Syfte med bild: Introduktion till behovsstyrning, exempel på energislöserier. Exempelvis släcker vi lampan när vi lämnar ett rum på ren reflex.

En presentation över ämnet: "Syfte med bild: Introduktion till behovsstyrning, exempel på energislöserier. Exempelvis släcker vi lampan när vi lämnar ett rum på ren reflex."— Presentationens avskrift:

1

2 Syfte med bild: Introduktion till behovsstyrning, exempel på energislöserier. Exempelvis släcker vi lampan när vi lämnar ett rum på ren reflex.

3 Släckte du ventilationen efter dig?
Syfte med bild: Väcka frågan hur man gör med ventilationen när man inte använder lokaler?

4 Vad säger lagen? Syfte med bild:
Ge mer bakgrund till varför man ska ha behovsstyrd ventilation. BBRs krav på energiförbrukning per kvadratmeter, förespråkar även indelning av byggnader i mindre zoner med behovsanpassning.

5 ”Everything should be made as simple as possible – but not simpler”
Nya generationens system för behovsstyrd ventilation ”Everything should be made as simple as possible – but not simpler” Albert Einstein Syfte med bild: Presentera det enkla systemet för behovsstyrd ventilation. Swegon WISE Förslag till manus: En klok man sa en gång, Allt skall göras så enkelt som möjligt men inte enklare. Det var inte vem som helst som sa det. Den här mannen betraktades som idiot när han var yngre men blev med tiden ansedd som en av historiens vassaste fysiker och matematiker, nämligen självaste Albert Einstein. Vi på Swegon har tagit fasta på det här uttrycket och har det som ett rättesnöre i vår produktutveckling. Ett av resultaten har vi här idag. Med System WISE tar vi på Swegon ett steg i riktning mot en bättre energihushållning och minskat resursslöseri utan att göra avkall på inomhusklimatet.

6 Behovet styr! Syfte med bild:
Helt enkelt – behoven styr, med avseende på närvaro/temperatur och/eller luftkvalitet. Steglös anpassning till belastningen i rummet. Beskriva förloppet i rummet. Frånvaroflöde endast minflöde - kyler inte ut rummet i onödan, tolererar även avvikelse från börvärde vid frånvaro. Så fort närvaro registreras i lokalen övergår donet till närvaroflöde, spalt/spjäll öppnas mer och kallar på så sätt till systemet om mer luft. Luftmängden regleras sedan steglöst efter belastning för att bibehålla det temperaturbörvärde (alternativt luftkvalitetsbörvärde) man ställt in.

7 Flödesreglerade - tryckoberoende
ADAPT Sphere och ADAPT Free – Don med aktiv spalt ADAPT Colibri och ADAPT Exhaust – Don med aktivt spjäll i anslutningslådan Syfte med bild: Vi har tagit fram både don och spjäll för att kunna styra flödet i rummet. I små rum med mindre flöden är aktiva don utan tvekan det bästa. Betona att donen är tryckoberoende och reglera på flöde, flödesmängden säkerställs alltså på så sätt. Om donet inte får det flöde som det reglerar mot indikerar donet med rödlysande diod. ADAPT Sphere (cirkulärt don) har en rörlig kona och stryper ute i donet, detsamma gör ADAPT Free (frihängande). Stosen in i anslutningslådan och donet är alltså tomt. ADAPT Colibri (dysdon) har sitt ”konspjäll” inne i anslutningslådan, i stosen, och det har även ADAPT Exhaust som är ett frånluftsdon. Flödesreglerade - tryckoberoende

8 Att tänka på… q=50l/s Pt=50 Pa q=50l/s Pt=80 Pa Syfte med bild:
Visa på fördelen med att vi kan erbjuda ett aktivt don med dysteknik. Har man stora tryckskillnader mellan första och sista donen får man olika långa kastlängder med don stryper via aktiv spalt. Välj då hellre ADAPT Colibri, med resultatet samma kastlängd oavsett tillgängligt tryck. Dessutom hanterar den höga tryck bättre.

9 Integrerad intelligens
Regulator Tryckgivare Temperatur- och närvarogivare Radiatorstyrning i sekvens Belysningsstyrning Snabbkontakter Syfte med bild: Donen innehåller mycket teknik. Regulatorn, själva hjärnan som berättar för donet om det skall öppna eller stänga, sitter inne i donet. På regulatorn sitter även en tryckgivare, som mäter trycket på båda sidor om spjället (eller den rörliga konan). Det gör att man alltid kan räkna fram rätt flöde i donet. Men även om regulatorn är hjärnan, så vet den inte vad som händer i rummet, därför behövs givare av olika slag som berättar för den om det är för varm, för kallt eller vad det nu kan vara. I donet sitter en ”sensormodul” med de vanligast förekommande givarna, temperatur och närvaro. Regulatorn gör kontinuerligt en egenkontroll på sig och ingående givare, skulle något vara fel, så ser man det på donet. I sensormodulen har vi satt in en indikator som skiftar färg om något skulle vara fel. Vi använder oss av snabbkontakter. En kabel används för att få spänning till donet, och för att den skall kunna styra andra don, radiatorventiler mm. Den måste man alltid ha. Om man sedan vill att donet skall kunna kommunicera med ett överordnat system, så behövs ännu en kabel, även den med snabbkontakter. Vill man gå in och ”titta” på donet, vilka inställningar den har, kanske vill ändra ett värde t.ex. Då måste man koppla in sig på donet med en så kallad handenhet. Det görs också med snabbkontakter. Med snabbkontakter menas RJ45 och RJ12, eller i dagligt tal, Internetkabel, och telefonkabel.

10 Spjällen har integrerad intelligens
ADAPT Damper Spjällen har integrerad intelligens Regulator Tryckgivare Intern temperaturgivare Radiatorstyrning i sekvens Snabbkontakter Syfte med bild: Presentera spjällösning för rumsnivå. Ett annat alternativ vid större flöden eller kanske ROT-objekt är att jobba med Adapt Damper, vår spjällösning, ett spjäll i tilluft och ett i frånluft. Då väljer du vanliga don som har goda egenskaper för VAV, exempelvis Colibri Ceiling eller Lockzone Ceiling. Komplettera systemet med en närvarogivare så är det klart.

11 Syfte med bild: Presentera enklaste lösningen i rummet, försöka illustrera enkelhet i montage, elinkoppling etc. Använd här WISE-lövet och eller andra demoprodukter. Förevisa Connect Adapt. I leverans av masterdon ingår donet (inkl ansl låda), Connect Adapt och snabbkabel. Förslag till manus: Enklaste rumssystemet ser ut så här. Direkt synliga i rummet finns ett av våra dysdon med inbyggt aktivt spjäll, Adapt Colibri, eller våra Adapt Sphere och Adapt Free som är aktiva kondon. I rummet finns även en elinkopplingsdosa Connect Adapt. En central del i systemet är vår inbyggda reglerutrustning med närvarogivare, inbyggda temperaturgivare samt flödesmätning i don och spjäll. Både don och spjäll har inbyggd reglerutrustning och kan styra radiatorer och jobba som både master eller slav. Inkoppling görs mycket enkelt med snabbkontakter. Ett annat alternativ vid större flöden eller kanske ROT-objekt är att jobba med Adapt Damper, vår spjällösning, ett spjäll i tilluft och ett i frånluft. Då väljer du vanliga don som har goda egenskaper för VAV, exempelvis Colibri Ceiling eller Lockzone Ceiling. Komplettera systemet med en närvarogivare så är det klart. Det här rummet kompletteras sedan med ett frånluftsdon eller också kör man överluft ut i korridor. Det här är sensormodulen som sitter i de aktiva donen. I varje aktivt don sitter en funktionsindikator När den lyser grönt så här så är allt i sin ordning. Donet fungerar som det ska och elen är korrekt inkopplad.

12 CONNECT Adapt Fördjupningsbild
Ytterligare förenkling blir det med vår kopplingsdosa – Connect Adapt, den ser ut så här. 4 st. snabbkontakter för de enklaste och vanligast förekommande fallen, och en plint för inkoppling av utökad funktionalitet. Högst upp till vänster, inkoppling av Masterdon. Andra sockeln, slavdon, även tredje sockeln är för slavdon. Vill man koppla in fler slavdon så görs det som på bilden i seriekoppling från don till don. Den andra kabeln som går från masterdonet till den fjärde sockeln, är LINK Modbus. I plinten under, kopplas allt annat in, spänning, börvärdesomställare, CO2 givare. Observera att CO2 givaren och börvärdesomställaren kopplas in på samma plint, vilket innebär att man inte kan kombinera dessa. Vill kan ha både börvärdesomställare och CO2givare får man välja en annan variant av CO2 givare där du även kan ställa om temperaturen. Signalen från närbarogivaren hämtas från plinten, dock behövs ett relä mellan plinten och armaturen (lampan) som inte vi tillhandahåller. Längst till höger kopplar styrentreprenören in sin modbusslinga för att styra från överordnat system.

13 CONNECT Adapt Fördjupningsbild
Om ni kommer ihåg från motsvarande bild för don, så är här två skillnader. För det första, så sitter det bara två spjäll, det behövs oftast inte mer än en slav med spjällösningen. För det andra så finns här även med inkoppling av närvarogivare. Som ni säkert börjar förstå, så agerar kopplingsdosan som en knutpunkt, och kommer förhoppningsvis också bli en tydlig entreprenadgräns mellan vent och el / styr.

14 Syfte med bild: Visa rumslösning med aktivt till och frånluftsdon, radiatorstyrning i sekvens. För ett mindre system, är systemet komplett med ett aggregat som tryckstyrs.

15 Syfte med bild: Vid större system behövs indelning i zoner. Här tittar vi närmare på zonspjällen. ZONE Control. Eftersom zonspjällen håller trycket konstant oavsett min- eller maxflöden, ger detta möjligheten att komplettera med fler don i zonen utan att det påverkar de övriga donen. Resultatet är en tyst och stabil anläggning med låga tryckfall. Konstanthåller trycket i zonen/grenen och tar tryck som annars skulle behövas strypas på donen (vilket skulle kunna bli en källa till ljud men helt undviks på detta sätt) Zonspjällen reagerar snabbare än ett centralt aggregat på mindre flödesförändringar ute i systemet. Zonspjällen tillsammans med System Optimize möjliggör tryckoptimering av fläkt = energibesparing!

16 TUNE Control - Trådlös handenhet
CONTROL Damper - Konstanthåller tryck i zon - Tryckreglering, flödesreglering DETECT Pressure SLAVE Control TUNE Control - Trådlös handenhet Syfte med bild: Presentera övriga produkter på zonnivå.

17 Syfte med bild: Ge en överblick av hur produkterna fungerar ihop från rumsnivå upp till aggregat. Förslag till manus: Här är en bild på hela systemet från rumsnivå upp till aggregat. För optimering av systemet lägger vi till en Control Optimizer. Control Optimizern styr zonspjällen och konstanthåller trycket i zonerna. Via kommunikation mellan spjällen eller donen, Control Optimizer och ventilationsaggregatet anpassas ventilationsaggregatets tryckbörvärde automatiskt så det inte behöver jobba med mer tryck än nödvändigt för att få tillräckligt höga tryck i respektive zon. Control Optimizern läser av spjällägena och om alla spjällen är tillräckligt stängda så sänker man tryckbörvärdet för aggregatet och vise versa vid ökat flödesbehov. Med minskat tryckbörvärde får vi reducerad eleffekt till fläktarna. För bästa möjliga besparing bör man ha fläktar som har ett stort arbetsområde med bibehållen hög fläktverkningsgrad, förslagsvis GOLD.

18 CONTROL Optimize Kopplas ihop via Modbus RTU med samtliga zonspjäll ”Plug n’ Play” med GOLD Hanterar addering och subtrahering av flöden i zonspjäll grupper Kommunicerbar med överordnat system Känner av samtliga zonspjälls position och ger aggregatet lägsta möjliga tryckbörvärde! Syfte med bild: Repetera Optimizerns fördelar. CONTROL Optimize är en systemprodukt som har två huvudfunktioner: Dels kontrollerar den spjällpositionerna på systemets alla zonspjäll. Om alla spjäll är mer eller mindre stängda, skickar den ett nytt, lägre tryck-börvärde till aggregatet, till dess att minst ett spjäll är fullt öppet. På detta sätt minimerar man systemtrycket i anläggningen, vilket innebär minimerad energianvändning av fläkten, men även lägre ljud i systemet. Dessutom hanterar den större zoner som innehåller flera spjäll vars flöden skall adderas eller subtraheras. CONTROL Optimize hanterar 60 zonspjäll, 30 frånluft och 30 tilluft, och 10 olika grupper (zoner). För att konfigurera CONTROL Optimize används handenheten TUNE Control.

19 GOLD Plug n’ Play med CONTROL Optimize Tryckreglering av fläktar
Konstant tilluftstemperatur Uteluftskompensering Sommarnattkyla X-Zone Syfte med bild: Presentera fördelen med att använda GOLD ihop med Wise. GOLD aggregaten har enormt många fina funktioner. Det som man absolut kan använda, och rekommenderas är: Konstant tryckreglering, det är ett måste. Flödesstyrningen sköter rumsprodukterna om. Konstant tilluftstemperatur, eftersom vi jobbar med så små flöden, så kan man ha en relativt låg tilluftstemperatur utan att riskera kyla ner lokalerna. I vissa fall kan man använda uteluftskompensering. Sommarnattkyla (frikyla) X-zone Slavstyrning vid decentraliserad ventilation, det pratade jag om tidigare att aggregatet kan agera zonspjäll i mindre system.

20 Var sparas energi? El till fläktar
Värmeenergi till uppvärmning av uteluft Syfte med bild: Behovsstyrning i lokaler som har ”ojämn” belastning är en energibesparing/pengabesparing. De flesta tänker på att man sparar elenergi till fläktar och eftervärmningsenergi till uteluften – eftersom man ju behöver en mindre mängd luft.

21 Närvarograd, kontor 31 % Syfte med bild:
Presentera ett exempel, såsom kontor. Närvarograden avser andel av kontorstid (Närvarograd bygger på mätningar Swegon/Dennis gjort).

22 Räkneexempel, kontor Cellkontor 400 m² med 15 personer, litet pentry, 2 toaletter, ett konferensrum, korridorer och separat rum för kopiator och annan elektronisk utrustning. Ordinarie arbetstid 8-17 Flödet varieras beroende på närvaro och belastning för varje kontorsrum och konferensrum. Konstant flöde för kök, toaletter och kopiatorrum. Syfte med bild: Tydliggöra hur behovsstyrning kan göra skillnad för energianvändning och framför allt driftskostnader i en kontorsfastighet. Förslag till manus: Titta lite på det här räkneexemplet. Här har jag försökt att räkna på ett av våra säljkontor i Sverige och vad som skulle hända om vi satte in behovsstyrd ventilation. Nu vet vi ju alla att ett räkneexempel och verkligheten inte är exakt lika men siffrorna ger oss en ganska bra fingervisning om vad som händer. På kontoret finns 15 personer med blandade arbetsuppgifter. Några är nästan alltid inne medan andra är inne mera sporadiskt. Det är alltid några borta. Om man kommer in så är man där på morgonen och kanske en stund på eftermiddagen. Känner ni igen er? Halvera fläktelenergi och eftervärmningsenergi med behovsstyrd ventilation!

23 Var sparas energi? El till fläktar
Värmeenergi till uppvärmning av uteluft Värmeenergi till uppvärmning av rumsluft Lägre tilluftstemperatur Lägre klimatkrav vid frånvaro Syfte med bild: Förklara vart energin sparas mer. Förslag till manus: Det som många tror är den största besparingen, är variabla flöden, dvs sänkning av elanvändningen till fläktarna. Det är en del av besparingen, men långt från den största. Kan dessutom optimera fläktarnas drift, kan man spara ytterligare lite energi. En annan stor faktor är Uppvärmningen av friskluften, eller den ventilerade luften. Du behöver inte värma till 18-19°C, utan kan tillföra 14-15°C luft utan problem. Även om man inte har komfortkyla, väljer man att tillföra luft med någon grads undertemperatur om möjligt. utan värmelaster, måste radiatorsystemet värma upp den tillförda luften. Luftflödena är i vissa lokaler stora för att täcka luftkvalitetskraven. Har du möjlighet att variera luften, kan du utnyttja en närvarogivare, och ha olika förutsättningar vid närvaro och frånvaro, det spara också energi.

24 Närvarograd, klassrum 35% Syfte med bild:
Ge ytterligare exempel på vart behovsstyrd ventilation kan installeras. Närvarograden avser andel av skoltid (kl 7-18). (Närvarograden bygger på beräkningar utifrån schemastudier av Swegon, men även en studie gjord av Bromölla kommun visar lika värde.)

25 Skola i Skåne Spara 95 000 kr/år Spara 58 000 kr/år
Nybyggd skola (2006). 40% CAV 60 % VAV (CO2/°C) Area: m2. Totalt flöde: 10 m3/s Energiförbrukning: Värmeenergi 70 kWh/m2 och år Elenergi 64 kWh/m2 och år Totalt 134 kWh/m2 och år Spara kr/år Spara kr/år Syfte med bild: Tydliggöra hur behovsstyrning kan göra skillnad för energianvändning och framför allt driftskostnader i en skola. Detta exempel är från en skola i Skåne som byggdes Ventilationssystemet är en kombination mellan CAV och VAV. Alternativa energiberäkningarna visar vad som skulle hända om man istället valt ett ventilationssystemet med DCV och som ju då tillåter 16 grader i tilluftstemperatur. Likaså om man kompletterat systemet med belysningsstyrning. (Energikostnader: värme 60 öre/kWh, el 1kr/kWh) Energiberäkning DCV (16 °C): Värmeenergi 57 kWh/m2 och år Elenergi 54 kWh/m2 och år Totalt 111 kWh/m2 och år Energiberäkning DCV (16 °C) med belysningsstyrning: Värmeenergi 67 kWh/m2 och år Elenergi 37 kWh/m2 och år Totalt 104 kWh/m2 och år

26 School WISE Syfte med bild: Presentera School WISE Förslag till manus:
För ROT-marknaden och avsett för våra skolor, nämligen School WISE. En kartong med allt material som behövs för behovsstyrning av ett klassrum, 2 spjäll, närvarogivare, Connect Adapt samt erforderliga kablar för snabb och enkel inkoppling.

27 Tänk om… …man kunde sänka genom-snittet för värmeanvändning i Sveriges skolor till 100 kWh/m2 och år? Syfte med bild: Visa på vad det skulle innebära att förändra ventilationssystemen i våra skolor. Enbart i värmeförbrukning (och då har vi räknat lågt). Genomsnittlig värmeanvändning i Sverige: 143 kWh/m2 och år Värmeanvändning för DCV-system: ~ 60kWh/m2 och år Total area skola i Sverige: m2

28 1,3 TWh/år Besparingspotential i Sveriges skolor:
Årlig elförbrukning för svenska hushåll Syfte med bild: Att åskådliggöra denna besparing.

29 Besparingspotential i Sveriges skolor:
780 miljoner kr/år 1600 lärare Syfte med bild: Att åskådliggöra denna besparing.

30