Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

ISO-14000 - 26000 Miljöledning Socialt ansvarstagande Livscykelanalys.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "ISO-14000 - 26000 Miljöledning Socialt ansvarstagande Livscykelanalys."— Presentationens avskrift:

1 ISO Miljöledning Socialt ansvarstagande Livscykelanalys

2 PDCA-cykeln – en modell för kvalitetsarbete

3 Miljöstyrning

4 Bra för företagsledningen Bättre målstyrning, färre incidenter, mindre slöseri Ökad tydlighet Ökad motivation Ökad lönsamhet

5 Bra för kunderna Högre kvalitet Nöjdare kunder, ökad trygghet Tydligare profilering Beredskap att möta nya kundkrav

6 Bra för medarbetarna Tydlighet i företagets ambitioner Bättre återkoppling Förbättrat lärande Ökad motivation, produktivitet och trivsel Ökad attraktion som arbetsgivare

7 5 huvudkomponenter 1. Miljöpolicy 2. Planering – plan ◦Miljöaspekter, legala krav, övergripande miljömål 3. Införande och tillämpning – do ◦Resurser, roller, kompetens, dokumentation, verksamhetsstyrning, beredskap 4. Uppföljning – Check ◦Övervakning, utvärdering, avvikelser, redovisning, intern revison 5. Ledningens genomgång - act

8 Planering Steg 1 – kartläggning av miljöaspekter ◦Utsläpp till mark, vatten och luft ◦Förbrukning och återvinning ◦Hantering och lagring ◦Kemikalier och buller ◦Val av material och energiåtgång hos produkter ◦Drift, avstängning, uppstart ◦Incidenter ◦Tillverkningsprocesser

9 Planering Steg 2 – identifiering av de mest betydande miljöaspekterna Steg 3 – att förstå miljöpåverkan av dessa betydande miljöaspekter Steg 4 – miljömål Steg 5 – Handlingsplaner för att minska miljöpåverkan LCA - livscykelanalys

10 MILJÖPOLICY Länsförsäkringar Västerbotten är … Vi ska … i de beslut vi tar och i de handlingar vi utför ta miljöhänsyn så att vi genom ständiga förbättringar minskar vår miljöpåverkan och förebygger föroreningar inom vår verksamhet. Vi ska … genom att samarbeta med myndigheter, organisationer och våra kunder utforma vårt miljöarbete i samklang med samhällets lagstiftning och miljömål. Vi ska … öka vår miljökompetens och genom vårt engagemang i miljöfrågor påverka våra kunder och leverantörer. Genom att… arbeta med skadeförebyggande verksamhet aktivt över tiden verka för att sänka utsläppen av koldioxid och därigenom minska vår påverkan på växthuseffekten aktivt över tiden bidra till hushållningen med naturresurser aktivt över tiden verka för att minska användning och utsläpp av miljöskadliga ämnen Så att vi … bidrar till en hållbar utveckling i samhället och förblir ett trovärdigt alternativ vad beträffar miljöarbete inom bank och försäkring

11 Miljömål Varbergs miljömål Klimatpåverkan ska minska genom ökad energieffektivisering och minskad användning av fossila bränslen. Den lokala produktionen och användningen av förnyelsebar energi ska öka. 2. Utsläppet av koldioxid per invånare i Varbergs kommun ska som ett medelvärde för perioden vara mindre än 4 ton per år. 3. Senast år 2012 ska det finnas en lokal produktion av biogas på minst 19 GWh per år som levereras som fjärrvärme till fastigheter samt som fordonsgas. 4. Energianvändningen i kommunens fastigheter ska effektiviseras och baseras på förnyelsebara energikällor. 5. Fordon som kommunen köper in eller ingår leasingavtal om ska vara miljöfordon. Minst 20 procent ska vara gasdrivna fordon.

12 Genomförande och tillämpning Klargör organisation och ansvar Resurser Engagemang Ledningens roll Befogenhet och ansvar Utbildning Kommunikationsvägar Miljökommunikation Dokumentation Rutiner

13 Uppföljning Mätning Övervakning Kvantifiering Uppföljning av policy och miljömål Uppföljning av organisationens effektivitet Uppföljning av produktens miljöegenskaper Relation till lag och regler Uppföljning av avvikelser Redovisning

14 Ledningens genomgång Fungerar miljöarbetet Nyckelpersoner Ständiga förbättringar? Certifiering

15 Fallgropar Certifiering enbart för syns skull Onödig byråkrati Oprofessionell revisioner Enbart lätta frågor Onödiga kostnader

16 Framgångsfaktorer Ledningen engagerad Synliga kostnadsminskningar Ambassadörer bland medarbetarna Effektiva revisioner Ständiga förbättringar – konkret innehåll Hjälp utifrån

17

18 ISO kvalitetsledning ISO 9000 är en serie internationella standarder som kan ligga till grund för ett ledningssystem i en organisation är den nummerserie som valts för kvalitetsledningsområdet. Ledningssystemet kan till exempel omfatta fasta rutiner eller att organisationen lagrar och kommunicerar information på ett effektivt sätt.

19 ISO – socialt ansvarstagande

20 Bred 90 länder 40 organisationer Intressegrupper ◦Konsumenter, Stater, Näringsliv, Arbetare, NGO, Tjänster, Konsultation, Forskning, Akademi Balans utvecklingsländer, industriländer, könsfördelning…

21 Varför En organisations verkliga resultat med hänsyn till socialt ansvarstagande kan påverka ◦Konkurrenssituation ◦Anseende ◦Förmåga att attrahera och behålla arbetskraft, kunder, klienter, användare ◦De anställda moral, engagemang, produktivitet ◦Inställning hos investerare, sponsorer, finansvärlden ◦Relationen till andra företag, medier leverantörer, kunder lokalsamhällen

22

23 Några ord Inga krav ”bör” inte ”ska” ”får” = tillåtet ”kan” = möjligt ”rekommendation” = ett uttryck i ett dokuments innehåll som bland flera möjligheter förmedlar en möjlighet som kan rekommenderas som särskilt lämplig utan att samtidigt omnämna eller utesluta andra, att en viss åtgärd är att föredra men inte nödvändigtvis eller att en vill möjlighet eller arbetssätt ogillas men inte är förbjuden

24 KAP 1 OMFATTNING Standarden ger vägledning för alla typer av organisationer vad gäller 1. Begrepp och termer 2. Bakgrund och kännetecken för SA 3. Principer och arbetssätt för SA 4. Huvudområden och delområden rörande SA 5. Integrering, implementering och främjande av SA i hela organisationen 6. Identifiera och involvera intressenter 7. Kommunikation och åtaganden, uppnådda resultat och annan information som hör till SA Hjälper organisationer att bidra till hållbar utveckling

25 Kap 2 Termer och definitioner Ansvarighet, konsument, kund, dua diligence anställd, Miljö, Etiskt uppförande, Jämställdhet, Påverkan, Initiativ, Uppförandenormer, organisation, Verksamhetsstyrning, Princip, Produkt, Tjänst, Social dialog, Socialt ansvarstagande, Inflytandesfär, Intressent, Leveranskedja, Hållbar utveckling, Transparens, Värdekedja, Sårbar grupp, arbetare

26 KAP 3 Innebörd av socialt ansvarstagande Vad som ingår i socialt ansvarstaganden speglar samhällets förväntningar i ett visst ögonblick

27 3.3. Kännetecken på SA …En organisations vilja att införa sociala och miljömässiga hänsyn i beslutsfattanden – transparent och etiskt uppförande bidrar till hållbar utveckling Filantropi är inte en ersättning för SA Standarden ersätter inge statens skyldigheter

28 Samhällsförväntningar SA = förståelse för breda samhällsförväntningar – respekt för rättsstaten, efterlevnad av bindande skyldigheter SA = skyldigheter som går utöver det rättsligt bindande Internationella uppförande normer – mänskliga rättigheter, johannesburgdeklarationen

29 Principer för SA Ansvarighet Transparens Etiskt uppförande Respekt för intressenternas intressen Respekt för rättsstatens principer Respekt för internationella uppförandenormer Respekt för mänsklig rättigheter

30 Att ta sitt ansvar Mellan organisationen och samhället Mellan organisationen och intressenterna Mellan berörda intressenter och samhället

31 Att identifiera intressenter Gentemot vilka har organisationen rättsliga skyldigheter Vilka påverkas positivt eller negativa av org. beslut Vilka anser att besluten angår dem Vilka har varit involverade tidigare Vilka kan vara till nytta Vem kan inverka på org. förmåga att ta ansvar Vilka missgynnas om dom utestängs Vilka i värdekedjan påverkas

32 7 Huvudområden för SA 1. Verksamhetsstyrning 2. Mänskliga rättigheter 3. Arbetsförhållanden 4. Miljö 5. Goda verksamhetsmetoder 6. Konsumentfrågor 7. Samhällsengagemang, utveckling

33

34 1. Verksamhetsstyrning Verksamhetsstyrning är det system genom vilket en organisation fattar och genomför beslut för att nå sina mål Kan bestå av formella styrmekanismer baserade på definierade strukturer och processer …eller på informella mekanismer som skapas genom organisationens kultur och värderingar

35 Org. skapa förutsättningar för Utarbetar strategier, syfte mål som speglar åtagandet att ta ett socialt ansvar Visa på ledningens åtagande och ansvar Skapa och värna en miljö och kultur där principerna för SA tillämpas Använda finansiella resurser, naturtesurser och mänskliga resurser effektivt Främja lika möjligheter för underrepresenterade grupper Balansera behov hos org. och intressenter – omedelbara och framtida generationer Upprätta processer för tvåvägskommunikation med intressenter Uppmuntra anställdas aktiva deltagande Balansera graden av makt, ansvar och förmåga hos de personer som fattar beslut Följa upp genomförandet av beslut Följa upp och utvärdera org. styrprocesser

36 2. Mänskliga rättigheter De mänskliga rättigheterna är grundläggande rättigheter som alla människor är berättigade till ◦- medborgerliga och politiska rättigheter- liv frihet, jämlikhet yttrandefrihet ◦- ekonomiska sociala kulturella rättigheter – arbete, mat hälsa, utbildning, social trygghet Står över lagstiftning och kulturella traditioner INTERNATIONAL BILL OF RIGHETS

37 2. Mänskliga rättigheter Artikel 1 Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. De har utrustats med förnuft och samvete och bör handla gentemot varandra i en anda av gemenskap. Artikel 2 Var och en är berättigad till alla de rättigheter och friheter som uttalas i denna förklaring utan åtskillnad av något slag, såsom på grund av ras, hudfärg, kön, språk, religion, politisk eller annan uppfattning, nationellt eller socialt ursprung, egendom, börd eller ställning i övrigt. Ingen åtskillnad får heller göras på grund av den politiska, rättsliga eller internationella status som råder i det land eller det område som en person tillhör, vare sig detta land eller område är oberoende, står under förvaltarskap, är icke-självstyrande eller är underkastat någon annan begränsning av sin suveränitet. Artikel 3 Var och en har rätt till liv, frihet och personlig säkerhet. … Artikel 30 Ingenting i denna förklaring får tolkas som att det innebär en rätt för en stat, en grupp eller en enskild person att ägna sig åt en verksamhet eller att utföra en handling som syftar till att omintetgöra någon av de rättigheter eller friheter som anges i förklaringen

38 Mänskliga rättigheter - principer De mänskliga rättigheten är inneboende obestridliga allmängiltiga odelbara och ömsesidigt beroende

39 Exempel - medskyldighet En handling eller en underlåtenhet att vidta en handling som har väsentlig inverkan på utförandet av en olaglig handling och samtidigt ha kännedom eller avsikt till den olagliga handlingen ◦Direkt medskyldighet ◦Indirekt medskyldigheter ◦Passiv medskyldighet

40 Medskyldighet - organisationen bör Inte tillhandahålla varor eller tjänster till någon som använder dem till att kränka mänskliga rättigheter Inte inleda ett formellt eller informellt partnerskap med en partner som kränker de mänskliga rättigheterna inom ramen för partnerskapet Informera sig om de sociala och miljömässiga förhållandena under vilka inköpta varor och tjänster har producerats Säkerställa att den inte är medskyldig till tvångsförflyttning av människor Undvika relationer med någon som är engagerad i samhällsfientliga aktiviteter

41 3. Arbetsförhållanden Principer: en grundläggande princip i ILOs Philadelphiadeklartion 1944 är att arbete inte är en handelsvara. Arbetare bör inte betraktas som en produktionsfaktor Delområden ◦Sysselsättning och anställningsförhållanden ◦Arbetsvillkor och social trygghet ◦Social dialog ◦Arbetsmiljö ◦Personlig utveckling och utbildning

42 4. Miljö Organisationers beslut och aktiviteter har alltid påverkan på miljön – denna påverkan kan vara förknippad ned resursanvändning, lokalisering generering av föroreningarna och påverkan på livsmiljö

43 Miljö – principer och beaktanden En organisation bör respektera och främja följande miljöprinciper ◦- miljöansvar ◦Försiktighetsprincipen ◦Miljöriskhantering ◦Förorenaren betalar ◦Livscykeltänkande ◦Miljökonsekvensbedömning ◦Renare produktion och eko effektivitet ◦AV materialisering genom funktionstänkande ◦Miljöanpassad teknik och arbetssätt ◦Hållbar upphandling ◦Lärande och medvetandehöjande

44 Miljö delområden Förebyggande av föroreningar ◦Utsläpp till luft, Utsläpp till vatten, Avfallshantering, Slutförvar av gifter och kemiska ämnen, Andra former av föroreningar Hållbar resursanvändning Begränsning och anpassning till klimatförändring Skydd av naturmiljö,, biologisk mångfald och återställande av naturliga livsmiljöer

45 5. Goda verksamhetsmetoder Goda verksamhetsmetoder innebär etiskt agerande i en organisations kontakter med andra organisationer 1.Antikorruption 2.Ansvarsfullt politiskt deltagande 3.Konkurrens på lika villkor 4.Främjande av socialt ansvarstagande i värdekedjan 5.Respekt för äganderätten

46 6. Konsumentfrågor Principer ◦Säkerhet ◦Att informera ◦Göra val ◦Att bli hörd ◦Gottgörelse ◦Utbildning ◦Hälsosam miljö

47 Konsumentfrågor Fler principer ◦Respekt för rätten till privatliv ◦Försiktighetsprincipen ◦Främjande av jämställdhet och kvinnors ställning ◦Främja universell design

48 Konsumentfrågor - delområden God marknadsföring, saklig och opartisk information samt goda avtalsmetoder Skydd av konsumenters hälsa och säkerhet Hållbar konsumtion Konsument service, support samt klagomåls- och tvistlösning Skydd av konsumenters integritet Tillgång till grundläggande tjänster Upplysning och medvetenhet

49

50 7. Samhällsengagemang, utveckling Principer En organisation bör ◦Betrakta sig som en del av och inte skild från lokalsamhället ◦Erkänna och ta hänsyn till medborgarnas rättighet att fatta beslut i frågor som rör de3t egna samhället ◦Bejaka och ta vederbörlig hänsyn till lokala särdrag, kultur, religion, tradition och historia ◦Bejaka värdet av att arbeta i partnerskap

51 7. Samhällsengagemang, utveckling Delområden ◦Lokalt samhällsengagemang ◦Utbildning och kultur ◦Jobbskapande och kompetensutveckling ◦Utveckling av och tillgång till teknik ◦Skapa välstånd och inkomstmöjligheter ◦Hälsa ◦Sociala investeringar

52 Att integrera SA inom en organisation 1. Höj medvetenheten och utveckla kompetens ◦Börja med ledningen ◦Fokusera på anställda som är intresserade, välj områden där det ger effekt ◦Skapa en kultur ◦Kompetensutveckla ◦Integrera SA i processer

53 Att integrera SA inom en organisation 2. Ange riktningen för SA i org. ◦Gör SA till en integrerad del av riktlinjer, strategier, strukturer, kultur och verksamhet ◦Anta skriftliga uppförandekoder ◦Gör SA till en strategi ◦Omsätt prioriterade huvudområden och delområden till hanterbara målsättningar – specifika, mätbara och kontrollerbara

54 Att integrera SA inom en organisation 3. Bygg in ansvarstagande i org. verksamhetsstyrning ◦Ledningsmetoder reflekterar och hanterar org. SA ◦Identifiera det sått på vilket SA integreras i olika delar av företaget ◦Upprätta grupper med delansvar ◦Integrera ansvar för SA i inköp, investeringar, ledning och organisatoriska funktioner

55 Att integrera SA inom en organisation 4. Kommunicera socialt ansvarstagande ◦Information fullständig, begriplig, anpassad, korrekt, balanserad, tidsmässigt relevant, lättillgänglig 5. Stärk trovärdigheten för rapporter och påståenden som rör soc ansvarastagande 6. Följ upp och förbättra

56 ISO

57 LIVSCYKEL-ANALYS Varför - LCA Grunder och principer Den mycket korta beskrivningen

58 LCA – mycket kort Först bestämmer man sig för vilken industriell nytta man vill studera och vilken miljöpåverkan man tänker ta hänsyn till. Och vilken aspekt av miljöpåverkan

59 LCA – mycket kort Sen bokför man hur mycket råvaror och komponenter som krävs för att tillverka produkten. Hur mycket energi i form av el och olja som används och hur mycket råvaror

60 LCA – mycket kort Därefter letar man upp de processer som levererar dessa råvaror och komponenter, el, olja m m och bokför alla råvaror, komponenter och energi som dessa behöver

61 LCA – mycket kort Och sedan fortsätter man bakåt steg för steg tills man hittat alla flöden av materia och energi som utvunnits ur naturen

62 LCA – mycket kort När man hittat alla processer som krävs för att göra produkten hämtas data in om miljöpåverkan av utsläppen för varje delprocess

63 LCA – mycket kort En sammanräkning av all miljöpåverkan ger en kvalitativ och kvantitativ bild av produktens miljöpåverkan

64 Varför använda livscykelanalys Beskriver en verksamhets miljöpåverkan och kan vara vägledande inför förändringar i processen, investeringar, produktförändringar

65 Varför använda livscykelanalys Vägleder vid val av två produkter – traditionella glödlampor och lågenergilampor

66 Varför använda livscykelanalys Identifierar ”svaga” delprocesser Marknadsföringsskäl

67 LCA – i produktens idéfas Idéfasen – man diskuterar form, funktion och material – studera redan gjorda och relevanta analyser

68 LCA – i produktens designfas Design – form, funktion och material i stort sett bestämda – det är möjligt att använda LCA för att bedöma konsekvenser av valda råmaterial, energianvändning och avfallshantering

69 LCA – i produktens produktionsfas Produktionsanpassning – ont om tid. Opraktiskt med genomgripande LCA- analyser. Bra med tillgång till databanker

70 LCA – i produktens utvecklingscykel Produkten når konsumenten. LCA ger underlag för miljödeklaration och kan användas i produktinformation och reklam

71 Produktens livscykel

72 En livscykelanalys enligt ISO är indelad i fyra steg. 1. Målbeskrivning och omfattning: Undersökningens syfte och ambitionsnivå beskrivs. 2. Inventeringsanalys: Information om material och processer samlas in, miljöbelastningen för de ingående processerna fastställs. 3. Miljöpåverkan: Denna fas delas in i tre steg: Klassificering, karakterisering och värdering. 4. Resultattolkning:...som också kan innehålla en förbättringsanalys för hur produktens miljöpåverkan kan minskas.

73 73

74 74

75 STEG 1 – mål och omfattning Följande skall finnas med ◦Produktsystemet ◦Produktsystemets funktion/funktioner ◦Systemgränser ◦Allokeringsmetoder ◦Påverkanskategorier och metodik ◦Datakrav ◦Antaganden ◦Begränsningar

76 STEG 2 - Livscykelinventering

77 hub/databaseList.vm hub/databaseList.vm

78

79

80 1 kg plywood

81 Steg 3 Miljöpåverkansbedömning Miljöpåverkansbedömning i LCA görs med hjälp av en miljöåverkansbedömningsmetod vilket är en sammanhängande kombination av miljöpåverkanskategorier, kategoriindikatorer, kategoriseringsmodeller och kategoriseringsfaktorer samt viktningsfaktorer

82 Metoder EPS – environmental priority System – svenskt volvo ECO – indikator – holländskt EDIP – Environmental Design of Industrial Products – produktutveckling, konstruktion danskt LIME – life cycle Impact assessment Method based on endpoint modelling Japans modell (Dutch) handbock of LCA – fullständig handbok för att utföra LCA Impact 2002 – Bygger på Eco med tillägg för toxicitetsdata

83 Swiss Ecoscarcity – baseraad på miljöns tålighet för utsläpp och resursuttag JEPIX – Japan environmental Policy Priorities Indse – basera dpå Swiss Ecocarcity TRACI (Tool for Reductuin ann Assessment of Chemical and other Environmental Impacts) USA

84

85 Steg 4 - tolkning Tolkningsskedet består av följande delar Identifiering av viktiga frågeställningar som kommit fram under analysen Utvärdering av studiernas fullständighet Formulering av slutsatser, beskrivningar av begränsningar och rekommendationer

86 LCA-rapporten är en teknisk rapport Där... ◦Tydligheten står i centrum – komlpext underlag kräver att rapporten är välstrukturerad och möjliggör överblick ◦Sifforna är väldokumenterade ◦Det egna tänkandet är väl dokumenterat

87 Kritisk genomgång Görs av en expert på LCA Ger ökad kompets Ger garanterad kvalitet ◦Metoderna som används är i överensstämmelse med internationell standard ◦Metoderna som används är vetenskapligt och tekniskt acceptabla ◦Data som används är korrekt och rimliga i förhållande till studiens målsättning ◦Tolkningarna återspeglar de identifierade begränsningarna och studiens målsättning ◦Studiens rapport är transparent och i överensstämmelse med resultatet

88 Exempel - vinförpackningar

89

90 Funktionell enhet Nyttigheten som har valts är att kunna tillhandahålla befolkningen i Umeå med totalt 1000 liter vin. Detta vin förpackas antingen i glasflaska med en volym på 0,75 liter eller i Tetra Pak med volymen 1 liter.

91 Systembeskrivning - glas

92 Systembeskrivning TetraPak

93 2 Inventeringsanalys För en flaska vin som rymmer 750 ml väger själva glaset i flaskan 527 g. (1) Detta motsvarar en vikt på ungefär 703 g per liter vin. I dessa siffror ingår ej själva förslutningen av vinflaskan. För att kunna förvara 1000 liter vin behövs ungefär stycken vinflaskor á 750ml, vilket motsvarar ungefär 703 kg glas. Flaskglas är av typen natronkalks-kvartsglas, även kallar natronkalksglas. Detta glas tillverkas till största del av råmaterialen kvarts som är en typ av sand (kiseldioxid), natriumkarbonat, kalksten, dolomit (kalciummagnesiumkarbonat) och ibland även fältspat (innehåller bl.a. kiseldioxid). (2) Förutom dessa används även återvunnet, krossat glas. Även andra material används, men i mycket mindre mängder. Dessa ämnen är bland annat aluminiumoxid (Fe2O3), natriumsulfat (NaSO4) och magnetit (Fe2O3).

94 Glastillverkning

95 Transporter m m

96 Totalt glas

97 TetraPak Vätskekartong Tetra Prisma Aseptic som rymmer 1 liter vin väger 34,5 g vilket motsvarar 34,5 kg för 1000 liter vin. (1) Vätskekartongens innehåll består av laminerad kartong med tunna lager av aluminiumfolie och lager av polymerer, se figur 3. Tetra Paks aseptiska förpackningar består av 73 % kartong, 22 % polyeten och 5 % aluminiumfolie. (17) Detta motsvarar 25,185 kg kartong, 7,59 kg polyeten och 1,725 kg aluminiumfolie, vilket tillsammans bildar 34,5 kg Tetra Pak.

98 Kartong

99

100 Aluminiumtackor

101 Aluminiumfolie

102 Polyeten - input

103 Polyeten - output

104 Produktion av TetraPak

105 Totalt TetraPak

106 Miljöpåverkan

107 Påverkan uttryckt i ELU

108 Relation till medelsvenskens CO2- utsläpp

109 Tolkning Enligt resultaten ovan är Tetra Pak att föredra som förpackning till vin utifrån ett miljöpåverkansperspektiv. Glasflaskor har dock den fördelen att de kan återvinnas hur många gånger som helst, vilket är positivt för miljön eftersom mindre råvaror krävs vid framställningen av nytt glas. Tetra Pak kan inte återanvändas för att skapa nya förpackningar av Tetra Pak. Den negativa effekt detta har på miljön med avseende på resursanvändning, är mindre än den negativa miljöpåverkan glasflaskproduktionen har. Slutsatsen är att konsumenterna i Umeå bör köpa vin paketerat i Tetra Pak. Eftersom en Tetra Pak med vin i genomsnitt är billigare per förpackning och även innehåller mer vin än en glasflaska, samtidigt som själva förpackningen är mycket bättre för miljön, borde valet för alla Umeåbor vara självklart!


Ladda ner ppt "ISO-14000 - 26000 Miljöledning Socialt ansvarstagande Livscykelanalys."

Liknande presentationer


Google-annonser