Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Samordnad individuell plan (SIP) Välkommen! Sarah Wahlström Processledare regionala Västbus.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Samordnad individuell plan (SIP) Välkommen! Sarah Wahlström Processledare regionala Västbus."— Presentationens avskrift:

1 Samordnad individuell plan (SIP) Välkommen! Sarah Wahlström Processledare regionala Västbus

2 Målsättning Att sätta SIP i ett enkelt och begripligt sammanhang och förmedla en praktisk samverkanskompetens som svarar på: Vad behöver jag veta? Hur går jag tillväga? När ska respektive kan jag samverka med SIP som verktyg? Och den kanske viktigaste frågan, varför ska jag samverka?

3 Utbildningsinnehåll Processflöde: innan-under-efter mötet Kort bakgrundLagstiftning SKL och deras arbete med SIP Regionala rekommendationer Värderingar Brukarfokus Uppföljning Utvärdering AvslutSammanfattning

4 Den röda tråden (kort bakgrund) Regeringen prioriterar nationella satsningar (PRIO) för att förebygga psykisk ohälsa och förbättra vården och omsorgen för personer med psykisk ohälsa. Den övergripande målsättningen är: En jämlik, kunskapsbaserad, säker och tillgänglig vård och omsorg av god kvalitet. Tillgång till arbete och anpassad sysselsättning. Möjlighet till delaktighet och inflytande. Personer med omfattande eller komplicerad psykiatrisk problematik är ett prioriterat område. Flera insatser rör dock också en bredare målgrupp (ex. kunskapsstöd, kompetensutveckling och kvalitetsarbete samt bemötande, delaktighet och inflytande). Samverkan mellan huvudmän är sedan tidigare en tydlig, identifierad brist. Tidigare satsning ledde till förändring i lagstiftningen.

5 forts. Den röda tråden Detta angreps både strukturell och individuell nivå i lagstiftningen: ”Kommuner och landsting skall ingå överenskommelser om samarbetet kring personer med psykisk funktionsnedsättning (8a § HSL samt 5 kap. 8a §SoL) Dessutom ska landsting och kommuner, tillsammans med patient och närstående, upprätta en individuell plan när det behövs för att den enskilde ska få sina behov av hälso- och sjukvård och socialtjänst tillgodosedda (3 f § HSL samt 2 kap. 7 § SoL) Men… Myndigheter har också en allmän skyldighet att samverka enligt 6 § förvaltningslagen. Varje myndighet ska lämna andra myndigheter hjälp inom ramen för den egna verksamheten.

6 Beröringspunkter? Delmål av PRIO-satsningen som ni i detta sammanhang kan ha berörts av: Öka sysselsättningsgraden för personer med psykisk funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Ett mer varierat utbud av verksamheter med meningsfull sysselsättning för personer med psykisk funktionsnedsättning

7 SKL och deras arbete med SIP Gällande vuxna med psykiska/psykiatriska behov skrevs samverkansavtal på lokal nivå och modeller likt Vård- och stödsamordning/Case Manegement, IP och FACT utvecklades för att väva samman brukardelaktighet och samordnade planer till ett ”paket” SIP för barn och unga aktualiserades inte i det tidiga skedet, därför tillkom Psynkprojektet, synkronisering av insatser - psykisk hälsa barn och unga nadindividuellplan.1968.html nadindividuellplan.1968.html Ny hemsida för SIP gällande vuxna:

8 Inom VG-regionen Ett pågående arbete sker, där det har skapats ett handledningsdokument, en SIP-mall och kommer samtyckesblankett samt information till brukare och professionen under våren Finns ett material för barn och unga med sammansatta behov, Västbus. Men det viktiga är inte blanketterna!

9 Samordnad individuell plan Nationell lagstiftning som gäller kommun och landsting samt privata utförare Reglerar samverkan för samtliga målgrupper i behov av samordnade insatser för att få sina behov tillgodosedda. SIP är ett aktuellt verktyg när: det behövs kompetens från flera verksamheter samordning efterfrågas ansvarsfördelning behöver klargöras det är svårt att få kontakt med olika parter insatser behöver ges samtidigt eller i särskild ordningsföljd

10 SIP –när, hur och vad? Samtycke skall inhämtas Processen ska inledas utan dröjsmål Planen skall upprättas tillsammans med den enskilda/närstående Av planen ska framgå: 1. vilka insatser som behövs, 2. vilka insatser respektive huvudman ska svara för, 3. vilka åtgärder som vidtas av någon annan än kommunen eller landstinget, och 4. vem av huvudmännen som ska ha det övergripande ansvaret för planen.

11 SIP –ska eller kan? Hälso- och sjukvården samt socialtjänsten skall initiera till SIP men alla kan använda sig av SIP som verktyg så fort man ser ett behov som den egna verksamheten ensamt ej kan tillgodose. Däremot har ersättningen från SKL (de s.k. Prio-medlena enbart genererats till Hälso- och sjukvården samt socialtjänsten som upprättat SIP i syfte att stimulera skrivandet av SIP) Andra aktörer som kan vara inbjudna till SIP-möten är Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, kriminalvården, frivården, gode män, förvaltare, personligt ombud m.fl.

12

13 Varför samverka? Socialtjänst MHV BVC Elevhälsa Öppenförskola BUP SiS Skola Vuxenpsykiatri Polis Ungdomsmott Primärvård Ungdomsverksamhet Fritidsgårdar Frivilligorganisationer HVB Tandvård

14 Varför samverka? Ger möjlighet till ömsesidigt lärande och överföring av goda exempel Ökad gemensam kompetens Delade kostnader och risker Hanterar konflikter och konkurrens (Kan vara) Tidsbesparande och leda till en effektivisering Tidigt upptäckt av utsatta barn Samhällsekonomiska vinster Ger bättre och mer kvalificerade insatser Arbetet underlättas och blir mindre psykiskt påfrestande Det bidrar till en helhetssyn av brukaren och dess situation Samverkan är det enda sättet att hantera komplexa problem Men det viktigaste av allt, brukare får rätt hjälp i rätt tid.

15 Lite perspektiv Fler än 12 procent i varje årskull av barn och unga hamnar utanför samhället. Varje person som fastnar i livslångt utanförskap kostar samhället 10–15 miljoner kronor per år. Det är summan av välfärdskostnader såsom sjukvård, rehabilitering och insatser från rättsväsendet plus produktionsförluster under de personernas vuxna liv. Per årskull blir det en kostnad på 210 miljarder. Utanförskapets pris för fem årskullar är lika högt som hela Sveriges statsskuld! Tidiga förebyggande insatser är avgörande för att barn som riskerar att hamna i utanförskap inte ska göra det. Dessutom är kostnaden för förebyggande åtgärder betydligt lägre än utanförskapets slutgiltiga pris. Trots det drar många kommuner och landsting ner på sin förebyggande verksamhet. Källa: Nationalekonomerna Ingvar Nilsson och Anders Wadeskog

16 Kärt barn, många nivåer… Samverkan - ett medvetet val där verksamheter, organisationer enats om att organisera sig så att det blir möjligt att arbeta tillsammans för ett gemensamt mål. Samarbete – gemensamt bedrivet arbete som gäller en avgränsad uppgift Samordning - koordination av resurser och arbetsinsatser för att erhålla högre kvalitet och större effektivitet Samråd - överläggning för att om möjligt enas om ett gemensamt handlande eller en gemensam ståndpunkt Samsyn – ser på samma sätt, gemensam värdegrund Hur ser det ut hos er?

17 Ambitionsnivåer för samverkan En yrkesgrupp kallas in för att ge råd och stöd i arbetet (låg ambitionsnivå) På ett strukturerat sätt koordinera sina insatser så att de ”adderas” till varandra för att uppnå bästa möjliga resultat (något högre ambitionsnivå) Ex. Västbus De samverkande skapar nya arbetsformer/grupper för ett gemensamt arbete gällande en klart avgränsad fråga/projekt (hög ambitionsnivå) Ex. samverkansorganisationen Två eller flera verksamheter slås samman t ex MiniMaria (den mest ambitiösa nivån)

18 Varför är det så svårt? Samverkan bygger på eldsjälar och personliga relationer Samverkan måste hela tiden underhållas, det sker inte av sig självt Verksamheter utvecklas i olika takt och står inför olika interna processer som kan försvåra Verksamheter har olika kulturer Kunskap saknas om uppdrag och förutsättningar Samverkan finns inte alltid beskrivet i uppdraget utan kan vara beroende av projektmedel eller annan stimulans. Det har inte blivit en självklar del av vårt arbetssätt ännu. Resurser saknas, det ska rymmas i tjänsten

19 Att tänka på inför mötet Antalet på mötet, deltagare, plats och tid vilket kan försvåra/underlätta medverkan. Tydliga frågeställningar redan i kallelsen så andra verksamheter kan förbereda sig. Behövs flera möten? Ex. ett förberedande möte för att t.ex. klargöra kostnadsfrågor mellan verksamheter eller behov av att klargörande kring sekretessen gentemot brukaren, vad jag kan/får säga på mötet? Vem ska och bör leda mötet? Vilka resurser finns, nätverkslag eller dylikt? Vilket mandat har jag att fatta beslut och är det förankrat hos min chef? Hur kan jag tillvarata brukarens röst på bästa sätt? Samtal? Förmöte? Beakta barnperspektivet, hur kan barnet/ungdomen göra sin röst hörd på mötet om hen inte medverkar?

20 Slutsatser av forskningsstudie: barn och ungdomars erfarenheter av interprofessionellt samarbete inom den sociala barnavården Barn Ungdom Elev- assistent Ungdoms stödjare Bup psykolog Kontakt- person Rektor lärare Social- sekreterare Elev- assistent Social- sekreterare Rektor lärare Barn Ungdom Kontakt- person Bup psykolog Ungdoms stödjare städerska Fält assistent Kurator Repuls ”Hjälparnas” professionella nätverkskarta över samarbetspartners Den unges professionella nätverkskarta över vilka som ”hjälper” till

21 Att tänka på under mötet Utse en huvudansvarig för SIP, lagkrav Fördela ordet så alla kommer till tals, i synnerhet brukaren så att det ej blir ett ”professionernas möte” Varje verksamhetsföreträdare ansvarar för sin egen dokumentation i respektive verksamhet (journal, åtgärdsplan, vårdplan). Mötet dokumenteras i den samordnade individuella planen, samtliga får kopia av denna om ej annat anges. SIP är brukarens dokument. Boka nytt möte vid sittande bord

22 Mål, uppföljning och avslut Samverkan sker i olika former, med olika verksamheter, yrkeskategorier och med olika syften. Vi får dock aldrig glömma att samverkan är ett medel för att uppnå en bättre situation för brukaren. Så hur vet vi om det blivit bättre?

23 Mål och uppföljning Bestäm smarta mål! (Specifika, mätbara, accepterade, relevanta och tidssatta) Sätt upp små, nåbara mål. Små vinster bygger ömsesidigt förtroende. Alla måste uppleva fördelar för att vara motiverade att delta. Våga testa och utvärdera, bättre göra något än inget. Gör mer av det som fungerar och mindre av det som inte fungerar. Insatser pågår ibland utan att det gör någon skillnad. Förändring tar tid.

24 Avslut Den samordnade individuella planen avslutas när målen är uppfyllda, när brukaren inte längre har behov av samordnade insatser eller genom att samtycke dras tillbaka. Avslut sker genom ett gemensamt beslut vid uppföljningsmöte och med samtycke av brukaren Dokumentera att planen avslutas. Arkivera SIP enligt verksamhetens rutiner.

25 Utvärdera Hur kan vi bli bättre? Och vill vi bli bättre? Ett gott exempel: Vid utvärdering efter möten i Vänersborg (professionella samt brukare, föräldrar och unga över 13 år) är det främsta utvecklingsområdet brist på delaktighet och inflytande (brukare). Det är inte unikt och något vi behöver bli bättre på! Hur ska vi annars kunna nå framgång?

26 Vi behöver brukarnas hjälp! Priokraven inför 2015 har lyft brukar- perspektivet ännu tydligare genom att innefatta detta som grundkrav för fortsatt ersättning. ”Patienter, brukare och anhörigas inflytande och delaktighet ska fortsätta utvecklas på individnivå och hur deras synpunkter på verksamhetsnivå ska inhämtas, följas upp och användas för fortsatt kvalitetsutveckling”

27 Sammanfattningsvis Ser du att en brukare har behov av resurser/insatser utanför din egna verksamhet –kalla till möte Inhämta samtycke, förbered gemensamt och kalla till möte Dokumentera i en SIP Följ upp så länge behov finns, avsluta annars Det finns en samverkansstruktur som stödjer arbetet, använd den! Våga utvärdera!

28 Frågor? Tankar? Synpunkter? Tack för mig


Ladda ner ppt "Samordnad individuell plan (SIP) Välkommen! Sarah Wahlström Processledare regionala Västbus."

Liknande presentationer


Google-annonser