Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Skolundersökning 2012 Elevenkät Majorna-Linné - Åk 2.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Skolundersökning 2012 Elevenkät Majorna-Linné - Åk 2."— Presentationens avskrift:

1

2 Skolundersökning 2012 Elevenkät Majorna-Linné - Åk 2

3 Innehåll

4 Om undersökningen Bakgrund och syfte Metod och omfattning Genomförande Liten ordlista Läsanvisning Resultat Prioritering Index Fördelningsdiagram per frågeområde Kön Att arbeta vidare med resultatet Markörs projektgrupp Innehåll

5 Om undersökningen

6 2010 påbörjade Göteborgsregionen (GR) tillsammans med kommunerna inom regionen arbetet med att ta fram underlag för en gemensam undersökning inom skolan. Syftet med undersökningen är att få ett konkret underlag om hur elever och föräldrar uppfattar skolan inom ett antal utvalda områden. Genom att undersökningen genomförs på samma sätt i alla kommuner ges även möjlighet för regionen att arbeta med gemensamma frågeställningar. En gemensam undersökning möjliggör även för jämförelser mellan den egna kommunen och övriga kommuner inom Göteborgsregionen som därmed kan lära av varandra. Resultatet av undersökningen ska ligga till grund för verksamhetsutveckling av skolan för såväl Göteborgsregionen totalt som för enskilda skolor och klasser. Den gemensamma undersökningen omfattar alla kommuners grundskoleelever i årskurserna 2, 5 och 8 samt gymnasielever i årskurs 2. Utöver den gemensamma omfattningen gavs skolorna/kommunerna även möjlighet att utöka undersökningen till att omfatta elever från flera årskurser och/eller föräldrar. Undersökningsföretaget Markör Marknad och Kommunikation genomförde den första undersökningen 2011 och har även genomfört årets undersökning (2012). Om undersökningen – bakgrund och syfte

7 2011 års undersökning kan ses som en pilot, då det tidigare inte genomförts någon liknande undersökning inom skolan. Svarsfrekvensen bland eleverna landade 2012 för hela undersökningen på 58 procent. Antal elever som omfattades av undersökningen var drygt (Göteborgs stad valde att inkludera alla elever i grundskolan i undersökningen). Inför årets undersökning har vissa justeringar i genomförandet gjorts utifrån lärdomar från den första undersökningen. De största förändringarna har inneburit att det i år har varit färre inblandade vid inrapporteringen av elevantal, men även att det har lagts mer tid till att förankra undersökningen internt. Resultaten för undersökningen redovisas årskursvis på följande nivåer: Totalnivå för GR (alla deltagande kommuner) Kommunnivå Stadsdel/område (i de fall kommunerna önskar) Skolnivå Om undersökningen – bakgrund och syfte

8 Metod Alla deltagande kommuner har haft en gemensam ”basenkät” för grundskolans elever åk 2, 5 och 8 samt gymnasieskolans åk 2. De kommuner som önskat, har haft möjlighet att lägga till frågor och målgrupper (såsom föräldrar). Föräldraenkäten (för de kommuner som valt att föräldrar skall ingå) är identisk för samtliga kommuner. Undersökningen genomfördes med hjälp av en webbenkät. Omfattning Den gemensamma målgruppen är grundskoleelever i årskurs 2, 5 och 8 samt gymnasieelever i årskurs 2 inom Göteborgsregionen (ej Härryda). Övriga målgrupper såsom elever i andra årskurser, vuxenutbildning och särskola samt föräldrar är tillval och varierar mellan kommunerna. Om undersökningen – metod och omfattning

9 Undersökningens enkäter togs fram gemensamt inom projektet. Följande enkäter togs fram: Enkät åk 2 grundskola (har språkligt omarbetats till ett enklare språk inför årets undersökning) Enkät åk 5 och 8 grundskola Enkät år 2 gymnasium Det togs även fram gemensamma enkäter för föräldrar inom grundskola och förskola. Om undersökningen – genomförande

10 De deltagande kommunerna utsåg en kommunrepresentant som sedan skickade in namn och kontaktuppgifter till kontaktpersoner ute på de enheter/skolor som ingår i undersökningen till Markör. Kommunrepresentanten ansvarade även för att rapportera in antalet individer som ingår i urvalet till Markör. Utifrån underlaget skapades sedan inloggningsuppgifter på klassnivå. Därefter fick kontaktpersonerna i uppdrag att distribuera ut inloggningsuppgifterna till klasserna, något som i regel skedde via mentorer/pedagoger. För att svara på enkäten uppmanades elever och föräldrar att via Markörs hemsida gå in på en länk till undersökningen. Den totala fältperioden kom att omfatta vecka Då fältperioden avslutats sparades kompletta svar ned och bearbetades av Markörs statistiker. I de fall svaren från en årskurs/skola understiger fem individer redovisas inte svaren. Om undersökningen – genomförande

11 Om undersökningen – liten ordlista Index: Visar andelen som svarat instämmande av alla som tagit ställning i frågan (vet ej svar exkluderas). NKI: Nöjdkundindex, beräknas på tre standardiserade frågor. Frågorna besvaras på en tiogradig skala. Fördelningsdiagram: Redovisar hur svaren fördelat sig över samtliga svarsalternativ (vet ej svar inkluderas). Svarsfrekvens: Andelen av totalen som svarat på undersökningen. Sambandsanalys: Visar på sambandet mellan enskilda frågor och den övergripande nöjdheten.

12 Kom ihåg att procentandelarna på gruppnivå ofta motsvarar relativt få personer. Varje persons svar kan därmed få stort genomslag. Om en större andel av gruppen har svarat blir resultatet mer tillförlitligt. Om sju av tio (70%) har svarat är således resultatet mer tillförlitligt än om tre av tio (30%) har svarat. I samtliga diagram anges antalet svarande, hur många som ingår i urvalet och svarsfrekvensen (anges i procent). Antalet svarande på frågorna om fritidshem är färre på övriga frågor då alla elever inte har fritidshem. Om antalet svarande är färre än fem redovisas inte frågan. Det betyder att det kan saknas frågor/siffror i vissa diagram. Utöver bakgrundsinformation som kön och eventuella tillvalsfrågor består undersökningen i huvudsak av skalfrågor där svarsskalan är från ett till fyra där ett står för ”Stämmer inte alls”, och fyra står för ”Stämmer helt och hållet”. Om undersökningen – läsanvisning

13 Resultat

14 Resultat - Prioritering

15 Prioriteringen bygger på en sambandsanalys utifrån de enskilda frågornas påverkan på den övergripande nöjdheten. Läsanvisning – prioritering Utveckla (Högt samband, lågt betyg) Framgångsfaktorer (Högt samband, högt betyg) De frågor som redovisas i det gröna fältet är de frågor som har stort samband på den totala nöjdheten och där fler vid svarstillfället är nöjda (3 och 4). De frågor som redovisas i det röda fältet är de frågor som har stort samband på den totala nöjdheten och där färre vid svarstillfället är nöjda (3 och 4).

16 Framgångsfaktorer (Högt samband, högt betyg) Jag känner mig trygg i skolan Jag trivs i skolan Lärarna förklarar så att jag förstår Utveckla (Högt samband, lågt betyg) Jag får vara med och tycka till om vad vi gör i skolan. Skolmaten är god Det är lugn och ro i klassrummet. Jag är nöjd med hur jag får använda skolans datorer Lärarna berättar hur det går för mig i skolan

17 Resultat - Index

18 NKI Majorna-Linné - Åk 2 Antal svar: 297 av 360 elever Svarsfrekvens: 82 procent

19 NKI per skola Majorna-Linné - Åk 2 Antal svar: 297 av 360 elever Svarsfrekvens: 82 procent

20 Delområdesindex Majorna-Linné - Åk 2 Antal svar: 297 av 360 elever Svarsfrekvens: 82 procent

21 Delområdesindex per skola Majorna-Linné - Åk 2 Antal svar: 297 av 360 elever Svarsfrekvens: 82 procent

22 Delområdesindex per skola Majorna-Linné - Åk 2 Antal svar: 297 av 360 elever Svarsfrekvens: 82 procent

23 Delområdesindex per skola Majorna-Linné - Åk 2 Antal svar: 297 av 360 elever Svarsfrekvens: 82 procent

24 Delområdesindex per skola Majorna-Linné - Åk 2 Antal svar: 297 av 360 elever Svarsfrekvens: 82 procent

25 Delområdesindex per skola Majorna-Linné - Åk 2 Antal svar: 297 av 360 elever Svarsfrekvens: 82 procent

26 Delområdesindex per skola Majorna-Linné - Åk 2 Antal svar: 277 (Endast de som svarat att de går på fritidshem)

27 Resultat - Fördelningsdiagram per frågeområde

28 Helhetsintryck Majorna-Linné - Åk 2 Antal svar: 297 av 360 elever Svarsfrekvens: 82 procent

29 Trivsel och trygghet Majorna-Linné - Åk 2 Antal svar: 297 av 360 elever Svarsfrekvens: 82 procent

30 Delaktighet och inflytande Majorna-Linné - Åk 2 Antal svar: 297 av 360 elever Svarsfrekvens: 82 procent

31 Skolmiljö Majorna-Linné - Åk 2 Antal svar: 297 av 360 elever Svarsfrekvens: 82 procent

32 Kunskap och lärande Majorna-Linné - Åk 2 Antal svar: 297 av 360 elever Svarsfrekvens: 82 procent

33 Bemötande Majorna-Linné - Åk 2 Antal svar: 297 av 360 elever Svarsfrekvens: 82 procent

34 Fritidshem Majorna-Linné - Åk 2 Antal svar: 277 (Endast de som svarat att de går på fritidshem)

35 Övriga frågor Majorna-Linné - Åk 2 Antal svar: 297 av 360 elever Svarsfrekvens: 82 procent

36 Resultat - Kön

37 NKI Majorna-Linné - Åk 2 Antal svar: 297 av 360 elever Svarsfrekvens: 82 procent

38 Delområdesindex Majorna-Linné - Åk 2 Antal svar: 297 av 360 elever Svarsfrekvens: 82 procent

39 Helhetsintryck Majorna-Linné - Åk 2 Antal svar: 297 av 360 elever Svarsfrekvens: 82 procent

40 Trivsel och trygghet Majorna-Linné - Åk 2 Antal svar: 297 av 360 elever Svarsfrekvens: 82 procent

41 Delaktighet och inflytande Majorna-Linné - Åk 2 Antal svar: 297 av 360 elever Svarsfrekvens: 82 procent

42 Skolmiljö Majorna-Linné - Åk 2 Antal svar: 297 av 360 elever Svarsfrekvens: 82 procent

43 Kunskap och lärande Majorna-Linné - Åk 2 Antal svar: 297 av 360 elever Svarsfrekvens: 82 procent

44 Bemötande Majorna-Linné - Åk 2 Antal svar: 297 av 360 elever Svarsfrekvens: 82 procent

45 Fritidshem Majorna-Linné - Åk 2 Antal svar: 277 (Endast de som svarat att de går på fritidshem)

46 Övriga frågor Majorna-Linné - Åk 2 Antal svar: 297 av 360 elever Svarsfrekvens: 82 procent

47 Resultat - Kulturskolan

48 Delområdesindex - Kulturskolan Majorna-Linné - Åk 2 Antal svar: 67 (Endast de som går i kulturskolan)

49 Kulturskolan Majorna-Linné - Åk 2 Antal svar: 297 av 360 elever Svarsfrekvens: 82 procent

50 Kulturskolan Majorna-Linné - Åk 2 Antal svar: 67 (Endast de som går i kulturskolan)

51 Kulturskolan Majorna-Linné - Åk 2 Antal svar: 16 (Endast de som har slutat i kulturskolan)

52 Kulturskolan Majorna-Linné - Åk 2 Antal svar: 230 (Endast de som inte går i kulturskolan)

53 Kulturskolan Majorna-Linné - Åk 2 Antal svar: 67 (Endast de som går i kulturskolan)

54 Resultat - Kulturskolan - Kön

55 Delområdesindex - Kulturskolan Majorna-Linné - Åk 2 Antal svar: 67 (Endast de som går i kulturskolan)

56 Kulturskolan Majorna-Linné - Åk 2 Antal svar: 297 av 360 elever Svarsfrekvens: 82 procent

57 Kulturskolan Majorna-Linné - Åk 2 Antal svar: 67 (Endast de som går i kulturskolan)

58 Kulturskolan Majorna-Linné - Åk 2 Antal svar: 16 (Endast de som har slutat i kulturskolan)

59 Kulturskolan Majorna-Linné - Åk 2 Antal svar: 230 (Endast de som inte går i kulturskolan)

60 Kulturskolan Majorna-Linné - Åk 2 Antal svar: 67 (Endast de som går i kulturskolan)

61 Resultat - Skolmaten

62 Delområdesindex - Skolmaten Majorna-Linné - Åk 2 Antal svar: 297 av 360 elever Svarsfrekvens: 82 procent

63 Skolmaten Majorna-Linné - Åk 2 Antal svar: 297 av 360 elever Svarsfrekvens: 82 procent

64 Resultat - Skolmaten - Kön

65 Delområdesindex - Skolmaten Majorna-Linné - Åk 2 Antal svar: 297 av 360 elever Svarsfrekvens: 82 procent

66 Skolmaten Majorna-Linné - Åk 2 Antal svar: 297 av 360 elever Svarsfrekvens: 82 procent

67 Att arbeta vidare med resultatet

68 Då varje skola har fått sitt resultat är det dags att reflektera över det egna resultatet. Det är då bra att tänka på följande… Prioritering. Prioritering. I de fall det finns en prioritering är rekommendationen att utgå ifrån den och arbeta med de påståenden som återfinns i den röda rutan (utveckla). Dessa frågor är viktiga för de svarande. I de fall det inte finns en prioritering utgå ifrån låga indexvärden och låga andelar instämmande i arbetet med att prioritera utvecklingsområden. Sätt upp mål Sätt upp mål utifrån undersökningsresultaten. Målsättningar kan slås fast utifrån andelen som svarar instämmande alternativt andelen som svarar att de inte instämmer. rimliga och nåbara Mål som sätts bör vara rimliga och nåbara utifrån kommunens förutsättningar, både personella och materiella. Att arbeta vidare med resultatet

69 Lär av varandra, Lär av varandra, undersökningen är en unik möjlighet till lärande då den genomförs i många skolor i flera kommuner. Undersökningen ger möjlighet att kunna jämföra den egna skolan med andra och reflektera kring vad goda respektive dåliga resultat grundar sig i. Viktigt att dock att tänka på att olika verksamheter och skolor har olika förutsättningar. Återkoppla Återkoppla resultaten till de målgrupper som ingått i undersökningen då de varit delaktiga genom att svara på enkäten, men även då de kan vara med och utveckla skolan. De kan sätta ord på vad som döljer sig bakom låga andelar instämmande. tre fyrgradiga skala Slutligen är det värt att fundera över huruvida de som har svarat tre är positiva då det inte finns något neutralt svar i mitten vid den fyrgradiga skala indexet är baserat på. Att arbeta vidare med resultatet

70 Sofia Palmer Projektledare Roger Söderkvist Projektledare Robert Brundin Statistiker Hanna Engvall Projektstöd Markörs projektgrupp Box Örebro Telefon vx: Hemsida:

71


Ladda ner ppt "Skolundersökning 2012 Elevenkät Majorna-Linné - Åk 2."

Liknande presentationer


Google-annonser