Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

PPR Februari 20100211. Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Osäkerhetsintervallen för reporäntan.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "PPR Februari 20100211. Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Osäkerhetsintervallen för reporäntan."— Presentationens avskrift:

1 PPR Februari

2 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Osäkerhetsintervallen för reporäntan är baserade på riskjusterade marknadsräntors förmåga att prognostisera den framtida reporäntan. Detta osäkerhetsintervall tar inte hänsyn till att det kan finnas en nedre gräns för reporäntan. Streckad linje avser Riksbankens prognos.

3 Diagram 1.2. BNP med osäkerhetsintervall Årlig procentuell förändring, säsongsrensade data Källor: SCB och Riksbanken Anm. Osäkerhetsintervallen visar det intervall inom vilket BNP-tillväxten med 50, 75 och 90 procents sannolikhet bedöms hamna. Det råder osäkerhet även om utfallen för BNP eftersom nationalräkenskaperna revideras flera år efter första publicering. Streckad linje avser Riksbankens prognos.

4 Diagram 1.3. KPI med osäkerhetsintervall Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken Anm. Osäkerhetsintervallen visar det intervall inom vilket inflationen med 50, 75 och 90 procents sannolikhet bedöms hamna. Streckad linje avser Riksbankens prognos.

5 Diagram 1.4. KPIF med osäkerhetsintervall Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken Anm. Osäkerhetsintervallen visar det intervall inom vilket inflationen med 50, 75 och 90 procents sannolikhet bedöms hamna. Streckad linje avser Riksbankens prognos.

6 Diagram 1.5. Skillnad mellan interbankräntor och statspappersräntor (TED-spread) Räntepunkter Källor: Reuters EcoWin och Riksbanken Anm. Differensen är beräknad som skillnaden mellan tre månaders interbankränta och tre månaders statsskuldväxel.

7 Diagram 1.6. BNP i världen Årlig procentuell förändring Källor: IMF och Riksbanken Anm. Streckad stapel avser Riksbankens prognos.

8 Diagram 1.7. Världshandelsvolym World trade monitor index, 2000 = 100, säsongsrensade data Källa: Netherlands Bureau for Economic Policy Analysis

9 Diagram 1.8. Oljepris, Brentolja USD per fat Källor: Intercontinental exchange och Riksbanken Anm. Terminspriserna är beräknade som ett 15-dagars genomsnitt. Utfallet avser månadsgenomsnitt av spotpriser.

10 Diagram 1.9. Råvarupriser Index 2000 = 100, USD Källa: The Economist

11 Diagram Kvartalsförlopp för BNP i olika regioner och länder Kvartalsförändringar i procent uppräknat till årstakt, säsongsrensade data Källor: Bureau of Economic Analysis, Eurostat, OECD, SCB och Riksbanken Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos.

12 Diagram Offentligt finansiellt sparande Procent av BNP Källor: OECD och Riksbanken. Anm. Streckad stapel avser prognos. För Sverige avses Riksbankens prognos, för övriga länder avses OECD:s prognos i Economic Outlook december 2009.

13 Diagram Jämförelse av återhämtning i Sverige, USA och Euroområdet BNP-nivå, index 2007 kvartal 4 = 100 Källor: Bureau of Economic Analysis, Eurostat, SCB och Riksbanken Anm. Kvartalet innan recessionen bröt ut i USA = 100. Streckad linje avser Riksbankens prognos.

14 Diagram Konkurrensvägd växelkurs, TCW Index, = 100 Källa: Riksbanken Anm. Utfallen är dagskurser och prognoserna avser kvartalsgenomsnitt. Streckad linje avser Riksbankens prognos.

15 Diagram BNP Kvartalsförändringar i procent uppräknat till årstakt, säsongsrensade data Källor: SCB och Riksbanken Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos.

16 Diagram Jämförelse av återhämtning vid olika recessioner, BNP Sverige Index, sista kvartalet innan recessionen inleds = 100 Källor: SCB och Riksbanken Anm. Förklaringen avser kvartal då index = 100. X-axel avser kvartal. Streckad linje avser Riksbankens prognos.

17 Diagram Hushållens disponibla inkomst, konsumtion och sparkvot Årlig procentuell förändring, fasta priser respektive procent av disponibel inkomst Källor: SCB och Riksbanken Anm. Streckad linje och stapel avser Riksbankens prognos.

18 Diagram Hushållens räntebindningstid på lån från bostadsinstitut Andel av lånestock, procent Källor: SCB och Riksbanken Anm. Avser ursprunglig räntebindningstid. Rörlig ränta avser lån med en bindningstid på upp till tre månader.

19 Diagram Export och svensk exportmarknad Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken Anm. Punkter avser Riksbankens prognos för helår.

20 Diagram Fasta bruttoinvesteringar Kvartalsförändringar i procent uppräknat till årstakt, säsongsrensade data Källor: SCB och Riksbanken Anm. Säsongsrensat av Riksbanken. Streckad linje avser Riksbankens prognos.

21 Diagram BNP och sysselsättning Årlig procentuell förändring, säsongsrensade data Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos. Data för sysselsatta före 2000 är länkad av Riksbanken. Källor: SCB och Riksbanken

22 Diagram Arbetskraft och sysselsatta Tusentals personer, säsongsrensade data Källor: SCB och Riksbanken Anm. Data före 1993 är länkad av Riksbanken. Streckad linje avser Riksbankens prognos, år.

23 Diagram Sysselsättningsgrad Sysselsättning i procent av befolkningen, år, säsongsrensade data Källor: SCB och Riksbanken Anm. Data före 1993 är länkad av Riksbanken. Streckad linje avser Riksbankens prognos.

24 Diagram Arbetslöshet Procent av arbetskraften, säsongsrensade data Källor: SCB och Riksbanken Anm. Data före 1993 är länkad av Riksbanken. Streckad linje avser Riksbankens prognos, år.

25 Diagram Faktisk och trendmässig arbetsproduktivitet i hela ekonomin Årlig procentuell förändring, säsongsrensade data Källor: SCB och Riksbanken Anm. Trend beräknad med Hodrick-Prescott-filtret. Streckad linje avser Riksbankens prognos.

26 Diagram Fullt utnyttjande av företagens resurser, privata tjänstenäringar Andel företag, procent Källa: Konjunkturinstituet

27 Diagram BNP:s avvikelse från HP-trend och resursutnyttjandeindikator Procent respektive standardavvikelser Källor: SCB och Riksbanken Anm. Se fotnot 4 för en beskrivning av resursutnyttjandeindikatorn.

28 Diagram Skattade gap Procentuell avvikelse från HP-trend Källor: SCB och Riksbanken Anm. Dessa gap ska inte nödvändigtvis tolkas som Riksbankens samlade bedömning av resursutnyttjandet. Streckad linje avser Riksbankens prognos.

29 Diagram Nominella löner Årlig procentuell förändring Källor: Medlingsinstitutet, SCB och Riksbanken Anm. Avser löner enligt konjunkturlönestatistik från 1993 och enligt strukturlönestatistik före Streckad linje avser Riksbankens prognos.

30 Diagram Arbetskostnader per producerad enhet i hela ekonomin Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken Anm. Streckad linje och stapel avser Riksbankens prognos.

31 Diagram KPI Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos.

32 Diagram KPI, KPIF och KPIF exklusive energi Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken Anm. KPIF är KPI med fast bostadsränta. Streckad linje avser Riksbankens prognos.

33 Diagram Reporänta Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos.

34 Diagram Real reporänta Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Den reala reporäntan är beräknad som ett medelvärde av Riksbankens reporänteprognos för det kommande året minus inflationsprognos (KPIF) för motsvarande period. Streckad linje avser Riksbankens prognos.

35 Diagram 2.1. Arbetskostnad per timme Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos.

36 Diagram 2.2. Reporänta Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos.

37 Diagram 2.3. KPIF Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos.

38 Diagram 2.4. Arbetsmarknadsgap (arbetade timmar) Procentuell avvikelse från HP-trend Källor: SCB och Riksbanken Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos.

39 Diagram 2.5. Arbetade timmar och trend Miljoner timmar per kvartal, säsongsrensade data Källor: SCB och Riksbanken Anm. De sista två observationerna för arbetade timmar avser Riksbankens prognos.

40 Diagram 2.6. Arbetade timmar Kvartalsförändring i procent uppräknat till årstakt, säsongsrensade data Källor: SCB och Riksbanken Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos.

41 Diagram 2.7. Reporänta Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos.

42 Diagram 2.8. KPIF Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos.

43 Diagram 2.9. Konkurrensvägd växelkurs, TCW Index, = 100 Källa: Riksbanken Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos.

44 Diagram Arbetsmarknadsgap (arbetade timmar) Procentuell avvikelse från HP-trend Källor: SCB och Riksbanken Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos.

45 Diagram KPIF Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos.

46 Diagram Reporänta Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos.

47 Diagram Reporänteantagande Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos.

48 Diagram Arbetsmarknadsgap (arbetade timmar) Procentuell avvikelse från HP-trend Källor: SCB och Riksbanken Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos.

49 Diagram KPIF Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos.

50 Diagram 3.1. Börsutveckling Index, = 100 Källa: Reuters EcoWin

51 Diagram 3.2. Skillnad i olika länders statsobligationsräntor mot Tyskland Procentenheter Källa: Reuters EcoWin Anm. Statsobligationer med cirka 10 års återstående löptid.

52 Diagram 3.3. Styrräntor Procent Källa: Reuters EcoWin

53 Diagram 3.4. Penningpolitiska förväntningar i Sverige enligt penningmarknadens aktörer Procent Källor: Reuters EcoWin, TNS SIFO Prospera och Riksbanken Anm. Terminsräntorna har justerats för riskpremier och beskriver då förväntad dagslåneränta. Streckad linje avser Riksbankens prognos.

54 Diagram 3.5. Centralbankers balansomslutning Procent av BNP Källor: Bureau of Economic Analysis, Eurostat, Office for National Statistics, SCB samt respektive centralbank

55 Diagram 3.6. Småhuspriser Årlig procentuell förändring Källa: SCB Anm. Kvartalsvisa observationer av fastighetsprisindex samt månadsvisa observationer av medelvärdet för köpeskillingskoefficienten (Köpeskilling/Taxeringsvärdet).

56 Diagram 3.7. Penningmängd Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken

57 Diagram 3.8. Växelkurser Kronor per euro respektive dollar Källa: Reuters EcoWin

58 Diagram 3.9. Kinesisk export och import Årlig procentuell förändring Källa: National Bureau of Statistics of China

59 Diagram Inköpschefsindex Index över 50 indikerar tillväxt Källor: Institute for Supply Management, Markit Economics och Swedbank Anm. Avser tillverkningsindustrin för USA och Sverige och sammanvägning av tjänstesektorn och tillverkningsindustrin för euroområdet.

60 Diagram Export Index, januari 2006 = 100, säsongsrensade data Källor: Bureau of Economic Analysis och Eurostat

61 Diagram Arbetslöshet Procent av arbetskraften Källor: Bureau of Labor Statistics och Eurostat

62 Diagram Konfidensindikatorer för hushållen Nettotal Källa: EU-kommissionen

63 Diagram HIKP i euroområdet Årlig procentuell förändring Källa: Eurostat

64 Diagram Barometerindikator Index, medelvärde = 100, standardavvikelse = 10 Källa: Konjunkturinstitutet

65 Diagram Industriproduktion och tjänsteproduktion Index, 2005 = 100, säsongsrensade data Källa: SCB

66 Diagram Omdömen om färdigvarulager Säsongsrensade nettotal Källa: Konjunkturinstitutet Anm. Högre nettotal innebär större missnöje med för stora lager.

67 Diagram Hushållens förväntningar om framtiden Nettotal Källa: Konjunkturinstitutet Anm. Arbetslösheten definieras här som andelen hushåll som tror på fallande arbetslöshet minus andelen som tror på stigande arbetslöshet.

68 Diagram Bankutlåning till företag och hushåll Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken

69 Diagram Industrins kapacitetsutnyttjande Procent, säsongsrensade data Källor: Konjunkturinstitutet och SCB

70 Diagram Utrikeshandel med varor Index, 2005 = 100, säsongsrensade data Källor: SCB och Riksbanken Anm. Tre månaders glidande medelvärde. Fasta priser beräknat av Riksbanken.

71 Diagram Exportorderingång Nettotal respektive årlig procentuell förändring Källor: Konjunkturinstitutet och SCB

72 Diagram Sysselsatta, arbetskraft och arbetslöshet 1000-tals personer respektive procent av arbetskraften, år, säsongsrensade data Källor: SCB och Riksbanken Anm. Tre månaders glidande medelvärde.

73 Diagram Nyanmälda och kvarstående lediga platser samt varsel 1000-tal, säsongsrensade data Källor: Arbetsförmedlingen och Riksbanken

74 Diagram Anställda i näringslivet, förväntningar och utfall Nettotal, säsongsrensade data Källa: Konjunkturinstitutet

75 Diagram Andel företag med brist på arbetskraft Procent, säsongsrensade data Källa: Konjunkturinstitutet

76 Diagram Löner Årlig procentuell förändring Källor: Medlingsinstitutet och Riksbanken Anm. Preliminära utfall de senaste 12 månaderna som vanligtvis revideras upp.

77 Diagram Inflationsförväntningar på ett års sikt Procent Källor: Konjunkturinstitutet och TNS SIFO Prospera Anm. Hushåll är på månadsfrekvens, övriga kvartalsundersökning.

78 Diagram Inflationsförväntningar, penningmarknadens aktörer Procent Källa: TNS SIFO Prospera Anm. Månadsundersökning från september Kvartalsundersökning dessförinnan.

79 Diagram Skillnaden mellan nominella och reala 5-årsräntor (break even-inflation) Procentenheter Källa: Riksbanken

80 Diagram Olika mått på underliggande inflation Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken Anm. TRIM85 och UND24 är beräknade utifrån KPI uppdelat på cirka 70 undergrupper. UND24 är sammanvägd med vikter justerade för den historiska standardavvikelsen. I TRIM85 har de 7,5 procent högsta och de 7,5 procent lägsta årliga prisförändringarna exkluderats.

81 Diagram Varu- och tjänstepriser i KPI Årlig procentuell förändring Källa: SCB Anm. Inom parentes anges respektive komponents vikt i KPI.

82 Diagram Varupriser i KPI och priser på varaktiga konsumtionsvaror i producentled Årlig procentuell förändring Källa: SCB Anm. ITPI är en sammanvägning av import- och hemmamarknadsprisindex inom systemet för producentprisindex.

83 Diagram HIKP i Sverige och euroområdet Årlig procentuell förändring Källor: Eurostat och SCB

84 Diagram R1. Marknadsaktörernas förväntningar om nivån på nominell reporänta om 5 år Enkätsvar mellan juni 2005 tom december 2009, procent Källor: TNS Prospera AB och Riksbanken

85 Diagram R2. Fördelning över marknadsaktörernas förväntningar om nivån på nominell reporänta om 5 år Enkätsvar från december 2009, antal och procent Källor: TNS Prospera AB och Riksbanken

86 Källor: Prospera och Riksbanken Diagram R3. Nominella och reala terminsräntor, 5 år Procent

87 Diagram R4. Totala löneökningar och förbundsvisa avtalade löneökningar i Sverige Årlig procentuell förändring Källa: Medlingsinstitutet, SCB och Riksbanken Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos.

88 Tabell 1. Reporänteprognos Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken

89 Tabell A2. Inflation, årsgenomsnitt Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken

90 Tabell A3. Inflation, tolvmånaderstal Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken

91 Tabell A4. Finansiella prognoser i sammanfattning Årsgenomsnitt, procent om ej annat anges *Procent av BNP Källor: SCB och Riksbanken

92 Tabell A5.Internationella förutsättningar Årlig procentuell förändring Källor: IMF, Intercontinental Exchange, OECD och Riksbanken

93 Tabell A6. Försörjningsbalans Årlig procentuell förändring, om ej annat anges * Bidrag till BNP-tillväxten, procentenheter Källor: SCB och Riksbanken

94 Tabell A7. Produktion och sysselsättning Årlig procentuell förändring om ej annat anges * Procent av arbetskraften Källor: SCB och Riksbanken

95 Tabell A8. Löner och enhetsarbetskostnader i hela ekonomin Årlig procentuell förändring, kalenderkorrigerad data * Bidrag till ökningen av arbetskostnaderna, procentenheter Källor: Medlingsinstitutet, SCB och Riksbanken

96 Tabell A9. Alternativscenario med högre löner, årsgenomsnitt Årlig procentuell förändring om ej annat anges Källor: SCB och RiksbankenAnm. Huvudscenariots prognos inom parentes

97 Tabell A10. Alternativscenario med lägre löner, årsgenomsnitt Årlig procentuell förändring om ej annat anges Källor: SCB och RiksbankenAnm. Huvudscenariots prognos inom parentes

98 Tabell A11. Alternativscenario med högre långsiktigt arbetsutbud, årsgenomsnitt Årlig procentuell förändring om ej annat anges Källor: SCB och RiksbankenAnm. Huvudscenariots prognos inom parentes

99 Tabell A12. Alternativscenario med svagare växelkurs, årsgenomsnitt Årlig procentuell förändring om ej annat anges Källor: SCB och RiksbankenAnm. Huvudscenariots prognos inom parentes

100 Tabell A13. Alternativscenario med högre reporänta, årsgenomsnitt Årlig procentuell förändring om ej annat anges Källor: SCB och RiksbankenAnm. Huvudscenariots prognos inom parentes

101 Tabell A14. Alternativscenario med lägre reporänta, årsgenomsnitt Årlig procentuell förändring om ej annat anges Källor: SCB och RiksbankenAnm. Huvudscenariots prognos inom parentes


Ladda ner ppt "PPR Februari 20100211. Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Osäkerhetsintervallen för reporäntan."

Liknande presentationer


Google-annonser