbara och säkra. Sida

94 4.6. Utevistelse Alla värphöns och kalkoner; inte till hönsstall med inredda burar Utevistelse 2 dgr i veckan året runt när vädret medger det (undantag början av uppfödningen och perioden 1.3– 1.5 pga risk för djursjukdom) Matplatsen inomhus, sommartid bete, vintertid täckt rasthage Fåglarna ska kunna sandbada och sprätta i enlighet med sina naturliga beteendemönster Sida

95 4. Ersättningar för fjäderfäns välbefinnande Sida

96 Djurenhetskoefficienter för ersättningar för djurens välbefinnande Används också inom andra stödsystem Tjurar, kor och andra nötkreatur äldre än 2 år1,0 Nötkreatur 6 mån. –2 år0,6 Kalvar yngre än 6 mån.0,4 Suggor0,5 Övriga svin0,3 -avvanda grisar: 2/3 med från åldersklassen 0–3 mån. Får och getter, äldre än 1 år0,2 lamm och killingar, äldre än 3 mån.0,06 Värphöns0,014 Broilrar0,007 Kalkoner0,03 Sida


Ladda ner ppt "I programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland 2014-2020 Möjliga åtgärder för lantbruksföretagare Diapaket 3/3."

Liknande presentationer


Google-annonser