Sociala perspektiv på vetenskaplig praktik

En presentation över ämnet: "Sociala perspektiv på vetenskaplig praktik"— Presentationens avskrift:

1 Sociala perspektiv på vetenskaplig praktik
Hur läroböcker osynliggör paradigm (Kuhn) Hur experiment kan tolkas historiskt och socialt

2 Utgångspunkter Deskriptiva argument snarare än normativa (vetenskapsfilosofiska) Sociala faktorer snarare än rationellt regelföljande Kontingens snarare än linjaritet/kumulativitet

3 Revolutionernas osynlighet
Hur “stänger sig” en vetenskaplig revolution? Genom att auktoriteter etablerar sig Läroböcker Populariseringarxt “Filosofiska” texter (whig)

4 Revolutionernas osynlighet II
Det förflutna kommuniceras i den samtida vetenskapliga terminologin (jfr. Whig history) Efter varje vetenskaplig revolution måste alla läroböcker skrivas om Funktionellt, men bedrägligt Genom att tidigare paradigmskiften osynliggörs ser vetenskaperna linjära/kumulativa ut

5 Exempel Begreppet “element” betyder olika saker hos Aristoteles, Boyle och Lavoisier Begreppet “liv” innebär olika saker för Aristoteles, Linneaus och Darwin Begrepp har alltså bara en meningsfull betydelse när de är införlivade i ett paradigm

6 Kontrovers mellan vetenskapsfilosofi och vetenskapssociologi
Kumulativitet vs. paradigm Långsam progression vs. revolution Universell rationalitet vs. situerade rationaliteter.

7 Collins & Pinch - huvudargument
Argumenterar emot “backward history” (jfr. Kuhn, Kearney) Experimentell osäkerhet osynliggörs i retrospekt Data är teoriberoende (jrf. Induktionsproblem) Ömsesidig förstärkning mellan experiment (mutual reinforcement of experiments) Experimentens grad av “sanning” är resultat av (sociala) beslut, snarare än experimenten själva.