Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Franska revolutionen en sammanfattning 1789-1799 Anna Herdy, Södertörns högskola, Huddinge – www.lektion.se.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Franska revolutionen en sammanfattning 1789-1799 Anna Herdy, Södertörns högskola, Huddinge – www.lektion.se."— Presentationens avskrift:

1

2 Franska revolutionen en sammanfattning Anna Herdy, Södertörns högskola, Huddinge –

3 Vid tiden för revolutionens utbrott var Frankrike Europas folkrikaste stat med en befolkning på 24 miljoner, varav 80% bodde på landsbygden. Förhållandena i denna nation var som i övriga samtida länder djupt orättvis, vilket tillsammans med en rad specifika faktorer ledde till revolutionen. Snabb förändring. Djupgående och omfattande förändring ex industriella revolutionen. En revolution kan uppdelas i två huvudkategorier: 1.ekonomisk revolution 2.politisk revolution (Religiösa, sociala, vetenskapliga revolutioner, och de kan genomföras fredligt eller med våld.

4 Europa på 1700-talet Upptäckartiden med kolonier, slavhandel och handel har varit. Många europeiska länder har kolonier runtom i världen. Ett effektivare jordbruk. Befolkningsökning – färre dog. England – stormakt. Mycket krig i Europa. Starka stater i Europa. Stark kungamakt, speciellt i Frankrike.

5 Den franske kungen var Ludvig XVI och han var liksom sina företrädare enväldig. Han var gift med den österrikiska prinsessan Marie Antoinette. Den svenske diplomaten Axel von Fersen anses ha varit Marie Antoinettes älskare och det spekuleras om att han kan vara far till Ludvig XVII. Kungen sägs ha varit så dåligt förberedd att Marie Antoinettes bror fick tillkallas för att instruera kungen i hur barn kommer till i praktiken. De fick 4 barn.

6 Franska revolutionen 14 juli 1789 Paris gator är fulla av människor som letar efter vapen. Bastiljen stormas!

7 Orsakerna till revolutionen 1. Svaga ledare – Det tredje ståndet krävde förändring Kungen (Ludvig XVI) hade all makt- var ”svag”. Alla medborgare i Frankrike var indelade i tre stånd: adel, präster och det tredje ståndet. 98 % av befolkningen tillhörde det tredje ståndet. Ändå hade de minst makt. En del i det tredje ståndet hade blivit ganska rika och krävde politisk makt.

8 2. Missnöje med skatter Adeln som var det första ståndet, betalade ingen skatt till staten, de var skattebefriade. Däremot fick de driva in skatt från tredje ståndet – missnöje bland bönder.

9 3. Missnöje med adelns privilegier Adeln hade rätt att jaga på allas mark. De hade rätt att ta ut avgifter på kvarnar, bagarbodar och vinpressar från bönderna. Adeln hade mer makt i sina områden. de lokala råden och domstolarna. Kungen förlorade då makt över hela landet. Frankrike blev mindre och mindre en enad nation.

10 4. Ont om pengar Det var slut på pengar i statskassan för kungen, Ludvig XVI hade spenderat dem på krig, hovet (som var väldigt kostsamt) och på att betala av skulder. Staten stod på gränsen till konkurs. Högre skatter begärdes in eftersom det var slut i statskassan. Det hade varit missväxt, vilket gjorde att det var dåligt med mat. Jordbruket drevs småskaligt och ineffektivt.

11 5. Missnöje med kungen Brydde sig inte om folket, mer om att vinna krig. Levde i lyx trots att bönderna svalt. 6. Den amerikanska revolutionen Var förebild som visade att kamp kan löna sig.

12 7. De nya idéerna hade börjat spridas – Rousseau/ Voltaire Idéer om frihet, jämlikhet och broderskap. Att alla är lika mycket värda och har rätt att vara med och bestämma. Människan bör återvända till det enkla och naturliga sättet att leva. Alla människor skall känna sig tillhöra samhället.

13 Tillsammans bidrog allt detta till… Att den franska staten blev svagare och svagare. Både adeln och övriga befolkningen var missnöjda med kungen som desperat försökte höja skatterna (även för adeln och kyrkan) för att få in pengar. Hungerupplopp, nöd och oror över hela Frankrike.

14 I Oktober 1789, parisarna kräver bröd, priserna stigit i höjden. Ett stort tåg av kvinnor går mot Versailles för att kräva att kungen gör något åt matbristen. Tränger in i slottet i Versailles. Kungen lovar följa med, kungafamiljen förs till Paris som folkets fångar.

15 Riksdagen samlades och tredje ståndet fick mer makt än tidigare. Men de ville ha mer makt. Tredje ståndet startade själva Nationalförsamlingen. Kungen stängde det men de öppnade de igen själva. ”Vi svär på att inte ge upp förrän vi gett landet en ny styrelse.” Eden i Bollhuset

16 Kungen gav till slut efter. De tre stånden bildade en nationalförsamling. Men rykten gick om att kungen och adeln bara låtsats ge efter. Oron växte och så småningom störtades Bastiljen.

17 Stormningen av Bastiljen Bastiljen stormades för att folket trodde att kungen skulle försöka stoppa Nationalförsamlingen. Man var rädd att det fanns militärer inne på Bastiljen som skulle sättas in mot folkmassorna. Folket bröt sig in i Bastiljen för att byggnaden mest användes som vapenförråd och syftet för pöbelhopen var att få tag i mer vapen. Stormningen skedde den 14 juli Detta datum är fortfarande Frankrikes nationaldag.

18 Ryktet om att Bastiljen störtats spred sig i hela landet… Slott brändes, adelsmän slogs ihjäl eller flydde. 4 augusti: Ny grundlag: Samma lagar skulle gälla för alla. ”Frihet, jämlikhet, broderskap.”

19 Nationalförsamlingen skriver ”Deklarationen om de mänskliga rättigheterna” där det står att alla är jämlika från födseln och att alla ska ha politisk frihet, yttrandefrihet och tryckfrihet. Adeln ger upp sina privilegier. Alla ska betala skatt! Tredje ståndet stärker sin makt och samhället blir mer rättvist. Revolutionen sprids ut på landsbygden. Adelsmän runt om i Frankrike, flyr landet i skräck.

20 Kungen vägrade skriva på nationalförsamlingens beslut… Detta slutade med att människor stod utanför kungens slott. De tvingade kungen att följa med och skriva på. Nya lagar i Frankrike. Mindre makt åt kyrkan och adeln.

21 En del vägrade följa de nya lagarna. Preussen och Österrike gick till attack mot Frankrike. De franska revolutionärerna lyckades försvara sig.

22 Svensken Axel von Fersen fick uppdraget att hjälpa kungafamiljen fly. Kungaparet stoppas nära gränsen, i Varenne, grips av soldater och förs tillbaka till Paris.

23 Skräckväldet startar… Kungamakten avskaffas. Kungen dömdes till döden vid giljotinen. ”Fransmän jag dör oskyldig.” Nu ville fransmännen utvidga riket. Krig mot andra länder - strider även inom landet. Hot mot den nya regeringen… över människor avrättas – däribland drottning Marie Antoinette.

24 Att halshuggas i giljotinen var det vanligaste dödstraffet. Den dödsdömdes hals låstes fast och en tung skära av stål släpptes ner från ett par meters höjd. Huvudet föll ner i en korg och visades sedan upp för publiken. Att beskåda avrättningarna var ett vanligt folknöje. Eftersom kungen hade försökt fly till sina rika vänner i Österrike, så dömdes han för landsförräderi av konventet. Kungen och drottningen halshöggs i Paris Giljotinering ansågs vara ett snällare sätt att döda någon. Vad tycker du? Kungens avrättning

25 Skräckväldets ledare: Jean Paul Marat George Jacques Danton Maximilien Robespierre (mest känd). Ledarna gick för långt. Folk ville inte ha mer avrättningar. Nationalförsamlingen röstade till slut mot dem. Robespierre gick själv till giljotinen och hans närmaste män följde efter. (1794)

26 Folkets besvikelse De hårda tagen under skräckväldet var inte riktigt det som de franska folket hade gjort revolution för. Det som revolutionsledarna kallat för det nya samhället bestod av krig, svält och elände. Lagarna hade ändrats och det var inte längre så att alla fick rösta, utan man var tvungen att vara tillräckligt rik. Då dyker en av generalerna i armén upp och tar över Frankrike med hjälp av sina soldater: Napoleon. Tio år efter revolutionen är Frankrike återigen ett envälde, men många av de förändringar som innebar mer rättvisa för de med minst makt blev kvar.

27 Sen kom Napoleon till makten och en ny tid började… Ny lag där bara män med förmögenhet hade rösträtt: Nya upplopp i Paris. General Napoleon skingrade upploppet. Han blev landets främste s.k. konsul och så småningom krönt till kejsare. (1804) ”Militärt geni”: Frankrike härskade snart över nästan hela Europa. Framställde sig som ”revolutionens son”. Alla fransmän var lika inför lagen, enligt honom. Ordning och reda i Frankrike, stärkte landets ekonomi.

28 Efter många års krigande besegras Napoleon vid Waterloo. (Belgien) Fick leva sina sista sex år på en enslig ö i Atlanten med engelsk bevakning. Franska revolutionen satte djupa spår i samhället. Hur då tror du?

29 Konsekvenser av revolutionen 1. Förändrat skattesystem Alla betalade skatt till staten. Tidigare var det bara tredje ståndet. Man hade inte längre olika rättigheter beroende om man var t.ex. adelsman eller bonde. 2. Jämlikt samhälle Livegenskapen avskaffades. Man var som bonde inte längre tvingad att vara bunden och beroende av en adelsman. Revolutionen leder till mer demokrati på längre sikt. Efter revolutionen var det självklart att ett land skulle styras av folkvalda representanter.

30 3. Idéerna från revolutionen spred sig till hela Europa Revolutionen hade visat att ett beslutsamt folk kunde förändra ett lands lagar och styrelse. Förhållandet mellan styrande och styrda var förändrat för all framtid. 4. Från kyrkans ledning till statliga instanser Samhället byggde på rättvisa och ordning (skola t.ex.). Människor som kom från enkla hem kunde nu nå samhället topp. Precis som Napoleon. 5. Code Napoleon - lagbok Alla fransmän var lika inför lagen. Nytt mått och viktsystem Religionsfrihet


Ladda ner ppt "Franska revolutionen en sammanfattning 1789-1799 Anna Herdy, Södertörns högskola, Huddinge – www.lektion.se."

Liknande presentationer


Google-annonser