Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Goteborg University Dialogue Systems Lab Introduction to dialogue systems (part II) Staffan Larsson Dialogsystem HT04.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Goteborg University Dialogue Systems Lab Introduction to dialogue systems (part II) Staffan Larsson Dialogsystem HT04."— Presentationens avskrift:

1 Goteborg University Dialogue Systems Lab Introduction to dialogue systems (part II) Staffan Larsson Dialogsystem HT04

2 Goteborg University Dialogue Systems Lab Overview Why Develop Speech Applications for the Telephone (Larson ch.1) Dialogue and dialogue genres Dialogue modeling and dialogue systems Research areas & local projects History of dialogue systems Methodology for dialogue systems design (Agenter, dialog och talakter) (Dialogspel)

3 Goteborg University Dialogue Systems Lab Research areas & local projects

4 Goteborg University Dialogue Systems Lab Problemområden & teorier formell pragmatik för dialogsystem hantering av dialogstruktur –dialogspel –talakter implicit information –presupposition –implikatur –planigenkänning relatera explicit & implicit information till kontext; uppdatera kontext –pronomenlösning (DRT, Centering Theory, abduktion) –planigenkänning –accommodation välj/planera yttrande –planering –implicit information? kommunikationshantering –ICM, OCM –grounding –konversationsanalys

5 Goteborg University Dialogue Systems Lab Dialogue phenomena areas Recognition Interpretation Dialogue management –incl. ”low-level” communication management Generation Synthesis (which ones solved? Which ones are we working on? Which ones are others working on?)

6 Goteborg University Dialogue Systems Lab Recognition Use contextual information to improve recognition –Multiple simultaneous grammars –Reordeing N-best list based on infostate Combining statistical and grammar-based recognition –e.g. backing off to SLM Automatic generation of recognition grammars Recognition of unknown words Utilizing speaker-dependent recognition when possible Improving acoustical models and language models during dialogue Outputting word by word

7 Goteborg University Dialogue Systems Lab Interpretation Context-independent –Robust parsing –Underspecified semantics –Computing presuppositions –Multilinguality Context-dependent –Pronoun resolution –Ellipsis resulotion –Deixis resolution –Indirect speech acts –Computing implicatures Multimodality –Combining speech and gesture Communication management –Understanding communication management moves (feedback, sequencing, turntaking)

8 Goteborg University Dialogue Systems Lab Dialogue management Dealing with user giving more or different information than requested Information sharing between tasks Multiple possible tasks Multiple simultaneous tasks –Jumping back and forth between tasks Discussing multiple alternative solutions to a problem Arguing for and against alternatives

9 Goteborg University Dialogue Systems Lab Dialogue management (cont’d) Asking and answering questions Requesting actions and reporting on the status of onging actions Planning joint activities Interpreting ambiguous utterances –Linking utterances with the context –Asking clarification questions

10 Goteborg University Dialogue Systems Lab Communication management Selecting appropriate feedback moves –Dealing with misrecognition, misunderstanding, rejection Dealing with user’s feedback moves Dealing with turntaking –Distinguish positive feedback from interruptions Selecting appropriate sequencing moves Dealing with user’s sequencing moves Dealing with user self-corrections System correcting itself if necessary –E.g., a better interpretation of the user’s previous utterance is reciveded

11 Goteborg University Dialogue Systems Lab Generation Deep (”what to say”) vs.surface generation (”how to say it”) Context independent –Keeping track of presuppositions Context dependent –Information structure –Generating ellipsis –Generating pronouns –Keeping track of implicatures Multimodality –Combining speech and gesture

12 Goteborg University Dialogue Systems Lab Synthesis Intonation Prosody in general –Shouting etc –Emotional speech Realistic voice quality Knowing how much has been said –for turn-taking Reasonable time consumption –cacheing

13 Goteborg University Dialogue Systems Lab Overall Dealing with underspecified information Incremental interpretation and dialogue management Speed (real-time) Learning User adaptation –Acoustical model –Offline informational model –Online informational user model

14 Goteborg University Dialogue Systems Lab Dialogue systems research in Göteborg: themes Early 90’s: Pragmatics-based Language Understanding (Allwood) Late 90’s - present: Information state update approach –Dialogue moves Abstract representations of utterances Transitions between information states –Flexible dialogue –TrindiKit: a dialogue systems toolkit Early 00’s - present: Issue-based dialogue management –A generic theory of dialogue, implemented using TrindiKit –Basic idea: dialogue is driven by explicit and implicit questions (issues) –PhD thesis: Larsson 2002 Present (current!): Stream-based dialogue management (Lager)

15 Goteborg University Dialogue Systems Lab Swedish projects SDS (Swedish Dialogue Systems, 98-00) –With Linköping, Telia and others. ILT (Interactive Language Technology, 01-04) –Cooperation with Computer Science, Chalmers –Application: programming a computerized video recorder via telephone

16 Goteborg University Dialogue Systems Lab EU-Projekt PLUS ( Pragmatics-based Language Understanding, c:a 91) TRINDI (Task Oriented and Instructional Dialogue, 97-00) –Development of the Information State Approach –TrindiKit, GoDiS SIRIDUS (Specification, Interaction and Reconfigurability in Dialogue Understanding Systems, 00-02) –Continuation of TRINDI; further development D’Homme (Dialogue in the Home Environment, 01) –The intelligent home TALK (Talk and Look, Tools for Ambient Intelligence, 03-06) –Extending the IS approach to multimodal and multilingual dialogue –Scenarios in-car in-home

17 Goteborg University Dialogue Systems Lab A short history of dialogue systems

18 Goteborg University Dialogue Systems Lab The Turing test Can a machine be intelligent? Is ”artificial intelligence” (AI) possible? Turing offers an operational definition of intelligence Turing ( ): ”the Turing test” –Test person A has a dialogue (via a text terminal) with B. –A:s goal is to decide whether B is a human or a machine –If B is a machine and manages to deceive A that B is a human, B should be regarded as intelligent (able to think; ”a grade A machine”) –(This is a simplified version of the Turing test)

19 Goteborg University Dialogue Systems Lab The Turing test and dialogue According to the Turing test – what is fundamentally human? –The ability to carry out a dialogue using natural language Why is this fundamental? –Assumption: In dialogue, all other human capabilities show themselves (directly or indirectly) This means that... –... in order to make a computer use natural language in the same way and on the same level as a human, it needs to be endowed with human- level intelligence

20 Goteborg University Dialogue Systems Lab Artificial Intelligence Goal –simulate human/intelligent behaviour/thinking Weak AI –Machines can be made to act as if they were intelligent Strong AI –Agents that act intelligently have real, conscious minds It is possible to believe in strong AI but not in weak AI

21 Goteborg University Dialogue Systems Lab Cognitivism and GOFAI Descartes: –Understanding and thinking is forming and using symbolic representations Until the mid-80’s, the paradigm of AI was cognitivism, the idea that thinking is, essentially, symbol manipulation The physical symbol hypothesis (Newell & Simon): –”A physical symbol system has the necessary and sufficient means for intelligent action.” –All intelligent behaviour can be captured by a system that reasons logically from a set of facts and rules that describe the domain This is sometimes referred to as GOFAI (Good Old Fashioned AI)

22 Goteborg University Dialogue Systems Lab Dialogue systems as GOFAI? Since around 1986, GOFAI has been abandoned by many AI researchers –Instead, focus on connectionism, embodied interactive automata, reinforcment learning, probabilistic methods, etc. However, a large part of current dialogue systems research adheres to the GOFAI paradigm –Information States, for example… Why? –It seems to be the most workable method for the complex problems of natural language dialogue –It appears to be useful for improving on current human-computer interfaces, although a major breakthrough of NL interfaces is needed to prove this conclusively But is it also a step on the way towards ”human-level” natural language understanding in computers? –Does it scale up?

23 Goteborg University Dialogue Systems Lab AI paradigms Cognitivism / GOFAI –physical symbol hypothesis –GPS (Newell & Simon) –Still the dominant type of system ”Emergent AI” –Connectionism –Reinforcement learning –Interactive AI; embodied automata (Brooks,...) –Society of Mind (Minsky)

24 Goteborg University Dialogue Systems Lab Definition of ”dialogue system”? System able to participate in producing coherent sequences of natural language utterances (taking ”coherent” with a grain of salt) Not ”one-shot” systems –where previous dialogue cannot affect interpretation of current utterance –e.g. most NL database interfaces –even Eliza can return to previous topics!

25 Goteborg University Dialogue Systems Lab ”Classic” systems ELIZA (Weizenbaum 1966) –what we would today call a chatterbot; the same goes for PARRY PARRY (Colby 1973) SHRDLU (Winograd 1972) –Perhaps the first real dialogue system

26 Goteborg University Dialogue Systems Lab SHRDLU ”Blocks world”

27 Goteborg University Dialogue Systems Lab –Person: PICK UP A BIG RED BLOCK. –Computer: OK. (does it) –Person: GRASP THE PYRAMID. –Computer: I DON'T UNDERSTAND WHICH PYRAMID YOU MEAN. –Person: FIND A BLOCK WHICH IS TALLER THAN THE ONE YOU ARE HOLDING AND PUT IT INTO THE BOX. –Computer: BY "IT", I ASSUME YOU MEAN THE BLOCK WHICH IS TALLER THAN THE ONE I AM HOLDING. –Computer: OK. (does it) –Person: WHAT DOES THE BOX CONTAIN? –Computer: THE BLUE PYRAMID AND THE BLUE BLOCK. –Person: WHAT IS THE PYRAMID SUPPORTED BY? –Computer: THE BOX. –Person: HOW MANY BLOCKS ARE NOT IN THE BOX? –Computer: FOUR OF THEM. –Person: IS AT LEAST ONE OF THEM NARROWER THAN THE ONE WHICH I TOLD YOU TO PICK UP? –Computer: YES, THE RED CUBE. –Person: IS IT SUPPORTED? –Computer: YES, BY THE TABLE. –Person: CAN THE TABLE PICK UP BLOCKS? –Computer: NO. –Person: CAN A PYRAMID BE SUPPORTED BY A BLOCK? –Computer: YES. –Person: CAN A PYRAMID SUPPORT A PYRAMID? –Computer: I DON'T KNOW. –Person: STACK UP TWO PYRAMIDS. –Computer: I CAN'T. –Person: WILL YOU PLEASE STACK UP BOTH OF THE RED BLOCKS AND EITHER A GREEN CUBE OR A PYRAMID? –Computer: OK. (does it) –Person: WHICH CUBE IS SITTING ON THE TABLE? –Computer: THE LARGE GREEN ONE WHICH SUPPORTS THE RED PYRAMID. –Person: IS THERE A LARGE BLOCK BEHIND A PYRAMID? –Computer: YES, THREE OF THEM: A LARGE RED ONE, A LARGE GREEN CUBE, AND THE BLUE ONE. –Person: PUT A SMALL ONE ONTO THE GREEN CUBE WHICH SUPPORTS A PYRAMID. –Computer: OK. (does it) –Person: PUT THE LITTLEST PYRAMID ON TOP OF IT. –Computer: OK. (does it)

28 Goteborg University Dialogue Systems Lab –Person: DOES THE SHORTEST THING THE TALLEST PYRAMID'S SUPPORT SUPPORTS SUPPORT ANYTHING GREEN? –Computer: YES, THE GREEN PYRAMID. –Person: WHAT COLOR IS IT? –Computer: BY "IT", I ASSUME YOU MEAN THE SHORTEST THING THE TALLEST PYRAMID'S SUPPORT SUPPORTS. –Computer: RED –Person: HOW MANY THINGS ARE ON TOP OF GREEN CUBES? –Computer: I'M NOT SURE WHAT YOU MEAN BY "ON TOP OF "IN THE PHRASE "ON TOP OF GREEN CUBES ". – DO YOU MEAN: 1 - DIRECTLY ON THE SURFACE 2 - ANWHERE ON TOP OF ? –Person: 2 –Computer: THREE OF THEM. –Person: HAD YOU TOUCHED ANY PYRAMID BEFORE YOU PUT THE GREEN ONE ON THE LITTLE CUBE? –Computer: YES, THE GREEN ONE. –Person: WHEN DID YOU PICK IT UP? –Computer: WHILE I WAS STACKING UP THE RED CUBE, A LARGE RED BLOCK AND A LARGE GREEN CUBE. –Person: WHY? –Computer: TO GET RID OF IT. –Person: WHY DID YOU DO THAT? –Computer: TO CLEAN OFF THE RED CUBE. –Person: WHY DID YOU CLEAR OFF THAT CUBE? –Computer: TO PUT IT ON A LARGE GREEN CUBE. –Person: WHY DID YOU DO THAT? –Computer: TO STACK UP THE RED CUBE, A LARGE RED BLOCK AND A LARGE GREEN CUBE. –Person: WHY DID YOU DO THAT? –Computer: BECAUSE YOU ASKED ME TO. –Person: HOW DID YOU DO IT? –Computer: BY PUTTING A LARGE RED BLOCK ON THE TABLE ; THEN LETTING GO OF IT ; THEN PUTTING A LARGE GREEN CUBE ON IT ; THEN LETTING GO OF THAT CUBE ; THEN PUTTING THE RED CUBE ON THAT CUBE; THEN LETTING GO OF THAT CUBE. –Person: HOW MANY OBJECTS DID YOU TOUCH WHILE YOU WERE DOING IT? –Computer: FOUR OF THEM.

29 Goteborg University Dialogue Systems Lab –Person: WHAT DID THE RED CUBE SUPPORT BEFORE YOU STARTED TO CLEAN IT OFF? –Computer: THE GREEN PYRAMID. –Person: THERE WERE FIVE BLOCKS TO THE LEFT OF THE BOX THEN. –Computer: NO, ONLY FOUR OF THEM: THE RED CUBE, TWO LARGE GREEN CUBES AND A LARGE RED BLOCK. –Person: PUT THE BLUE PYRAMID ON THE BLOCK IN THE BOX. –Computer: OK. (does it) –Person: IS THERE ANYTHING WHICH IS BIGGER THAN EVERY PYRAMID BUT IS NOT AS WIDE AS THE THING THAT SUPPORTS IT? –Computer: YES, THE BLUE BLOCK. –Person: DOES A STEEPLE –Computer interrupting: SORRY, I DON'T KNOW THE WORD "STEEPLE". –Person: A "STEEPLE" IS A STACK WHICH CONTAINS TWO GREEN CUBES AND A PYRAMID. –Computer: I UNDERSTAND. –Person: ARE THERE ANY STEEPLES NOW? –Computer: NO. –Person: BUILD ONE. –Computer: OK. (does it) –Person: CALL THE BIGGEST BLOCK "SUPERBLOCK". –Computer: OK. –Person: HAVE YOU PICKED SUPERBLOCK UP SINCE WE BEGAN? –Computer: YES. –Person: WHY DID YOU DROP IT? –Computer: BY "IT", I ASSUME YOU MEAN THE SUPERBLOCK. – I CAN'T EXPLAIN A NON-EXISTENT EVENT. –Person: IS THERE ANYTHING TO THE RIGHT OF THE RED PYRAMID? –Computer: YES, FOUR THINGS: THE BOX, THE RED CUBE, THE BLUE PYRAMID AND THE BLOCK NAMED SUPERBLOCK –Person: THANK YOU. –Computer: YOU'RE WELCOME!

30 Goteborg University Dialogue Systems Lab Dialogue systems GUS (Bobrow 1978) - travel agent, collaborative planning –frame tree, sentence fragments OSCAR (Cohen 1978) –speech act planning MICS (Carbonell 1979/1981) - political and social interaction(!) ARGOT (Allen 1982) - computer operator –dialog grammar, plan recognition HAM-ANS (Hoppner et al 1983) - portable interface XCALIBUR (Carbonell et al 1983) – expert system interface –case frames, ellipsis resolution, error recovery Fred/Doris (Houghton 1986 thesis) –dialogue games (Power), speech acts, and planning –agents in microworld

31 Goteborg University Dialogue Systems Lab GUS GUS: The Genial Understanding System Developed in the mid 1970s at Xerox PARC Aims to provide a cooperative dialogue Restricted domain of discourse: travel agent with the goal of booking a return trip ‘Frame-based’: has expectations about what is required to complete the call; today we’d call this ‘information-state based’ Simulated speech input and output via a text interface

32 Goteborg University Dialogue Systems Lab A Sample Dialogue GUS: Hello. My name is GUS. I can help you plan a simple trip by air. Where do you want to go? Client: I want to go to San Diego on May 28. GUS: What time do you want to leave? Client: I must be in San Diego before 10am. GUS: Would you like PSA flight 102 that arrives at 915am? Client: What is the next flight? GUS: Air California flight 310 that leaves at 830am and arrives at 1000am. Client: I’ll take the first one. GUS: In what name should I make a reservation, please? Client: Dan Bobrow. GUS: I have confirmed the following flight: PSA flight 102 on Wednesday May 28 from San Jose to San Diego that leaves at 730am and arrives at 915am. What date do you want to return on? Client: On Friday in the evening. GUS: Would you like the flight that leaves at 745pm? Client: That’s fine. GUS: I have confirmed the following flight: PSA flight 307 on Friday May 30 from San Diego to San Jose that leaves at 745pm and arrives at 930pm. Thank you for calling. Goodbye.

33 Goteborg University Dialogue Systems Lab Unix Consultant (Wilensky et al 1988) –predict user expertise level IREPS (Carberry 1988) - information seeking –plan structure, predict user goals MINDS (Young et al 1989) – train timetable database –goal trees, hand-coded domain knowledge VODIS (1989) - train timetable database –”object frames”, speech ESTEAM-316 (Jullien & Marty 1989) financial advisor –dialogue plans, plan recognition SunDial (Peckham 1991) –task-structured history, belief model, speech Circuit Fix-it (Smith & Hipp 1992) –”missing axiom theory”, speech TRAINS (Allen 1993) –joint planning –Trains project: (HearSay?)

34 Goteborg University Dialogue Systems Lab Other ”modern” systems (still active) (see also systems)http://www-2.cs.cmu.edu/~dbohus/SDS/ TRIPS (Allen) Galaxy Communicator Collagen (Sidner) RavenClaw WildFire VerbMobil SmartKom ARISE AutoTutor WITAS (Lemon) CONVERSE EDIS (Traum 1998) MIDAS (Bos 1998) GoDiS (Larsson 2002) Beetle (Zinn, Moore) Mission Rehearsal Exercise (Traum) Frameworks TrindiKit DIPPER DARPA Communicator

35 Goteborg University Dialogue Systems Lab Not quite dialogue systems Database query systems Text understanding systems Chatterbots

36 Goteborg University Dialogue Systems Lab Database Query systems (http://www-personal.umich.edu/~abney/ling492/systems.html + smith & hipp) Also read Ask (Thompson & Thompson 1983) Baseball (Green et al 1961, 1963) Chat-80 (Warren & Pereira 1982) Co-op (Kaplan 1982) - two domains –detection of invalid presuppositions Core Language Engine (Alshawi et al 1992) Datalog (Hafner & Godden 1985) – multi-domain DIALOG (Bolc et al 1985) – medical database Intellect (Harris 1984) Janus Ladder - SRI (Hendrix et al 1978) –naval info LanguageAccess (IBM) (Ott 1992) Loqui Lotus HAL Lunar (Woods 1973, 1978) Philiqa1 Planes - Waltz Pragma (Levine 1990) –user goal recognition and prediction PSLI3 (Frederking 1988) –medical database Q&A (Symantec) Rendezvous (Codd 1974) Rus, Irus, Parlance (BBN) ROBOT (Harris 1977) TEAM (Diagram, Dialogic) (Grosz et al 1987) –multi-domain TINA (Seneff 1992) –2 domains

37 Goteborg University Dialogue Systems Lab Text understanding systems SAM (Shank & Abelson) –an attempt at formalising everyday background knowledge needed for interpretation of simple stories Discourse system (Allen et al 1989) –advisory dialogue interpretation

38 Goteborg University Dialogue Systems Lab Chatterbots (http://www.simonlaven.com) Shampage, a brilliant Chatterbot program whose language base is totally configurable. You can set it up anyway you want it, and if you set it up well enough it can become a truly amazing program.Shampage Eliza, the virtual psychoanalyst. Originally created by MIT scientist Joseph Weizembaum. Several versions available here along with backround information on the worlds most famous chatterbot.Eliza Fred, the Functional Response Emulation Device. The first program in an ongoing experiment to explore Natural Language communications between people and computer programs.Fred Claude, when the author released this program to the world the 'readme.doc' said: "Claude isn't very smart compared to you". This is true, but he's also a clone of the classic Racter Chatterbot.Claude

39 Goteborg University Dialogue Systems Lab Svenska ”dialogsystem” / röststyrda tjänster som kan nås via telefon Bilregistret (SpeechCraft): SpeechCraft SAS SpeechLine (SpeechCraft): SpeechCraft SJ:s automatiska tågtidsupplysning (Presector): , välj 1Presector Sjöfartsverkets sjöväderupplysning (SpeechCraft): SpeechCraft Storstockholms Lokaltrafiks trafikupplysning (SpeechCraft): SpeechCraft Telias nummerupplysning Autosvar (Presector): Presector teliamobiles röststyrda aktietjänst (SpeechCraft): 4444 (endast för teliamobile-kunder)SpeechCraft Västernorrlands länstrafik / Din Tur (SpeechCraft): , välj sedan 1SpeechCraft Västtrafiks röststyrda tidtabellsupplysning (Sigma): , välj 1Sigma

40 Goteborg University Dialogue Systems Lab Methodology for dialogue system design

41 Goteborg University Dialogue Systems Lab General R&D cycle 1.decide on initial framework, system, domain 2.domain activity communication analysis corpus collection and analysis, or other starting point (e.g. existing menu-based system) 3.(re)design of framework, system and / or application 4.(re)implementation of the above 5.user testing 6.go to 2 until satisfied or out of funds

42 Goteborg University Dialogue Systems Lab Corpus collection and analysis Collection –Natural dialogue –Wizard-of-Oz (WoZ) –Backseat Driver (BaD?) Analysis –Transcription –Distillation –Coding

43 Goteborg University Dialogue Systems Lab Naturlig dialog Illustrerar verkliga mål & behov Den person som har samma roll som systemet beter sig inte som systemet skulle ha gjort -> mer komplex dialog Ej klart att att anv. har samma förväntningar på ett system Annat språk används mot människa än mot dator?

44 Goteborg University Dialogue Systems Lab Wizard of Oz Anv. tror att han interagerar med dator men egentligen är det en mamnniska som härmar. –A får en uppgift att utföra (ett scenario); –W har tillgång till ett bakgrundssystem, tex en databas; W kommunicerar via talsyntes eller text, ev speciellt simuleringsverktyg Användbart? –WOZ mäter fördomar; människor kommer att anpa ssa sig till hur system faktiskt beter sig –m-d dialoger rör sig i enklare domäner -> enklare dialoger ; Varför på förhand avgränsa systemet till enkla dialoger? Ekologisk validitet –svårt realistiskt härma, människor stavar fel, skriver långsamt osv; kräver mycket arbete –"rollspel"- ej realistiskt beteende från användaren –Människor beter sig annorlunda mot en maskin än mot en människa; t ex inget behov av artighet; kanske inga indirekta talakter Eller vanemässig & omedveten artighet & indirekthet? Oetiskt? Fungerar bara så länge metoden & state of the art är okänd för allmänheten.

45 Goteborg University Dialogue Systems Lab Destillering skriva om m-m-dialoger så att de liknar m-d- dialoger guidelines, skiss över systemets beteende Används i realistisk situation Problem: –arbetskrävande –subjektivt; resultat beror delvis av destillatören –problem med att hålla dialogen koherent

46 Goteborg University Dialogue Systems Lab Annotation and analysis Dialogue move / speech act annotation –May require domain analysis Coding schemas - reliability - kappa IS-kodning MDI-analys av uppgift?

47 Goteborg University Dialogue Systems Lab Evaluering av dialogsystem ”Objektiva” kriterier –(e.g. PARADISE framework) –tid det tar att utföra uppgift –antal turer system/användare –andel rättelser –transaction success Subjektiva –intervju, frågeformulär –användarvänlighet, naturlighet, klarhet, användarvänlighet, vänlighet, robusthet Dialogue capabilities (e.g. TRINDI ticklist)

48 Goteborg University Dialogue Systems Lab Agenter (Wooldridge & Jennings)

49 Goteborg University Dialogue Systems Lab Vad är en (artificiell) agent? beteendebaserad defintion autonomi: –agenter handlar utan direkt inblandning av människor eller andra, och har kontroll över sina egna handlingar och sitt eget interna tillstånd social förmåga: –agenter interagerar med andra agenter (inkl. människor), bl a med hjälp av språk reaktivitet: –agenter uppfattar sin omgivning (den fysiska världen, ett grafiskt användarinterface, internet...) och reagerar på förändringar i omgivningen proaktivitet: –aganter reagerar inte bara på omgivningen, utan är också kapabla till målinriktat beteende och kan ta initiativ

50 Goteborg University Dialogue Systems Lab Två huvudtyper av ramverk för artificiella agenter ”Deliberative” –en agent har en explicit representerad symbolisk modell av världen –beslut fattas genom logiskt slutledning (mönstermatchning, symbolmanipulation) –teoribaserade –Exempel: General Problem Solver (Newell & Simon) Reaktiv –ingen symbolisk modell –ingen komplex symbolprocessning –Exempel: situerade finita automater (Rosenschein & Kaelbling) –tenderar att vara ad hoc det finns ocskå hybridteorier –ett reaktivt och ett deliberativt lager Är människor reaktiva eller deliberativa? Eller kanske hybrider...

51 Goteborg University Dialogue Systems Lab Attityder för deliberativa agenter Privat Social Informationsattityd –kunskap / tro Proattityd –handling, mål

52 Goteborg University Dialogue Systems Lab Reaktivitet Perception –agenter uppfattar världen genom sinnesorganen, vilket ger upphov till kunskap / trosföreställningar om världen Privata informationsattityder –trosföreställningar (beliefs, B) –kunskap (sann berättigad tro) Reaktion –kräver förmåga att agera

53 Goteborg University Dialogue Systems Lab Proaktivitet Initiativ –Agenter har behov, önskningar och avsikter och försöker ofta ändra världen utgående från dessa Kräver –förmåga att planera –förmåga att bestämma sig Privat proattityd: intention

54 Goteborg University Dialogue Systems Lab Autonomi agenter handlar utan direkt inblandning av människor eller andra, och har kontroll över sina egna handlingar och sitt eget interna tillstånd Privata attityder (info- och proattityder): –trosföreställningar (beliefs, B) –önskningar/vilja (desires, D) –intentioner (I)

55 Goteborg University Dialogue Systems Lab Social förmåga Människor är också sociala varelser; de står i sociala relationer till varandra och agerar utifrån dessa Sociala informationsattityder: –delad tro/kunskap (shared belief), Sociala proattityder –skyldigheter (obligations) –åtaganden (committments), –rättigheter (rights) (?)

56 Goteborg University Dialogue Systems Lab Dialog Kunskap för dialogagenter Informella approacher Formella ramverk

57 Goteborg University Dialogue Systems Lab Typer av kunskap som behövs för att kunna delta i en dialog sociala informationsattityder (delad kunskap) statisk –generell världskunskap för att tolka yttranden –aktivitetsspecifik världskunskap –språklig kunskap; förmåga att tolka och konstruera yttranden, inkl. kunskap om talakter och dialogspel dynamisk –privata och sociala attityder –dialogmodell; ``dialogprotokoll'’: håller reda på gemensamma antaganden, aktuella frågor, skyldigheter, referenter mm.

58 Goteborg University Dialogue Systems Lab Hur ska kunskap representeras? Kunskapsrepresentationsspråk, t ex FOL, semantiska nätverk, frames... Kunskapsbas = mängd av statser + inferensregler ontologier / typhierarkier (för begreppskunskap)

59 Goteborg University Dialogue Systems Lab Hur mycket och vilken typ av kunskap som behövs beror på dialogtyp enkel -> komplex –call routing –tidtabellsupplysning –databassökning –programmera video –instruktionsdialog (t ex ge vägbeskrivning) –förhandling –planera framtida aktivitet –vardagligt småprat (?)

60 Goteborg University Dialogue Systems Lab Ramverk för dialogagenter Logikbaserade –Rationalitetsaxiom + inferens –axiomatiserad talaktsteori (i modallogik) –problem med komplexitet och avgörbarhet Planbaserade –Planering & planigenkänning –talakter som planer –problem med komplexitet Dialoggrammatik –dialogspel som finita automater genererade av grammatik –ingen information i tillstånd Informationstillstånd –dialogdrag, dialogspel, uppdateringsregler –variabel komplexitet deliberativ reaktiv Dessa kan kombineras!

61 Goteborg University Dialogue Systems Lab Agenter i dialog (Traum 1999) Översikt över forskning

62 Goteborg University Dialogue Systems Lab En (artificiell) dialogagent kan –interagera och kommunicera med andra agenter på ett koherent sätt –delta i dialoger (d v s kommunikativa utbyten med en längre sekvens av yttranden) om ett givet ämne med avsikten att uppnå ett gemensamt övergripande mål Yttranden ändrar –mentala tillstånd –kontexten och dialogtillståndet Dialog är såpass komplicerat att det går utöver vad samtida agentteorier klarar

63 Goteborg University Dialogue Systems Lab Agenter & talaktsteori TA gör det möjligt att betrakta kommunikation mellan agenter i ett generellt ramverk för agenters handlande MEN i relation till ”vanlig” agentteori skulle TA kräva en mer uttrycksfull logisk formalism för handlingar –flera agenter –samtidig och fallibel handling

64 Goteborg University Dialogue Systems Lab Planbaserade approacher till talaktsteori Bruce (1975) –planering av yttranden –attityder: belief, want, intention Cohen & Perrault (1979) –planering av yttranden –attityder: belief, want Allen & Perrault (1980) –igenkänning av indirekta talakter Hinkelman (1990) –lingvistiska info + planer för att korrelera form och funktion (d v s känna igen talakter)

65 Goteborg University Dialogue Systems Lab Ickemonotona approacher (varianter av logikbaserade app.) Perrault (1990) –defaultlogik för talaktsteori –defaulteffekter av talaktsoperatorer följer om inget i kontexten motsäger dem –ej direkt implementerbar; kräver komplett indutivt inferenssystem Appelt & Konolige (1988) –omformulering av Perrault i ”autoepistemisk logik” –implementerbart McRoy & Hirst (1995) –abduktion för produktion och igenkänning av indirekta talakter

66 Goteborg University Dialogue Systems Lab Andra logikbaserade approacher till talakter problem med STRIPS: –tid & förändring representeras inte i tillräcklig detalj; operatorernas semantik oklar –kraftfullare handlingslogik krävs, med tydlig semantik BDI-baserade logiska ramverk: –Cohen & Levesque –Sadek

67 Goteborg University Dialogue Systems Lab BDI-baserade logiska ramverk: Cohen & Levesque (1990) detaljerad dynamisk modallogik för att beskriva handlingar och mentala attityder semantik för logiken i termer av möjliga världar attityder: beliefs, goals effekter av illokuta akter härleds från generella principer för rationell kompetens –formaliserade som axiom i logiken logiken används för att beskriva agenter och deras handlingar –ej som resurs för agenterna själva

68 Goteborg University Dialogue Systems Lab BDI-baserade logiska ramverk: Sadek liksom Cohen & Levesque: logik för handlingar, möjliga världar-semantik logiken används som resurser av agenter implementerat i dialogsystem

69 Goteborg University Dialogue Systems Lab Problem med Cohen & Levesque, Sadek (enligt Traum) logiskt allvetande agenter –om en sats p följer logiskt från vad A tror, så tror A på p –om man tror på en tautologi så tror man t ex på alla matematiska sanningar logiken för tid och handlingar fortfarande inte kraftfull nog för att modellera t ex överlappande tal privata attityder (belief, goal, intention) räcker inte för att modellera talakter vi behöver även sociala attityder!

70 Goteborg University Dialogue Systems Lab Talakter och dialog Tidigare nämna teorier fokuserar på isolerade satser I dialog kombineras yttranden i en koherent interaktion för att uppnå icke- kommunikativa mål Utvidga tidigare approacher till dialog –planbaserade –logikbaserade

71 Goteborg University Dialogue Systems Lab Planbaserad dialogteori: Litman & Allen (1985) utvidgning av Allen & Perrault dialoger, ej bara enstaka yttranden två typer av planer –domänplaner för att samarbeta för att uppnå mål –diskursplaner för att hantera dialogen; oberoende av domän metaplaner; har andra planer som argument kan redogöra för längre yttrandesekvenser, t ex klargörande subdialoger

72 Goteborg University Dialogue Systems Lab Logikbaserad dialogteori: Cohen & Levesque (1991) axiom för rationellt beteende i dialog bekräftelse som ”joint action” sociala (gemensamma) handlingar –saker man gör tillsammans social proattityd: joint intention (delad avsikt) Dock: –oklart hur logiken relaterar till faktiska yttranden

73 Goteborg University Dialogue Systems Lab Interaktion på flera nivåer Ide: modellera dialog som handlingar på flera nivåer –ej bara satsnivå (talakter) Föregångare: –Dialogspel, Sinclair & Coulthard (1975) –4 ”ranks” act move: användning av acts i vissa syften exchange: sekvens av flera moves transaction: flera exchanges

74 Goteborg University Dialogue Systems Lab Kombinera dialogspel och planer? –Mann, Kowtko, Isard mfl (HCRC, Edinburgh) –planering på spelnivå

75 Goteborg University Dialogue Systems Lab 4 talaktsnivåer (Traum & Hinkelmann 1992) –turtagning –”grounding” bekräftelse att man förstår varandra –”core speech acts” (traditionella illokuta akter) Exempel: Inform, YNQ, Check, Eval, ReqRepair, RecAck en CSA involverar flera agenter, eftersom de måste bekräftas –argumentationshandlingar (retoriska handlingar) Exempel: Elaborate, Summarize, Clarify, Q&A, Convince, Find-Plan

76 Goteborg University Dialogue Systems Lab Kommunikativa akter: Allwood Även ickeverbal kommunikation Två typer av funktion hos kommunikativa akter –expressiv: uttrycker tillstånd hos talare och/eller världen –evokativ: vad (talaren genom att utföra) akten eftersträvar Exempel: request for X –expressiv: desire for X –evocative: X Exempel: question –expressiv: desire for information –evocative: the desired information

77 Goteborg University Dialogue Systems Lab Är talakter en användbar entitet i kopplingen mellan yttranden och effekter? mot: –svårt komma överens om en uppsättning talakter –yttranden är multifunktionella; ett yttrande kan förändra kontexten på flera olika sätt samtidigt kan lösas genom att ha flera nivåer av talakter –är talakter objektiva eller subjektiva? för: –talakter förenklar planering; ”buntar ihop” kontextuppdateringar till hanterliga entiteter –kan vara lättare att känna igen talakter än att resonera direkt från yttrande till kontextuppdatering

78 Goteborg University Dialogue Systems Lab Skiss till en teori för talakter för kollektiv av sociala agenter För att en talaktsteori ska kunna hantera dialog behöver den följande utvidgningar: –förmåga att resonera om tid inklusive överlapp och samtidig handling –förmåga att resonera om osäkra handlingar som kan misslyckas och ha oväntade resultat –hantering av kollektiv av agenter samarbete –kunna fungera i realtid –koppla ihop planering och handling

79 Goteborg University Dialogue Systems Lab Kollektiv av agenter -> sociala attityder Kan sociala attityder defineras i termer av privata attityder? Delad tro (mututal belief) Skyldigheter (obligations) Delade planer (shared plans) Delade intentioner (joint intentions)

80 Goteborg University Dialogue Systems Lab Formuleringar av mutual belief / knowledge Iterativ (Schiffer) –K* S A p omm K S p & K a p & K S K A p & K A K S p & K A K S K A p &... Fixpunkt (Harman) –En grupp agenter tror gemensamt p omm 1. varje agent tror p och 2. alla tror att (1) och (2) Delad situation (Barwise) –En grupp G vet gemensamt X omm något ”state of affairs” A gäller, sådant att alla i G har skäl att tro att A gäller A indikerar för alla i G att alla i G har skäl att tro att A gäller A indikerar för alla i G att X Belief spaces (Cohen) –varje ”belief space” innehåller en mängd av propositioner som en agent tror på –nästade beliefs (A tror att B tror...) representeras av nästade belief spaces –det djupast inbäddade belief space inbäddar sig självt Mutual belief space (Bruce & Newman) –ett separat belief space representerar mutual beliefs; i detta finns inga nästningar

81 Goteborg University Dialogue Systems Lab Hur kan mutual belief uppnås? Man kan inte generellt sett anta att alla handlingar lyckas Innan man kan veta att MB uppnåts krävs någon form av bekräftelse, tex ”mm” Ändå har de flesta formaliseringar av talakter antagit att mutual belief är en direkt effekt av enskilda talakter (jfr STRIPS) Detta får olyckliga konsekvenser: –agenter kan få felaktiga uppfattningar om en annan agents tillstånd –agenten kan inte känna igen bekräftelsehandlingar (feedback) eller ”förstå” varför bekräftelser behövs Men om varje talhandling måste bekräftas av den tilltalade så är talakter kollektiva handlingar; båda måste bidra för att handlingen ska kunna slutföras

82 Goteborg University Dialogue Systems Lab Skyldigheter (obligations) Social proattityd (obligation to do A) –motsvarande informationsattityd: committment Krävs (enligt Traum) för att formalisera effekterna av vissa talakter Vad en agent borde göra, givet sociala normer Dessa normer kan formaliseras i ”deontisk logik” (von Wright); en typ av modallogik Normerna är inlärda, kulturella, och delade av medlemmarna i en social gemenskap Agenter kan välja att ignorera skyldigheter om de krockar med agentens mål Kan ej reduceras till (definieras i termer av) privata attityder!

83 Goteborg University Dialogue Systems Lab Igenkänning av intentioner behövs (enligt Traum) inte vanligtvis i vardaglig kommunikation Det räcker att man uppfyller sina skyldigheter! TALAKTSKYLDIGHET S lovar AS uppnår A S ber om AH accepterar eller förkastar A S frågar QH svarar på Q

84 Goteborg University Dialogue Systems Lab Delade planer och intentioner Modellerar ett kollektivs benägenhet att handla Intuition: koordinerade handlingar kan inte förklaras enbart utifrån individuella intentioner Hur styrs individuella handlingar av kollektiva attityder? Konvention (Lewis) –En regelbundenhet R i beteendet hos ett kollektiv sådan att alla följer R alla förväntar sig att alla andra ska följa R alla föredrar att följa R, givet att alla andra gör det –Exempel: att köra på höger sida

85 Goteborg University Dialogue Systems Lab Delade planer (SharedPlans, Grosz&Sidner 1986) –en mängd mutual beliefs om intentioner hos inblandade agenter, och exekverbarhet hos handlingar Joint intentions (Searle) –Searle menar att ”vi-intentioner” ej kan reduceras till individuella intentioner Multi-agent plans (Traum 1994) –En grupp agenter A exekverar en multiagentplan MP omm 1.varje agent A i  A exekverar en en-agentsplan MP i som utgörs av A i ’s handlingar i MP plus att de andra agenterna exekverar sina delar 2.Varje agent A i  A är skyldig att utföra MP i som en del av MP

86 Goteborg University Dialogue Systems Lab Att definiera talhandlingar Nödvändiga och tillräckliga villkor Hur akten kan användas i planering –Perlokuta effekter kan ej förutses och kan därmed inte ges en uttömmande definition –Dialog är interaktiv -> ej meningsfullt planera långt framåt Hur akten kan kännas igen –Ska man försöka känna igen akten eller bara intentionerna / planerna bakom yttrandet? –Handlingar är kanske inte alltid avsiktliga –Dialog är interaktiv -> om man är osäker kan man fråga! –Hur stor del av planen behöver man känna igen?

87 Goteborg University Dialogue Systems Lab Dialogaktsigenkänning och intentionsdjup igenkända mål (intentioner) kan vara på olika plan: –aktivitetsnivå: planera resa, bestäm pris –spelnivå: få information om X –dragnivå (talaktsnivå): få svar på en fråga –grounding: fastställa om P nu är gemensam kunskap Hur ``djupgående'' intentioner behöver kännas igen? ”Vad kostar en biljett till Paris?” –A vill få mig att tro att A vill ställa en fråga –A vill ställa en fråga –A vill ha svar på sin fråga –A vill använda svaret för att kunna resa till Paris –A vill resa till Paris –A vill resa till Paris på en nöjesresa –A vill vara glad

88 Goteborg University Dialogue Systems Lab Dialogspel för agenter: Conversational Game Theory (Lewin 2000)

89 Goteborg University Dialogue Systems Lab Informationstillstånd och dialogtillstånd Dialogtillstånd –ett tillstånd i en finit automat; ingen information lagrad i tillståndet Informationstillstånd –ett ``dialogprotokoll'' som håller reda på gemensamma antaganden, aktuella frågor, skyldigheter, referenter mm. –kan även inkludera privata och sociala attityder –både privat och delad information –kan t o m inkludera dialogtillstånd (t ex ett heltal som refererar till ett tillstånd i en automat)

90 Goteborg University Dialogue Systems Lab CGT & dialogspelsbaserade agenter Teori som tillämpar dialoggrammatik i dialogsystem Använder också informationstillstånd Spel representerade som RTNs (Recursive Transition Networks) –d v s bågar i ett spel kan vara associerade med ett annat spel Kombineras med enkelt informationstillstånd/kontext : –Pd: Propositions under discussion, där d(P) är ett fokuserat element i P –Cm: Commitment slate

91 Goteborg University Dialogue Systems Lab Moves & games är funktioner som uppdaterar kontexten Moves uppdaterar Pd Games uppdaterar Cm –committments: ej mentala attityder utan ”publika objekt” som man kan bindas till –social attityd Ej som i t ex Cohen & Perrault! –förvillkor och effekter i termer av mentala tillstånd, privata attityder

92 Goteborg University Dialogue Systems Lab Move types (urval) qw(p): wh-fråga –Pd := rw(p): svar på wh-fråga –Pd := ack: acknowledgement; Pd oförändrad cnf(c): confirmation –Pd före = –Pd := Ryes: ja-svar ; Pd oförändrad Rno: nej-svar ; Pd oförändrad

93 Goteborg University Dialogue Systems Lab Games Att spela dialog involverar ”parsning” av spel m h a dialoggrammatiken –parallell, inkrementell parser –rankar möjliga parsningar m h a en preferensmekanism –detta sköts av en ”monitor” Men agenten måste också producera egna yttranden –sköts av dialogbidragsgenerator –genererar output om monitorn indikerar att det är systemets tur –vilken output som väljs beror dels av speltillstånd, dels av informationstillstånd

94 Goteborg University Dialogue Systems Lab qw qw-r rw cnf Ryes|Rno|Rmod ack QW(p) QW(p) -> {qw | qw-r} rw (cnf {Ryes | Rno | Rmod}) ack...

95 Goteborg University Dialogue Systems Lab Exempeldialog game state infostate A: Where do you want to travel? 1 Pd = Cm = {} B: To Exeter 2 Pd = A: Is your destination Exeter? 4 Pd = B: Yes 2 A: Okay 3 Pd = Cm = {dest(exeter)}


Ladda ner ppt "Goteborg University Dialogue Systems Lab Introduction to dialogue systems (part II) Staffan Larsson Dialogsystem HT04."

Liknande presentationer


Google-annonser