Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Bakterier som kan orsaka sårinfektioner Åsa Melhus IMV/Sektionen för klinisk bakteriologi

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Bakterier som kan orsaka sårinfektioner Åsa Melhus IMV/Sektionen för klinisk bakteriologi"— Presentationens avskrift:

1 Bakterier som kan orsaka sårinfektioner Åsa Melhus IMV/Sektionen för klinisk bakteriologi

2 Vår kropp är som ett rör

3 Hud- och mjukdelsinfektioner Huden är en välfungerande barriär: –normalflora –hudflagning –smörjande körtlar –antimikrobiella substanser –lite surt Skadas av: –Hudskador, främmande kroppar, maceration (uppluckring via vätska), hudsjukdomar, dålig cirkulation, dålig lymfdränage, undernäring

4 Patogenes Primär –Via hårsäckskanaler/körtelutgångar –Via minimala hudskador Sekundär –Hudsjukdomar, t.ex. eksem –Virusförändringar, hudsår Tertiär –Omvänt förlopp. Via blodet slår sig bakterier ner i hudvävnader och leder till vävnadsskador

5 Tidens påverkan Akuta sår –Primära hudpatogener: betahemolytiska/ pyogena streptokocker, S.aureus, P.aeruginosa Kroniska sår –Sekundära patogener: tarmflora ”Röret vänder sig ut och in” ju längre tiden går

6 Bra begrepp att kunna Kontamination (förorening): bakterier gör ett tillfälligt besök på en kroppsyta. Går att tvätta bort Kolonisering: bakterier vidhäftar och förökar sig på plats. Går ej att tvätta bort. Kan vara första steget i en infektionsprocess Infektion: bakterierna invaderar vävnader eller åstadkommer skador

7 Hur odlar man sår? Rengör såret Ta provet från djupet/i sårkanten Ange alltid på remissen var såret sitter Biopsier ger en bättre bild än pinnprover

8 Grupp A streptokocker (GAS)= S.pyogenes Bärarskap i svalget vanligt Infektioner i huden: –Impetigo –Lymfangit, erysipelas, cellulit –Nekrotiserande fasciit –Sepsis, toxiskt chocksyndrom

9 Komplikationer i huden Guttat psoriasis Förvärrad psoriasis Erytema nodosum (knölros) Diagnos fastställs med odling eller serologi (vid senkomplikationer)

10 Andra betahemolytiska streptokocker Grupp C och G streptokocker kan ge liknande infektioner (sårinfektioner, tonsilliter), men medför sällan några komplikationer Grupp B streptokocker är mer involverade i sår, och ses relativt ofta hos diabetiker

11 Impetigo = svinkoppor

12 Erysipelas = rosfeber

13 Lymfangit = lymfkärlsinflammation

14

15 Staphylococcus aureus Infektioner i hud, mjukdelar, inkl. sårinf Osteomyeliter (benröta) Pneumonier (lunginflammation) Endokarditer (hjärtklaffsinflammation) Sepsis (blodförgiftning) Vårdrelaterat problem: “sjukhussjukan”

16 Vad kan S.aureus? Adhesiner Kan vara kapslad Protein A (binder upp IgG) Överföra gener på olika sätt - blir lätt resistent

17 Enzymer Bryter ner hudens vävnader (spridning lokalt) Koagulas (avstängning och maskering) Katalas (försämrad avdödning) Serinproteas (ökar influensans infektionskapacitet)

18 Toxiner Kan producera > 40 olika toxiner Membranskadande (hemolysiner, leukocidiner, hudnekrotiserande, neurotoxiska) Pyrogena (feberframkallande) Epidermolytiska (hudens yttersta lager lossnar, blåsbildning)

19 Panton-Valentine leukocidin (PVL) Slutet av 1990-talet i Frankrike: Samhällsförvärvad pneumoni hos friska barn och unga vuxna med normala lungor. Mortalitet 50% Obduktion: Diffus bilateral, nekrotisk och hemorrhagisk pneumoni. Rikligt med G+ kocker i klasar

20 Karakteristika Predisponerande viral infektion Leukopeni Blododling: S.aureus, PVL+ Lungrtg: spridda förtätningar <5% av alla stammar bär på PVL, finns bland MRSA

21 Pyrogena exotoxiner Enterotoxin A-E, G-J, K-M –Matförgiftning –Toxic shock syndrome –Stafylokockorsakad scharlakansfeber Enterotoxin F (=toxic shock syndrome toxin-1) –Toxic shock syndrome –Stafylokockorsakad scharlakansfeber –Infektioner i benvävnader

22 Toxic shock syndrome Beskrevs första gången “tampongsjukan” Hög feber, huvudvärk, förvirring, “röda ögon”, rodnad, ödem, diarré, uttalad chock Hos svåra fall även akut njursvikt, DIC, perifera gangrän, död Scarlatiniforma hudutslag, fin fjällning på händer och fötter

23 Epidermolytiska toxiner Exfoliatin A/B –Bind till proteiner i huden –Antikroppar skyddar Exfoliativa sjukdomar: –impetigo (krustaformad/bullös) –Staphylococcal scalded skin syndrome (SSSS). Drabbar ffa nyfödda, små barn, patienter med immunosuppression/njursvikt/AIDS

24 SSSS Beskrevs första gången 1878 (Ritter’s disease) Akut debut med generaliserat erytem (rodnad). Inom 1-2 dagar börjar huden skrynkla ihop sig. Stora blåsor dykter upp, och utbredda hudområden kan lossa; akut toxemi, död Toxinerna verkar på distans. Ingen S.aureus i blåsorna om ej sekundärt infekterade Bakterierna återfinns vid ingångsporten, navelstump, ansikte)

25 SSSS

26 Om du har en Akilleshäl, så kommer S.aureus att hitta den Defekter i leukocyter rörelseförmåga (diabetes, reumatoid artrit, Downs syndrom) Defekter i opsonisering (hypogammaglobelinemi) Defekter i intracellulär avdödning (kroniska granulomatösa sjukdomar) Kroniska underliggande sjukdomar (maligniteter, alkoholism, hjärtsjukdom) Hudskador Främmande kroppar Infektioner med andra mikroorganismer, ffa virus Antibiotikabehandling

27 Follikulit

28 Furunkel och karbunkel

29 Typisk klinik - går direkt att avgöra etiologi Impetigo Follikulit Paronychi Furunkel, karbunkel Hidroadenit Erysipelas, cellulit Flegmone Hematogen spridning

30 Infektioner efter bett Insekter –Betahemolytiska streptokocker –S.aureus –Borrelia

31 Infektioner efter bett Djurslag (tandstruktur, munflora) Infektionsfrekvens 2-50% Händer, armar Pasteurella multocida Capnocytophaga canimorsus Staphylococcus pseudintermedius, (MRSP)/aureus DF-2, EF-4 m.m. Vanlig munflora, tarmflora, luftvägspatogener


Ladda ner ppt "Bakterier som kan orsaka sårinfektioner Åsa Melhus IMV/Sektionen för klinisk bakteriologi"

Liknande presentationer


Google-annonser