Tolkningsverktyg Historia är inte “det som har hänt” utan tolkningar av det som har hänt. För att kunna organisera historisk information finns olika verktyg.

En presentation över ämnet: "Tolkningsverktyg Historia är inte “det som har hänt” utan tolkningar av det som har hänt. För att kunna organisera historisk information finns olika verktyg."— Presentationens avskrift:

1 Tolkningsverktyg Historia är inte “det som har hänt” utan tolkningar av det som har hänt. För att kunna organisera historisk information finns olika verktyg.

2 Tolkningsverktyg. Källkritik – Bedöma trovärdighet Textstruktur - Hur skriver vi ett historiskt resonemang? Begrepp – kunna prata om historia, (när, var, hur?)

3 Begrepp: struktur och aktör Historia handlar bland annat om att förstå varför olika händelser skedde. För att kunna göra detta kan man skilja på två förklaringar: Drivkrafter i samhället som påverkar individens handlande – Strukturperspektivet Individer eller gruppers roll – Aktörsperspektivet

4 Begrepp: struktur och aktör Historia handlar bland annat om att förstå varför olika händelser skedde. För att kunna göra detta kan man skilja på två förklaringar: Drivkrafter i samhället som påverkar individens handlande – Strukturperspektivet Individer eller gruppers roll – Aktörsperspektivet Boken s. 86!

5 Demokrati (= folkstyre) Från grekiska orden ”demo” (folk) och ”kratia” (välde eller styre) Började i Aten för ca 2500 år sedan Där fick alla vuxna fria män rösta Kvinnor, barn och slavar hade ej rösträtt

6 Innan upplysningen (under 1700-talet) ansågs härskarens makt komma direkt från Gud. Efter upplysningen började detta ifrågasättas allt mer. Kung av Guds nåde

7 Upplysningsidéer “Makten skall utgå från folket” Jean-Jacques Rousseau (1712-1778)

8 Upplysningsidéer Den styrande makten (kungen/regeringen) måste kontrolleras av den lagstiftande (parlamentet). Båda dessa maktcentra måste i sin tur övervakas av den dömande makten (domstolarna), som måste ha en oberoende ställning Charles Louis de Montesquieu (1689- 1755)

9 Demokratin i Sverige 1809 antar riksdagen en ny grundlag som tar makten från kungen och delar den i tre delar - den styrande makten (kungen) - den lagstiftande makten (riksdagen) - den dömande makten (oberoende domstolar 1865/66 avskaffades den uråldriga ståndsriksdagen med adel, präster, borgare och bönder. Istället infördes den nya tvåkammarriksdagen.

10 Demokratin i Sverige Nya riksdagspartier i slutet av 1800-talet Folkrörelser som nykterhetsrörelsen, frikyrkor och fackföreningar

11

12 Demokratin i Sverige Två partier, socialdemokraterna och liberalerna, drev frågan om rösträtt för alla År 1921 fick (nästan) alla män och kvinnor rösta för första gången i Sverige Tidigare fick bara de män som var rika rösta. Ju rikare, desto fler röster 1971 övergick Sverige till enkammarriksdag

13 Uppgift: Gå in påwww.stockholmskallan.se/Tema/Demokratisering/www.stockholmskallan.se/Tema/Demokratisering/ Här finns flera olika fördjupningar, t.ex. ”Allmän och lika rösträtt” och ”Religionsfrihet”. Fokusera på en eller flera fördjupningar och ringa in vilka aktörer och strukturer som går att urskilja i processen mot demokrati i Sverige