Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

1 Tillsammans gör vi det hållbara möjligt! HÅLLBART RESANDE & ENERGIEFFEKTIVA TRANSPORTER.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "1 Tillsammans gör vi det hållbara möjligt! HÅLLBART RESANDE & ENERGIEFFEKTIVA TRANSPORTER."— Presentationens avskrift:

1 1 Tillsammans gör vi det hållbara möjligt! HÅLLBART RESANDE & ENERGIEFFEKTIVA TRANSPORTER

2 2 Att diskutera innan lunch 1.Presentation av varandra och en hjärtefråga 2.Möteskultur- hur lägger vi upp samarbetet i gruppen 3.Boka in datum för nästa träff i maj, 6 h inklusive lunch som länsstyrelsens bjuder på 4.Upplägg av dagen, se bild 3-10 i presentationen 5.Att göra till nästa gång: Ta med förslag på 5-10 redan genomförda goda exempel/ åtgärder vi kan fortsätta med i Västerbotten. Väck frågan i din organisation! 6.Lunch!

3 3 Hur ska vi jobba? SWOT (1 mötet) Åtgärdsidéer (2 mötet) Prioriteringar (3 mötet) Genomförande (4 stora mötet)

4 4 Våra utgångspunkter Miljöpolitikens övergripande mål Miljömålen (särskilt för denna grupp) Nuläget för miljötillståndet i Västerbotten Gruppens samlade kompetens MEN- tänk på alla tre perspektiv av hållbarhet: ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbart Västerbotten!

5 5 Ta fram åtgärder först nästa gång! Ta fram åtgärder inom resp. grupp som har koppling till miljömålen för: Offentlig verksamhet (länsstyrelsen, kommunerna, landstinget, universiteten, skolorna) Näringsliv (kan vara branschspecifika) Individer och grupper Forskning och utveckling Samarbetsprojekt

6 6 Hur ska åtgärderna se ut? FRIVILLIGA åtgärder! Uppföljningsbara! Tydligt ansvar över vem som gör vad! Tidsatta om det handlar om en konkret åtgärd, processåtgärder behöver inte tidsättas.

7 7 SWOT analys: för gemensam väg mot ett hållbart Västerbotten Styrkor, svagheter, möjligheter och hot för just vårt specifika område!

8 8 Vilka områden kan vi beröra i SWOT:en och åtgärderna? T.ex.: Kollektivtrafik? Godstransporter? Bränslen/fordon? Resvanor? Era förslag!

9 9 Tidplan för dagen Presentation och upplägg LUNCH Efter lunch max 30 minuter- lst berättar om tillståndet i miljön för några viktiga miljömål som kopplar till området. SWOT kör igång: till fikat ska vi ha SWOT-förslag (15 minuter på varje område x 4) Fika kl går vi igenom resultatet från SWOT:en och kompletterar tillsammans återsamling och en positiv slutkläm på dagen Utvärdering fylls i under tiden Vi ses igen enligt det datum vi bestämt i maj- kallelse och information skickas ut från länsstyrelsen

10 10 Glöm inte - fråga din organisation om 5-10 goda exempel på åtgärder vi bör fortsätta med i Västerbotten!

11 11 Nulägesanalys utifrån några miljömål

12 12 Miljömål Hållbart resande (ett urval) Begränsad klimatpåverkan God bebyggd miljö Frisk luft Levande skogar Myllrande våtmarker

13 13 Begränsad klimatpåverkan ”Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatet inte blir farligt.” Utsläppen av koldioxid ska minska med 40 procent till 2020 jämfört med 1990 års nivå.

14 14 Ett globalt problem Källa: Carbon Dioxide Information Analysis Center CO2-utsläpp totalt, världen CO2-utsläpp, Sverige Miljoner ton kol Utsläppen av koldioxid ökade mycket kraftigt under 1900-talet Sveriges andel av utsläppen: 0,18 procent procent sedan 1900 År 2008: Sverige: 6,8 ton CO2e/inv Västerbotten: 6,5 ton CO2e/inv

15 15 1,8 globala hektar per människa på jorden 13. Sverige Sverige: 5,9 globala hektar Våra stora fotavtryck har ofta negativa konsekvenser för människor och miljö i fattigare länder, där råvarorna hämtas och där klimatförändringarna drabbar hårdast. Ekologiskt fotavtryck visar hur mycket av jordens produktiva yta som vi använder till vår konsumtion.

16 16 Miljötillståndet i Västerbotten Utsläppen av koldioxid 2008 var 3,6 procent lägre än jämfört med Målet 8 procent minskning nås med största sannolikhet inte i Västerbottens län. Utsläppen av totala mängden växthusgaser 2008 var 5,6 procent lägre än Nationellt etappmål: 40 procents minskning till 2020 År 2009 släppte vi i Sverige ut 59,8 miljoner ton växthusgaser. Utsläppen ligger 17,3 procent under 1990 års utsläpp.

17 17 Växthusgaser i Västerbotten Fördelning av växthusgaser av totala utsläpp omräknat till CO2e

18 18 Fakta om transporter i Västerbotten Personbilar släpper ut mest växthusgaser inom transportsektorn. Ökade godsfrakter ökar utsläppen från tunga lastbilar och bussar. Bilresandet ökar, antalet personbilar blir fler och bilparken blir allt äldre. Allt fler i länet arbetspendlar till en annan kommun. Långt till service i Västerbotten. Mer än 25 procent av befolkningen har mer än en mil till närmaste livsmedelsbutik i flera av länets kommuner. Genomsnittet för riket är 2,5 procent. Skillnader mellan män och kvinnor Män konsumerar i snitt 20 procent mer energi än kvinnor. De största skillnaderna finns i bränsleförbrukning och bilinköp där männen använder betydligt mer energi för transporter än kvinnor.

19 19 Energianvändning Västerbottens län använder i ett nationellt och europeiskt perspektiv stora mängder energi, räknat per invånare. År 2008: riksmedel 43,72 MWh och Västerbotten 47,76 MWh. Detta beror bl.a. på vårt kalla klimat, energiintensiva industriproduktion, vår glesa befolkning och stora avstånd som måste överbryggas med transporter. Cirka 30 procent var fossil energi av den totala energi- användningen i länet år 2008.

20 20 God bebyggd miljö ”Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas.”

21 21 Bakgrund Västerbotten är ett stort län till ytan med en stor del glest befolkade områden. Umeåregionen växer, medan invånarantalet minskar i inlandskommunerna. Länet har rika naturtillgångar som skog, fjäll, vatten, våtmarker, vilt, mineraler och förnybar energi. Glesbygden har stort överskott på energi och natur- och råvaruresurser per invånare jämfört med länets mer befolkningstäta delar. Länet är beroende av ett väl fungerande vägnät och bra kommunikationer. I trakter där man bor glest är bilen det enda alternativet och det är oftast inte möjligt att minska sitt bilåkande för att nå service och arbete. Inlandskommunerna med gles befolkning har ofta inte tillräckligt med resurser för att kunna upprätthålla en kvalificerad fysisk planering. Bebyggelsen utgör också en stor del av vårt kulturarv. Därför är det viktigt att ett representativt urval av länets bebyggelse skyddas mot rivning eller ovarsamma förändringar. I Västerbotten har endast en mindre del av bebyggelsen ett långsiktigt skydd. Kommunerna saknar resurser för att arbeta strategiskt med skydd av kulturhistorisk bebyggelse och det är även oftast en lågt prioriterad fråga.

22 22 Miljötillståndet i Västerbotten Delmål (ett urval)Status Planeringsunderlag Arkitekturens estetiska värden Minskning av energianvändningen Lägre halt av radon i alla skolor och förskolor Återvinning av hushållsavfallet Minskning av buller från kommunala vägar

23 23 Trender Återvinning och sortering ökar i Västerbotten medan deponering minskar. Materialåtervinning ska prioriteras framför energiutvinning när det är miljömässigt motiverat. Ökade krav på fysisk planering, nya strandskyddsbestämmelser, vindkraftsutbyggnad samt kustplanering är exempel på verksamheter som inneburit att kulturmiljövärden uppmärksammats mer I Västerbottens län är bullermiljön relativt bra. Problemen finns längs de större vägarna och i Umeå, Skellefteå och Lycksele tätorter. Användningen av naturgrus har minskat väsentligt de senaste 20 åren och främst ersatts med bergkross. År 1991 stod naturgrus för 85 procent av ballastproduktionen. Denna andel hade år 2009 sjunkit till 14 procent. Energismart och kretsloppsanpassat byggande är på frammarsch i länet. Som exempel kan nämnas att Umeås kommunala bostadsföretag uppför ett kvarter med flerbostadshus där ledorden kommer att vara energismart och kretsloppsanpassat. Det finns också ett nätverk för hållbart byggande och förvaltande i kallt klimat. Via bl.a. statliga bidrag till planering har resurssvaga kommuner inom länet gått samman för att ta fram gemensamma planeringsdokument som exempelvis vindkraftplanering och kommuntäckande översiktsplaner.

24 24 Frisk luft ”Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas.”

25 25 Bakgrund luftföroreningar Luftföroreningar är ett hot mot människors hälsa men bidrar också till försurning av mark och vatten, vittring av byggnader, skador på vegetation m.m. Befolkningen längs kustens större städer/orter är mest utsatta för luftföroreningar. I glesbygden är det föroreningar från vedeldning som utgör hälsohotet. Långväga transporterade föroreningar: utgörs främst av svaveldioxid, ozon och fina partiklar. Lokalt producerade föroreningar: utgörs främst av partiklar, kvävedioxid och flyktiga organiska ämnen (VOC).

26 26 Tillståndet FöroreningMiljötillstånd Västerbotten Kvävedioxid Höga halter i Umeå och Skellefteå Marknära ozon Minskande men påverkar vegetation Partiklar Tidvis höga Benso(a)pyren Höga på platser med vedeldning Flyktiga organiska ämnen (VOC) Minskande utsläpp men lokal påverkan Svaveldioxid Låga halter

27 27 Källa till olika typer av föroreningar FöroreningOrsak/Källa Kvävedioxid Vägtrafik, arbetsmaskiner (ofta lokal) Marknära ozon Vägtrafik, arbetsmaskiner (ofta långväga) Partiklar Slitage från bildäck, vedeldning (PM10 lokalt, PM2,5 långväga) Benso(a)pyren Vedeldning (ofta lokal) Flyktiga organiska ämnen (VOC) Vedeldning, industrier, tryckerier, måleri och lösningsmedel, bensinstationer, (ofta lokal) Svaveldioxid Industrier, sjöfart (långväga)

28 28 Trender Förändringar till det bättre förväntas av förtätad bebyggelse och omdragning av E4 i Umeå. Fordonsparken förnyelse ger renare utsläpp. Utbyggnad av fjärrvärmenäten minskar behovet av enskilda eldstäder. Utsläpp från sjöfarten ökar relativt sett som utsläppskälla av svavel och kvävedioxid. Generell minskning av utsläppen av flyktiga organiska ämnen.

29 29 Levande skogar ”Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas. ”

30 30 Bakgrund Skogen - viktig livsmiljö för en lång rad arter - cirka 3,1 miljoner hektar skog i länet. - resurs för skogsbruk, friluftsliv, rekreation och jakt. - spår av tidigare nyttjande såsom boplatser, fångstgropar,kolbottnar Länets skogar har brukats intensivt under lång tid. Effekt: påtagliga brister jämfört med naturlandskapet, speciellt när det gäller gamla träd, lövträd, död ved och skog som brunnit. Konsekvens: minskande livsutrymme för många arter som är beroende av en naturlig skog. Fler arter är hotade. I genomsnitt avverkas för närvarande cirka 700 hektar per år av kända, oskyddade naturskogar i länet. Bevarade intakta ekosystem har en bättre motståndskraft mot olika typer av yttre påverkan t.ex. ett förändrat klimat.

31 31 Miljötillståndet i Västerbotten DelmålStatus Långsiktigt skydd av skogsmark 82% av det totala målet i Västerbotten har skyddats. Skydd för kulturmiljövärdenSkadenivån är fortfarande för hög på kända forn- och kulturlämningar. Den främsta orsaken är bristande planering inför skogs- bruksåtgärder. Förstärkt biologisk mångfaldFör att delmålet ska få en positiv utveckling måste dagens skogsskötsel förändras mot att död ved, lövskog och gammal skog lämnas i större utsträckning. Arealen skog där skogsbränning ökarMed nuvarande trend bör målet för naturvårdsbränning kunna uppnås. Digitala databaser över kända fornlämningar Information om registrerade fornlämningar och kulturmiljöer i länet fås genom

32 32 Trender Trenden för de rödlistade arterna är negativ. År 2005 var 385 skogsarter rödlistade i Västerbotten och vid den senaste revisionen har antalet skogsarter på listan ökat till 445. Den miljöhänsyn som tas i samband med föryngringsavverkning har enligt Skogsstyrelsen undersökningar inte förbättrats sedan början av 2000-talet, 25% av avverkningarna når ej lagkravet. Övrigt Skogsstyrelsen arbetar med miljöfrågorna både vid avverkning och mer förebyggande dels som rådgivning men även med stöd av lagen. Sedan 2010 bedrivs ett försök i Västerbotten för en ökad frivillighet inom skydd av skogsmark genom KOMET. Där kommer markägaren in med förslag på objekt att skydda istället för att myndigheterna tar initiativ till skydd.

33 33 Myllrande våtmarker ”Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet ska bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden.”

34 34 Bakgrund Våtmarker är (1) viktiga livsmiljöer, (2) betydelsefulla komponenter i vattnets kretslopp och (3) levererar många nödvändiga ekosystemtjänster, tex genom sin förmåga att binda och lagra vatten, näringsämnen, föroreningar och kol. Västerbotten har stora arealer myrar ( ha) och sumpskogar ( ha), därmed följer ett stort ansvar för att bevara våtmarker. Spår av människans nyttjande av våtmarkerna, tex för våtslåtter, färdvägar eller torvtäkt ger våtmarker höga kulturhistoriska värden. Kännedomen om kulturhistoriskt prioriterade våtmarker är bristfällig. Utdikningen av våtmarker har minskat betydligt sedan 1980-talet, men det är väldigt många våtmarker i länet som har skadats. Dikning, vägbyggnad, gruvor, torvtäkter och bebyggelse är exempel på verksamheter som har orsakat negativ påverkan på våtmarksmiljöer Ökad torvtäkt och dikesrensning kommer att påverka våtmarker på ett negativt sätt.

35 35 Miljötillstånd i Västerbotten Delmål (till 2010)Status Långsiktigt skydd för våtmarker15 av länets 34 våtmarker i myrskyddsplanen är skyddade Skogsbilvägar över våtmarkerSkogsbilvägar byggs årligen över våtmarker med höga värden Anläggning och återställning av våtmarkerCa 500 ha våtmark har återställts i Västerbotten åren Strategi för skydd och skötselDet har tagits fram en regional strategi för skydd och restaurering av våtmark Ingen nykalkning på våtmarkerDet sker inte någon nykalkning på värdefulla våtmarker

36 36 Trender Kunskapen om våtmarkernas betydelse (ekosystemtjänster) har ökat hos allmänheten Våtmarker skadas i lägre utsträckning än tidigare Dikningen minskade kraftigt i början av talet Restaurering av våtmarker har påbörjats, men i begränsad skala – hittills mer röjning än hydrologisk återställning Kulturhistoriska värden minskar hela tiden successivt pga utebliven skötsel och vård

37 37 16 miljömål beslutade av riksdagen styr svensk miljöpolitik och berör de flesta samverkansgruppers områden


Ladda ner ppt "1 Tillsammans gör vi det hållbara möjligt! HÅLLBART RESANDE & ENERGIEFFEKTIVA TRANSPORTER."

Liknande presentationer


Google-annonser