Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Skapar vården ohälsa? Birgitta Hovelius, Senior professor i allmänmedicin, Lunds universitet 1. Medikalisering, riskfokusering och hälsoism 2. Exempel.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Skapar vården ohälsa? Birgitta Hovelius, Senior professor i allmänmedicin, Lunds universitet 1. Medikalisering, riskfokusering och hälsoism 2. Exempel."— Presentationens avskrift:

1 Skapar vården ohälsa? Birgitta Hovelius, Senior professor i allmänmedicin, Lunds universitet 1. Medikalisering, riskfokusering och hälsoism 2. Exempel på medikalisering och kommersiellt utnyttjande av kroppen 3. Vilka medikaliseringsprojekt är på gång? 4. Kan medikalisering undvikas?

2

3 BoP-tillstånd (dubbeldiagnos) 1 sida av Psykiska hälsoproblem och beteendestörningar

4 Studentlitteratur, 2009 Månedsskrift for praktisk lægegerning, 2010

5 Too much medicine campaign (BMJ 2013)

6 Medikalisering, riskfokusering och hälsoism Besvär beskrivs som sjukdom som kan behandlas, ex psykisk ohälsa Hälsoundersökningar/screening leder till riskfokusering (fördelar men överdiagnostik och skador) ”Jag går en promenad för att hålla mej frisk” Icke-medicinska metoder nedvärderas Sociala och politiska problem bör lösas med sociala och politiska metoder Läkare känner sig tvingade att ”lösa” problem som de inte kan lösa Alla effektiva medicinska åtgärder har biverkningar En ökande andel av ett lands välstånd går till vården – denna ökning bör avbrytas

7 Kritiska perspektiv på hälsoundersökningar och prevention Primary care: is there enough time for prevention? American Journal of Public Health 2003 Rådgivning ATobacco cessation21, g21, ARegular physical activity54, h54, ALap/should er belt AMotorcycle/ bike/ATV helmet h BProblem drinking23– 27, i23– 27, BDriving while intoxicated h BLimit fat and cholesterol/ diet36, BAdequate calcium intake a BSTD prevention h BContracepti on j BSmoke detector h BSafe storage/rem oval of firearms h BVisits to dental care provider h BFloss, brush daily h BFall prevention f, h BHot water heater set < 120–130°F f,h Rank Preventive Service Annual Frequency Minutes Per Service Hours Per Year Hälsokontroller ABlood pressure APapanicola ou test50, a50, AMammogra m b AClinical breast exam22, b22, BHeight and weight check BTotal blood cholesterol c BFecal occult blood test d BSigmoidosc opy28–31, d28–31, BAssess for problem drinking51, BRubella serology e BVision screening f BAssess for hearing impairmen t f Vaccinationer ATd boost er BRubell a e BPneu moco ccal vaccin e f BInflue nza f Sammanfattning: Enligt rekommendationer från US Preventive Services Task Force ska allmänläkare använda 7,4 timmar per arbetsdag på hälsoundersökningar, rådgivning och vaccinationer.

8 76% av vuxna år "inte tillräckligt friska" Praktiska problem Etiska dilemman Ett teoretiskt problem Getz L, Kirkengen AL, Hetlevik I. Individually based preventive medical recommendations – are they sustainable and responsible? A call for ethical reflection. Scand J Prim Health 2005;23:65-7

9 Peturson H, Getz L, Sigurdsson JA, Hetlevik I. Can individuals with a significant risk for cardiovascular disease be adequately identified by combination of several risk factors. J of Eval of Clin Pract. 2009

10 ”Kvinnor som söker för förebyggande (min kursivering) behandling utan påtagliga aktuella symtom kan få hormonbehandling.” SBU 1996 ”Östrogen är faktiskt naturmedlet framför alla andra för oss kvinnor.” Professor i gynekologi 1996 ”SBU reviderar synen på östrogenbehandling i klimakteriet: Påtagligt ökad risk för blodpropp och bröstcancer.” Rubrik i Läkartidningen 2002 Nutidshistoria – klimakteriet

11  Bristfällig vetenskap inom medicinen: epidemiologi och kortvariga behandlingsstudier  Myten om psykisk ohälsa  Myten om ”östrogenbrist”  Förskrivarintressen  Kommersiella krafter  Östrogen SSRI Vad förklarade ”östrogenkatastrofen” med >3000 bröstcancerfall?

12 Annons till allmänheten för SSRI-preparat i USA

13

14 PMS/PMDS – förklaringsmodeller Okänd orsak Biologiska förklaringar – ej påvisade (låg progesteron, hög östrogen, fallande östrogen, förändring östrogen-progesteron, ökad aldosteron, ökad renin-angiotensin aktivitet, ökad adrenal aktivitet, endogent endorfinbortfall, subklinisk hypoglykemi, centrala förändringar i katekolaminnivåer, prostaglandinsvar, B6 brist, för mkt prolaktin) ”Konstruerad sjukdom” – inlärda besvär - kulturella föreställningar om avvikande biologi och negativa uppfattningar om menstruationen Nocebo-reaktion: negativa förväntningar leder till besvär SSRI (94 studier); KBT (3 studier) Premenstruell dysfori – könsbestämd reaktion eller konstruerad sjukdom? Skapar vården ohälsa? Studentlitteratur 2009

15 Män: antidepressiva 2013: Kvinnor: sömnmedel Kvinnor: antidepressiva 2013: år11% år 15% % Män: sömnmedel Kvinnor, män: neuroleptika Kvinnor: lugnande Män: lugnande DDD/ 1000 invånare per dag (0-85+ år)

16 Har depression blivit vanligare? ”Mellan 20 och 40 procent av befolkningen uppskattas idag lida (min kursivering) av psykisk ohälsa …….” Folkhälsorapporten 2005 Lundbystudien: medelsvår till svår depression har minskat hos kvinnor, oförändrad hos män sedan 1947 Livstidsrisken för depression 31 % för kvinnor % för män Nettelbladt P et al. Läkartidningen 2008 England: Prevalensen av depressiv episode sjunker: ,6% ,3% i populationen National Centre for Social Research, 2009

17 Medikalisering av hjärnan? SSRI-förskrivning ökar i hela västvärlden DSM-5 – ytterligare fall med depression Neurobiologiska förklaringsmodeller (serotoninhypotesen) i stället för bio-psyko-sociala (livssituation, relationer, genus) Liten eller ingen effekt av SSRI vid lindring depression Selektiv publicering av studier med positivt utfall Överdiagnostik av depression – knappast någon underdiagnostik Milda symtom – diagnos t ex depression bör undvikas Aktiv expektans: upprepade läkarbesök med kontinuitet Informera allmänheten Ur “Onödiga och skadliga åtgärder i svensk allmänmedicin” 2014

18 Psykisk ohälsa: läkemedel och sjukskrivning Medikaliserar läkare ”det normala symtombruset”? Sjukskrivning/läkemedel kan göra vardagliga problem till sjukdom – fördunkla problemet för den enskilde – lägga problemet i vårdens knä (där det inte kan lösas) Ökning av sjukskrivning igen sedan 2010: mest markerad för psykisk ohälsa - särskilt kvinnor Sjukskrivning/läkemedel kan vara skadligt för hälsan

19 Nya sjukpenningtalet och nybeviljade SA per tusen SA = Sjuk- och aktivitetsersättning

20 Sjukskrivna kvinnor och män med trötthet, överansträngning, värk (n=300) Egen förklaring av besvären: arbetssituationen 2,7 läkemedel dagligen: SSRI, analgetika och sömnmedel/lugnande Inget ifrågasättande av medicinering Kvinnor och män - positiva till läkare, psykolog och kurator; nästan ingen kritisk Stora förhoppningar på att vården ska lösa deras problem (som regel på arbetsplatsen) Trötthet, nedstämdhet och överansträngning – är läkemedel lösningen? Skapar vården ohälsa? Studentlitteratur 2009

21 Rehabiliteringsgarantin (Skåne) - KBT minskar läkemedelsförskrivning och sjukfrånvaro vid psykisk ohälsa hos majoriteten av deltagarna (70% kvinnor) - MMR (team-behandling) vid värk ökar deltagarnas sjukfrånvaro med upp till 60% (75% kvinnor)

22 Onödiga eller skadliga åtgärder i svensk allmänmedicin (2014) 1. Avstå från hälsoundersökningar av friska 2. Avstå från behandling med antidepressiva läkemedel vid lindrig depression 3. Spara bilddiagnostik vid demens till de patienter som har nytta av dem 4. Undvik att journalföra levnadsvanor 5. Onödigt att läkemedelsbehandla mild hypertoni hos lågriskindivider 6. Undvik opportunistisk screening för osteoporos 7. Recept på motion är en ineffektiv åtgärd som bygger på en paternalistisk pedagogik

23 Vilka medikaliseringsprojekt är på gång? Screening - bukaorta/män 65 år Screening - blodtryck hos tandläkaren? Primärprevention av hjärtkärlsjukdom med polypill/polycaps Functional food Nikotinvaccin Operation för fetma vid BMI Hypogonadism/testosteronbrist Female sexual dysfunction (FSD) / hypoactive sexual desire disorder (HSDD) Vuxen-ADHD (se WHO-test på Expressen)

24 Kan medikalisering undvikas? Fler allmänläkare – färre organspecialister - kände sig friskare - hade mer realistiska förväntningar på vården - tenderade att besöka läkare mindre ofta - hade färre symtom - hade inte så ofta fått livmodern bortopererad vs diagnos-centrerad metodik Huygen et al 1992 Kvinnor som patienter hos allmänläkare med patient-centrerad metodik

25 Skapar vården ohälsa? Ja, tyvärr! Forskare, organspecialister och industri skapar diagnoser - överbehandling - ”disease mongering” … och tillskriver friska personer riskfaktorer - utan information om risken för överdiagnostik och skador Den medicinska forskningen har gjort så enorma framsteg att det praktiskt taget inte finns några friska människor längre Aldous Huxley ( ) Medicine: Occasionally brilliantly effective, often helpful, sometimes disappointing and too often damaging Iona Heath (2012)


Ladda ner ppt "Skapar vården ohälsa? Birgitta Hovelius, Senior professor i allmänmedicin, Lunds universitet 1. Medikalisering, riskfokusering och hälsoism 2. Exempel."

Liknande presentationer


Google-annonser