Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Ersättningsmodeller för hälso- och sjukvård eller Kan man styra hälso- och sjukvård med pengar? Västra Götalandsregionens ersättningsmodeller ur ett utförarperspektiv.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Ersättningsmodeller för hälso- och sjukvård eller Kan man styra hälso- och sjukvård med pengar? Västra Götalandsregionens ersättningsmodeller ur ett utförarperspektiv."— Presentationens avskrift:

1 Ersättningsmodeller för hälso- och sjukvård eller Kan man styra hälso- och sjukvård med pengar? Västra Götalandsregionens ersättningsmodeller ur ett utförarperspektiv Seminarium

2 2 Källa: Förutsättningar för effektivitet i kommuner och landsting – en kombination av flera perspektiv, Brorström, Kastberg, 2006 (EES 2006:2) Vad är det vi vill uppnå?

3 3 Källa: Vad är effektivitet och hur mäta den i kommunal verksamhet?, Richard Murray, Statskontoret, 2006 (EES 2006:2) Produktivitet Effektivitet = Prestationer Resurser Output Input == Produktivitet x Värde per prestation Värde per resurs Vad är det vi vill uppnå?

4 4 Ersättningsmodeller för sjukhusen i VGR Fyra komponenter Riktade uppdrag Fast ersättning Prestationsersättning Målrelaterad ersättning

5 5 Om riktade uppdrag  Utgjorde ,4% av vårdöverenskommelsen mellan HSN och SU  Varierade för sjukhusen i VGR mellan 1,2% - 15,3%  Avser uppdrag som inte har direkt samband med den patientrelaterade hälso- och sjukvården eller verksamhet som är svår eller olämplig att prestationsersätta  Finansieras med anslag, ingår inte i fast ersättning  Bygger på gemensamt ansvar, särskild uppföljning och dialog  En ersättningsform som fungerar i stort sett bra

6 6 Fast ersättning och prestationsersättning  Prestationsersättning - En rörlig ersättning per utförd vårdkontakt - För att stimulera verksamheternas produktion - Baseras för somatisk vård på DRG-system - För annan vård per besök, per vårddag eller per vårdtillfälle; ex vuxenpsykiatri, barn- och ungdoms- psykiatri, medicinsk rehabilitering, barn- och ungdomshabilitering

7 7 Om prestationsersättning  Fast tak är nödvändigt för kostnadskontroll  Att inte ersätta verksamheterna rörligt med prestations- ersättning är en nödvändig - men inte tillräcklig - förutsättning för ekonomi i balans

8 8 Om prestationsersättning  Produktionen vid SU överstiger varje år beställningen  Den prestationsersatta vården tillämpas därför inom SU helt och hållet som fast ram  De totala vårdvolymerna per augusti 2010 var 3,3% över budget – trots ”nollställning” i vårdöverenskommelse 2006

9 9 Om prestationsersättning  Sättet att mäta produktionen speglar inte nyttan med insatsen  Ett stort antal vårdprestationer i förhållande till resurs- förbrukningen ger hög produktivitet men är långt ifrån alltid effektivt (dvs skapar inte ett högre värde per resursinsats)

10 10 Om prestationsersättning  Antalet vårdprestationer (poäng) kan med viss lätthet påverkas  Exemplet Kungälv och antal bidiagnoser per vårdtillfälle  Sannolikt registrerar Kungälvs sjukhus mest rätt, dvs det finns hos de flesta, inkl SU, en systematisk under- registering av åtgärder och bidiagnoser

11 11 Om prestationsersättning  Omräkning av à-priserna enligt formeln ”kostnadsram dividerat med vårdprestationer” eller kostnadsramen dividerat med à-pris = vårdvolym innebär ett tillkommande dolt effektiviseringskrav  DRG-priserna (efter justering för viktlistor mm) ökade med 0,6% mindre än fastställt prisindex  Motsvarar knappt 30 mkr i ytterligare effektiviseringskrav

12 12 Om prestationsersättning  En ökad andel externa vårdgivare används som underleverantörer  Svårt att på ett rimligt korrekt sätt, och med rimlig insats, ”få in i” sjukhusens produktionssystem

13 13 Om prestationsersättning  Sjukhusen har ett uppdrag att utveckla vården mot mer öppen och mindre sluten vård  Innebär oftast ökad effektivitet (värde / resursförbrukning)  Prestationsersättning ges med olika system för ”produktifiering” beroende på öppen eller sluten vård  Detta motverkar målet att övergå till öppna vårdformer

14 14 Pris per poäng SV ”Högsta” kostnad per poäng SV ”Lägsta” kostnad per poäng SV Kostnadsminskning vid överföring SV - ÖV ”Högsta” kostnad per poäng ÖV ”Lägsta” kostnad per poäng ÖV Pris per poäng ÖV Prissänkning vid överföring SV - ÖV

15 15 Om prestationsersättning  Varför ska ersättningen minska om ”produktions- tekniken” förändras så att värdet/nyttan för patienten är oförändrad eller högre samtidigt som resursför- brukningen minskar?  Det är ett problem att poängsystemen i värderingen av volymerna även innefattar värdering av resurs- förbrukningen  Man räknar det inte som en halv producerad Saab 93 om resursförbrukningen för att producera en bil halveras

16 16 Om prestationsersättning  DRG-systemen (poängberäkningssystem) – eller tillämpningen av dem - är i grunden ”utvecklingsfientliga”  När ”gränser i vården” flyttas sker det inom befintiga diagnoser, bidiagnoser och åtgärder och innebär oftast högre kostnader, åtminstone initialt  Anpassning av viktlistor och priser till detta sker endast mycket långsamt, bl a eftersom att viktlistor baseras på vårdtillfällen från ”alla” sjukhus gemensamt

17 17 Om prestationsersättning  Ansvaret för vårdagarantin, i princip oavsett hur vårdbehov förändras, minskar ytterligare betydelsen av att inom en fast total ersättningsram finansiera sjuk- husvården kopplat till prestationer  Motsvarande gäller vid ansvar för valfrihetsvården

18 18 Om prestationsersättning  För ett akutsjukhus och ett sjukhus som i grunden har ett visst upptagningsområde är utvecklingen av antal invånare det som över tid absolut mest påverkar behovet av vård och därför kostnaderna för vården  2002 – 2008 förklarade antalet invånare mer än 95% av kostnadsskillnaderna för hälso- och sjukvården mellan de svenska landstingen

19 19 Befolkning och totala kostnader för hälso- och sjukvård 2008

20 20 Relationen mellan antalet invånare och kostnaden för hälso- och sjukvård Alla landsting, exkl Gotland, Regressionsanalys, R 2 -värden

21 21 Om prestationsersättning  Alla andra förklaringsfaktorer än antal invånare - som t ex demografi, olika grader av sjuklighet, olika ambitioner, olika grader av effektivitet – förklarade tillsammans mindre än 5% av skillnaderna i kostnader för hälso- och sjukvården  VGRs resursfördelningsmodell innefattar ingen anpassning av finansieringen till antalet invånare  För primärvården (VG PV) finns en koppling mellan finansiering och det antal individer en vårdenhet ansvarar för

22 22 Sammanfattning Fast ersättning och prestationsersättning  Ett antal delar i tillämpningen av modellen leder till att vårdgivaren (SU) upplever hela denna del av ersättningsmodellen som ett ”spel för gallerierna”  Ex hur priser slutligen fastställs, ytterfallsersättningen, förutsättningarna för överföring från slutenvård till öppenvård, vårdgarantiansvaret, ansvar för valfrihetsvård mm  Akutsjukhusen har ett områdesansvar – inte ett utföraransvar

23 23 Sammanfattning Fast ersättning och prestationsersättning  SU hade 2009 och fortfarande 2010 en ekonomi i balans trots – inte tack vare – prestationsersättningarna, samtidigt som dessa utgör ca 80% av finansieringen  Tillämpning av prestationsersättning ger oftast fel fokus för ansvariga i verksamheten

24 24 Om målrelaterad ersättning För bra tillämpning är det av stor vikt med - hög validitet; hur väl vi mäter det vi vill mäta - hög reliabilitet; hög noggrannhet i mätningen Där är vi ännu inte – fortsatt utveckling måste ske

25 25 Om målrelaterad ersättning  Färre indikatorer och bättre regional samordning nödvändigt – vård på lika villkor i VGR  Utveckla och validera ett antal indikatorer i taget  Förutsätter en fortsatt gemensam utveckling – och användning - av valida och reliabla mått  Positivt incitament – morötter, ej piskor

26 26 Om målrelaterad ersättning  Målrelaterad ersättning för ökad kvalitet är bra och har potential att leda till ökad effektivitet, dvs en förbättrad relation mellan värde/nytta och resursförbrukning  Det finns även risker som måste beaktas och hanteras  Rätt utformad målrelaterad ersättning uppfattas i regel positivt i vården

27 27 Sammanfattning  Huvuddelen av ersättningsmodellerna – inkl målrelaterade ersättningar - upplevs idag främst som kontroll och risk för bestraffningar  Positiva incitament är sällsynta

28 28 Sammanfattning  Dagens styrmodeller innebär nästan ingen riskdelning men ”ger en god kostnadskontroll - åtminstone för beställaren”  Rätt utformade ersättningsmodeller kan stödja ett korrekt beteende  Ledarskapet – inte styr- och ersättningsmodeller - är mer avgörande


Ladda ner ppt "Ersättningsmodeller för hälso- och sjukvård eller Kan man styra hälso- och sjukvård med pengar? Västra Götalandsregionens ersättningsmodeller ur ett utförarperspektiv."

Liknande presentationer


Google-annonser