Örat och Hörseln.

En presentation över ämnet: "Örat och Hörseln."— Presentationens avskrift:

1 Örat och Hörseln

2 Varifrån kommer ljudet?
Ställ dig mitt i rummet och blunda. Dina kamrater ställer sig i en ring runt dig. Alla har 2 pennor var. Någon i ringen klickar till med sina pennor. Peka ut varifrån du tycker ljudet kommer. Pröva samma sak men håll för ena örat. Blir det någon skillnad? Pröva igen med två öron som du kupar händerna bakom Kommentar: Förmågan att kunna avgöra varifrån ljudet kommer är beroende av att vi har två öron. När ljudvågorna kommer ifrån ena sidan har det kortare väg till ena örat. Det räcker för att vi ska uppfatta skillnaden. Det är svårare med ljud som kommer framifrån eller bakifrån

3 Så här fungerar våra öron
Ytteröra Öronmusslan: Ljudvågor fångas upp av öronmusslan och leds in i hörselgången. Mellanöra Trumhinnan: vibrerar i takt med svängningarna. Hörselbenen: hammaren, städet och stigbygeln förstärker trumhinnans svängningar och trycker på det ovala fönstret i snäckan. Ben leder ljud bättre än luft. Inneröra Snäckan: i snäckan finns en vätska som får hörselsinnesceller att röra sig och på så sätt bilda nervimpulser. Höga toner aktiverar sinnescellerna vid snäckans bas, medan låga toner gör att sinnescellerna i snäckans topp reagerar. I snäckans topp är sinneshåren längre och därför mer känsliga för rörelse. Hörselnerv: Nervimpulserna med ljudsignaler förs via hörselnerven till hjärnan. När signalen nått hörselcentrum uppfattar vi ljud.

4

5 Örats anatomi

6 Örontrumpeten. Kanal mellan svaljet och mellanörat.
Utjämnar tryckskillnader Denna gång öppnas när man sväljer, gapar och gäspar. Då kan luft passera till/från mellanörat. Lock för örat uppstår när det är ett större lufttryck i mellanörat än i ytterörat. Då spänns trumhinnan ut och blir mindre rörlig  vi hör sämre. Åtgärdas med tryckutjämning.

7 Balansorganet Tre båggångar som är placerade i tre mot varandra vinkelräta plan. När man böjer eller vrider på huvudet kommer vätskan i båggångarna i gungning. Vätskeströmningen leder till att håren böjs. Då aktiveras sinnescellerna. Informationen från sinnescellerna leds vidare som nervimpulser genom balansnerven till centra i hjärnan. Först då blir man medveten om kroppens rörelser och ställning. Lillhjärnan får också information om balansen och samordnar denna med information från synsinnet och muskelsinnet.

8 Balansorganet Registrera huvudets läge och hastighetsförändringar
Hinnsäckarna Båggångarna Registrera huvudets läge och hastighetsförändringar Sinneshår omgiven av en gelemassa med kalkkristaller. Lutar huvudet böjs sinneshåren och sänder en nervimpuls till hjärnan Huvudets rörelse 3st halvcirkelformade vätskefyllda rör placerade i tre mot varandra vinkelräta plan. Vid basen finns en ampull som innehåller långa sinnes-hår. När vätskan kommer i rörelse böjs sinneshåren och sänder en nervimpuls till hjärnan.

9 Båggångarna 1 a. De sinnesceller som tar emot balansintryck finns i båggångarna. Sinnesceller kallas hårceller eftersom de har tunna hår på sin yta. 1 b. När man böjer eller vrider på huvudet kommer vätskan i båggångarna i gungning. Vätskeströmningen leder till att håren böjs, och detta aktiverar sinnescellerna som skickar information om huvudets rörelser. Tre plan: Framåt-bakåt, uppåt-nedåt, sida – sida.

10 Hinnsäckarna 2 c. Några av hårcellerna har på sin yta en gelatinlik massa som innehåller små kalkkristaller. Eftersom kalkkristallerna är tyngre än vätskan så rör de sig med viss tröghet. Hårcellerna registrerar gravitationen eller tyngdkraften. 2 d. När man rör på huvudet kommer kristallerna i rörelse och påverkar hårcellerna, och därigenom får man information om huvudets läge.

11 Balansförsök Farligt balansförsök
Stöd händerna mot en pall och spring runt den 5-10 varv. Res dig upp och försök gå rakt fram. Vad händer? Varför tror du att det händer så? Kommentar: Balansorganet sitter inne i örat och är vätskefyllt. När man rör huvudet sätts vätskan i rörelse och retar balanssinesscellerna. Detta fortsätter ett tag efter att man stannat. Till vätskan ”blivit lugn igen”.

12 Hörselundersökning Kollar trumhinnans rörlighet
Hörselmätning i ett ljudisolerat rum. Undersökningen går till så att man får sätta på sig hörlurar och lyssna med ett öra åt gången på en serie rena toner. När man hör en ton markerar man det genom att trycka på en knapp. Benledningsmätning, undersöker hur man hör från snäckan, hörselnerven till hjärnan.

13 Hörtröskeln: De svagaste tonerna man kan uppfatta
•Vid 0-20 decibels hörselnedsättning hör man bra, i detta intervall ligger de flesta människor. •Vid 30 decibel hörselnedsättning blir det märkbart att man hör dåligt. •Vid 40 decibel har man lite svårt att höra svagt tal också på nära håll. •Vid 60 decibel, har man svårt att uppfatta vanligt tal och man är beroende av hörapparat. •Vid 75 decibel har man svårt att uppfatta starkt tal även på nära håll. •Vid 90 decibel förstår man inte tal utan hörapparat och man är i praktiken döv

14 Öroninflammation Infektion i mellanörat som oftast startar med en förkylning. Orsakas oftast av bakterier. Förkylningsviruset gör slemhinnorna mer känsliga för bakterier Trumhinnan blir röd och tjock och det bildas var bakom trumhinnan. Trumhinnan kan bukta utåt och röra sig sämre. Att man får ont beror på att svullnaden och trycket i mellanörat ökar. Ibland spricker trumhinnan pga trycket och var kan rinna ut. Läker oftast av sig själv. Ibland får man antibiotika.

15 Hur skyddar man sig mot öroninflammation.
• Undvika rökiga miljöer. • Amning har en skyddande effekt på spädbarn. • Om barnet är förkylt kan man låta det sova med huvudet högt, till exempel genom att lägga böcker under sängbenen vid huvudändan eller bädda med extra kuddar.

16 Behandling av öroninflammation
Läker oftast av sig själv. Antibiotika, penicillin. Om ett barn har mycket besvär med återkommande öroninflammationer kan det hjälpa om barnet får ett rör i örat. Då opereras ett litet plaströr in i trumhinnan så att luft kan komma in i mellanörat. Då kan trumhinnan röra sig lättare och det samlas mindre vätska och hörseln förbättras. Det minskar även risken för nya infektioner.

17 Djurens hörselorgan Insekter Fiskar
Hår eller borst på kroppen vibrerar av ljud, då retas sinnescellerna vid hårens bas Tympanalorgan – finns bla på antenner och framben. Försedda med ett membran som vibrerar av ljud. Innanför finns sinnescellerna som reagerar på detta. Fiskar Har inget ytteröra, hörselgång, mellanöra, snäcka. Ljud fortplantas via kraniets ben till hinnsäckar.

18 Fåglar och reptiler Saknar ytteröron Hörselgången mynnar på sidan av huvudet 1 hörselben Rak snäckgång Däggdjur Ytteröron Fångar in ljudet Kan rikta in sina öron mot ljudkällan – urskilja riktningen Avge överskottsvärme