Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Bygg & Anläggnings programmet Ställningsbyggnad En byggnadsställning består av ett konstruktionssystem som oftast är tillverkat av rör i stål eller aluminium,

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Bygg & Anläggnings programmet Ställningsbyggnad En byggnadsställning består av ett konstruktionssystem som oftast är tillverkat av rör i stål eller aluminium,"— Presentationens avskrift:

1 Bygg & Anläggnings programmet Ställningsbyggnad En byggnadsställning består av ett konstruktionssystem som oftast är tillverkat av rör i stål eller aluminium, och som används tillfälligt vid byggnadsarbeten, konserter m.m. På byggarbetsplatserna används olika typer av byggnadsställningar beroende på vilket arbete som ska utföras.

2 Ställningsbyggnad Bygg & Anläggnings programmet Beroende på vilken ställning man ska bygga, delas utbildningen in i tre olika klasser:  Särskild information: Denna klass är lämplig om man bygger ställningar som är maximalt två (2) meter höga och där utformningen av ställningen framgår av en generell monteringsinstruktion.  Allmän utbildning: Denna klass är lämplig om man ska arbeta med ställningar som är maximalt 9 (Nio) meter höga (dvs. 9 meter från marken till det arbetsplan där man ska arbeta). Utformningen av ställningen ska, i sin helhet, framgå av en generell monteringsinstruktion.  Särskild utbildning: Denna klass är lämplig för den som arbetar med mer komplicerade ställningar än de som beskrivs inom de två föregående klasserna, eller i de fall där ställningarna är högre än 9 meter.

3 Bygg & Anläggnings programmet Ställningsbyggnad För att få montera eller riva en ställning krävs att man genomgått en utbildning i ställningsbyggnad. Utbildningen består av en teoretisk och en praktisk del. I den teoretiska delen läser man om olika ställningstyper, säkerhet, skyddsutrustning m.m. Det avslutas med ett skriftligt prov. För att bli godkänd krävs ett visst antal rätt, annars får man göra om provet. Under den praktiska delen an utbildningen ska man bygga och riva en ställning på ett korrekt sätt. Om man blir godkänd i denna utbildning får man bygga ställningar upp till nio (9) meter.

4 Bygg & Anläggnings programmet Ställningstyper Byggnadsställningar tillverkas oftast av stål eller aluminium. Fördelen med aluminiums-ställningar är att de är lätta att hantera eftersom de inte väger lika mycket som en stålställning, men nackdelen är att den är känsligare för slag och stötar eftersom aluminium är ett mjukare material än stål. Det finns olika modeller av ställningar, Här följer de vanligaste:  Modulställningar: byggs ihop av tre delar: Spiror (rör), bommar och trall. Bommarna låser ihop spirorna och på bommarna lägger man trallen, som är den delen som man senare ska stå och gå på. På spirorna monterar man också skyddsräcken för att ingen ska ramla ner. Och på trallen monteras fotlisten som skydd mot halkningsolyckor eller att verktyg och material ska ramla ner.

5 Bygg & Anläggnings programmet Ställningstyper forts.  Ramställningen: består av färdiga ramar. När man monterar en ramställning hakar man i skyddsräcken i ramarna och lägger där efter på gångplanet. Det innebär att det ofta går snabbare att bygga en ramställning än en modulställning.  Rullställning: Har fyra hjul i botten vilket gör den flyttbar. Det är ofta en stor fördel att ha en flyttbar ställning, eftersom man då slipper att riva ner och sedan montera upp den igen när den ska användas på olika ställen.  Plattformsställningen: Har en arbetsplattform som man kan hissa upp och ner längs husets fasad. Fördelen med en plattformsställning är just att man kan flytta den i höjdled, precis som en hiss. En höj- och sänkbar arbetsplattform passar ofta vid murningsarbeten, fasadarbeten, putsning, montering av fasadplåt, målningsarbeten m.m.

6 Bygg & Anläggnings programmet Val av ställning Innan man väljer ställnings typ bör man fundera på följande punkter:  Vilka arbeten ska utföras på ställningen?  Hur mycket tyngd ska ställningen klara av?  Hur bred behöver ställningen vara?  Behövs det trappor eller hissar i ställningen?  Behöver ställningen fästas i väggen?  Behövs det ramper för inkörning av material på ställningen?  Vilka markförhållanden råder och hur kan de påverka ställningens stabilitet?  Ska ställningen kläs in med skyddsnät?  Behövs det skyddstak över dörröppningar in i huset?  Kommer ställningen att behöva flyttas ofta?

7 Bygg & Anläggnings programmet Val av ställning forts. Man måste också avgöra om man ska hyra eller köpa ställning. Om det är ett stort arbete som ska utföras, kan det löna sig att köpa en ställning. Man kan också bygga upp ställningen själv eller anlita en firma som specialiserat sig på att bygga ställningar. Fördelen med att hyra in en ställningsfirma är att det oftast går snabbare att få ställningen monterad samtidigt som man kan utgå från att den blir monterad efter gällande bestämmelser.

8 Bygg & Anläggnings programmet Lastklasser. Ställningarna delas in i olika lastklasser beroende på hur mycket tyngd de klarar av och vilket arbete som ska utföras på ställningen. De olika lastklasserna är:  Lastklass 2: För inspektionsarbeten eller arbete med lättare verktyg.  Lastklass 3: För arbeten med uppläggning av material för omedelbart bruk som vid putsning eller liknande.  Lastklass 4: För murningsarbeten eller liknande  Lastklass 5: För arbete med tyngre material, som t.ex. vid traditionell murning,

9 Bygg & Anläggnings programmet Ställningens olika delar. En ställnings olika delar varierar med vilken typ av ställning det gäller. Spiror är de vågräta balkar som binder ihop ställningen.På längdbalkarna läggs trallen. Även skyddsräcken hakas i spirorna. Längdbalkar: är de vågräta balkar som binder ihop ställningen. På längdbalkarna ligger trallen. Trallar: utgöt den yta man går och står på och som ligger mellan längdbalkarna. Trallen är tillverkade av trä eller aluminium. Ibland använder man ställningsplank istället för trall, Allplan : Är en annan typ av yta att stå och gå på. Dessa plan är tillverkade i aluminium och har plywood som yta. Skyddsräckesramar: Är speciella ramar som man fäster mellan spirorna, Dessa ska förhindra att man ramlar ner från ställningen.Det finns också skyddsgrindar som är klädda med nät. De används när det är extra stor risk för att något ska ramla ner från ställningen. Fotlister: Är monterade längst ner mot trallen. De ska förhindra att man råkar sparka ner något från ställningen. Den ska också förhindra att man Glider ner under skyddsräcket och faller av ställningen. Diagonalstag: Är långa stålrör som man fäster diagonalt från botten på Ställningen och uppåt. Dessa stag ska göra ställningen stabil i sidled. Trappor: används för att kunna ta sig mellan de olika ställningsplanen. Det Finns specialtillverkade trappor i stål eller aluminium som passar mellan de olika balkarna i ställningen Bottenskruv: Är speciella fötter till ställningen. Dessa kan man justera i Höjdled tack vare att de är gängade. Detta innebär att man kan justera ställningen i höjdledn då marken är ojämn.

10 Bygg & Anläggnings programmet Förankring av ställning: När man bygger ställningar som är höga, måste man förankra den i byggnadens fasad. Detta för att ställningen inte ska rasa eller välta. Haki- ställningar ska förankras på var fjärde meters höjd och i varje innespira. Förankringen ska göras i anslutning till den knutpunkt där längdbalk och spira möts. Den Lägsta förankringen måste monteras lägre än 4,8 meter över marken. När det gäller RAMSTÄLLNING är maxhöjden för lägsta förankringen 4,6 meter över marken. Där efter ska förankringar finnas på var femte ramspira i längdled på varje förankringsnivå. Man rekommenderar att man förankrar så högt upp som möjligt.

11 Bygg & Anläggnings programmet Olika typer av förankringsöglor: De fasadmaterial man förankrar ställningen i, avgör vilka dragkrafter förankringen kan utsättas för. Variationerna är stora. Olika typer av förankringsöglor i fasaden. Det fasadmaterial man förankrar ställningen i, avgör vilka dragkrafter förankringen kan utsättas för. Variationerna är stora.  Om man förankrar ställningen i en betongvägg med en betongkvalitet av lägst K25 kan en expanderbult eller ankarskruv hålla en påfrestning av 4,0 kN.  Om man förankrar ställningen i en tegelvägg klarar en expanderbult en påfrestning av 2,5 kN beroende på bultens tjocklek.  Om man förankrar sin ställning i en trävägg, klarar förankringen en påfrestning mellan 1,0 till 2,0 kN. Detta betyder att om man vill uppnå samma hållfasthet på förankringarna i en träfasad Som i en betongfasad, måste man ha betydligt fler förankringar.

12 Bygg & Anläggnings programmet Inklädd ställning. Ibland kläs ställningen in i en skyddsduk för att inget material eller skräp ska falla ned och råka skada någon under eller utanför ställningen. Om man klär in ställningen i skyddsduk måste antalet förankringar ökas på grund av vindlasten. Vinden kommer att orsaka stora tryck- och sugkrafter som drar i ställningen, eftersom inklädnadsduken fungerar som ett ”segel” och mångdubblar krafterna som ställningen kommer att utsättas för. Duken ska därför monteras på ett sätt som gör att den släpper från ställningen om det skulle uppstå för stora krafter. För att ta reda på hur många förankringar som behövs, bör man läsa instruktionen för den typ av inklädnad som ska användas. Vindkrafterna är störst på ändspirorna i en inklädd ställning. De kan vara 50 – 100 % starkare än de vindkrafter som förekommer längre in på ställningen. Om någon eller några förankringar på ändspirorna skulle släppa, bildar den lösa förankrade ställningsgaveln ett stort vindfång dom kan komma att överbelasta övriga förankringar så att hela ställningen rasar.

13 Bygg & Anläggnings programmet Lätta ställningar  Vissa lättare rullställningar av lättmetall är extra känsliga för vindpåverkan. Därför kan dessa ställningar behöva förankras i vissa lägen. Trapptorn  Om man har ett trapptorn i sin ställning ska även den förankras i byggnadens fasad. Man förankrar då på varje bomlagsnivå, och i både ytter- och innerspiran. Om trapptornet byggs samman med ställningen är det ställningens förankring som gäller. Den ska dimensioneras för en last på 4,0 kN.  Om man klär in trapptornet med duk, måste antal förankringar ökas på grund av vind lasten.

14 Bygg & Anläggnings programmet Vem är ansvarig?  Den som hyr ut ställningen är skyldig att se till att monteringsinstruktioner, skötsel- instruktioner och användningsinstruktioner finns med vid leveransen.  En ställning brukar normalt byggas av ett företag, men användas av flera andra företag.  Det företag som har ansvar för samordningen på arbetsplatsen avgör vilket företag som är ansvarig för att ställningen är korrekt monterad och att alla delar finns på plats.  I den arbetsmiljöplan, som upprättats och som ska förvaras på arbetsplatsen, är lämpligt att samla viktiga dokument om ställningen (monteringsinstruktioner, skötsel-instruktioner och användningsinstruktioner m.m.)  Varje arbetsgivare har ett skyddsansvar för sina arbetstagare, och de ska särskilt instruera de av sina anställda som ska jobba från ställningen.

15 Bygg & Anläggnings programmet Väderskydd  Om man ska arbeta på tak eller när det är dåligt väder, kan man hyra en speciell typ av ställning som kallas väderskydd. Väderskyddet monteras högst upp på byggnaden och fungerar som ett jätteparaply. Det finns många fördelar med att använda väderskydd. Man kan jobba mer effektivt och därmed spara arbetsdagar. Man minskar risken för att kostsamma fuktskador uppstår. Vatten hålls borta under byggtiden och man får ett torrare bygge. Man minskar olycksrisken och ökar trivseln. Denna typ av ställning är uppbyggd av fackverksbalkar i aluminium. På Balkarna finns tjock plast.

16 Bygg & Anläggnings programmet Säkerhet vid ställningsbyggnad De regler som gäller när man bygger eller river en ställning bestäms av Arbetsmiljöverket. Det ska finnas en arbetsplan, som kan hämtas från arbetsmiljöverkets hemsida (www.av.se)www.av.se Vem som är ansvarig för byggandet av ställningen. Var ställningen ska användas. Vilken typ av ställning det gäller och hur stor den ska vara. Vilka arbeten som ska utföras på ställningen. Vilka tider ställningen ska användas. Vid vilka tider ställningen ska monteras och nedmonteras. Hur man ska bygga ställningen, t.ex. om man kommer att använda en byggkran eller hiss till de olika ställningsdelarna. Vilka skydd som ska användas för dem som som monterar ställningen, t.ex. skyddsräcken. Övriga bilagor som monteringsinstruktioner, ställningens typkontrollintyg ( ett intyg som visar att ställningen är kontrollerad och godkänd), beräkningar m.m. Planen ska man kunna visa upp Om Arbetsmiljöverket gör en kontroll

17 Bygg & Anläggnings programmet Personlig skyddsutrustning När man bygger eller river en ställning är det mycket viktigt att man använder rätt sorts skyddsutrustning: En Fallskyddsutrustning som består av en fallskyddssele. Selen ska fånga upp dej om du skulle falla och då fördela kraften i fallet. När man fäster en selen måste man förankra på ett sätt som gör att man inte riskerar att slå i ställningen eller byggnaden om man skulle falla. Man bör förankra en sele rakt ovanför sig för då blir det låg kraft i säkerhetslinan och man minskar risken att slå i något vid fall. Det är också viktigt att man fäster in linan till selen i något som är hållbart. Selen ska vara typgodkänd och kontrollerad enligt Arbetsmiljöverkets regler. Hörselkåpor och hjälm ska användas för att undvika hörsel- eller skallskador. När man arbetar med tunga ställningsmaterial är det lätt att man slår i huvudet eller att något ramlar ner uppifrån. I båda fallen skyddar en hjälm mot den största smällen. Hjälmen ska vara typgodkänd, vilket innebär att den är testad och kontrollerad. Hjälmen bör även vara försedd med hörselkåpor som man kan fälla ner för att skydda hörseln. Ljudet från att metall slår mot metall är ett ljud som man bör skydda sig emot.

18 Bygg & Anläggnings programmet Skyddshandskar är bra för att skydda händerna. Det är lätt att man klämmer eller slår sig när man arbetar med tungt ställningsmaterial, och ett par tjocka handskar är till att rekommendera. Skyddsskor är viktigt att använda. Skyddsskorna är utrustade med en stålhätta i tådelen så att man ska kunna få en smäll där utan att tårna skadas. Skyddsskor brukar även vara med spiktrampskydd i sulan som gör att spik inte kan gå in i foten.

19 Bygg & Anläggnings programmet Säkerheten runt ställningen Några av ställningens delar är till för att öka säkerheten för dem som finns i närheten. Om man har byggt upp en ställning i ett köpcentrum eller varuhus, kan det ju finnas mycket folk runt omkring. Fotlisten är en bräda som man fäster i överkant av arbetsplanet (trallen). Den ska förhindra att material eller verktyg sparkas ner från ställningsplanet, och att någon som arbetar på ställningen glider under skyddsräcket. Skyddsnät är ett annat sätt att skydda sig mot nedfallande föremål. Nätet fästs då i de olika ställningsdelarna. Nackdelen med ett skyddsnät är att om det blåser så fungerar nätet som ett segel och på så sätt orsakar det väldigt stora drag- och tryckkrafter på ställningen.

20 Bygg & Anläggnings programmet Skyddstak är ett sätt att förhindra att nedfallande föremål inte träffar någon som passerar i dörröppningar eller liknade. Dessa skydd ska stå emot om t.ex. en pall tegel skulle falla ner så ingen träffas och skadas vilket innebär att taket bör byggas av så kraftigt material att det ska stå emot detta. Skyddsräcken: Det är viktigt att skyddsräcken monteras på varje ställningsplan. I Arbetsmiljöverkets föreskrifter kan man läsa: ”I en ställning skall skyddsräcke finnas där fallhöjden är två (2) meter eller mer. Där det finns särskild risk skall skyddsräcke finnas även vid lägre fallhöjd. Skyddsräcke skall ha tillräcklig styrka och vara säkert fastsatt. Det skall normalt vara ca en (1) meter högt och tvåledigt eller ge motsvarande skydd. Skyddsräcke skall vara monterat i anslutning till ställningslaget och skyddsräckeskomponenterna.” (AFS 2004:4 finns på

21 Bygg & Anläggnings programmet Detta innebär att ett skyddsräcke ska finnas om man arbetar på en ställning som är två meter eller högre. Skyddsräcket ska monteras på ca en meters höjd och vara ordentligt fastmonterat. Skyddsräcket är lika viktigt att använda när man monterar ställningen som när man använder den. Diagonalstag är en annan viktig del i ställningen, det vill säga de stålrören som är fästa i ställningen diagonalt och som gör att ställningen blir stabil i sidled.

22 Bygg & Anläggnings programmet Brister i ställningar Många av de fallolyckor som sker inom byggbranschen beror på dåligt byggda eller felaktigt använda ställningar. En fallskada kan leda till sjukskrivning, invaliditet och i värsta fall dödsfall. De vanligaste bristerna är: Dåligt förankrade eller uppställda ställningar. Att skyddsräcken saknas eller inte är kompletta. Att ställningslag är bristfälligt upplagda eller fastsatta. Att tillträdesdelar (där man går på ställningen) inte är bra. Att diagonalstagningen av ställningen är bristfällig.  Dessa brister kan uppstå om man bygger om ställningar på ett sätt som inte är rätt eller om förankringar som är viktiga för säkerheten tas bort.  Det är STRAFFBART att ta bort skyddsanordningar, t.ex. skyddsräcken, utan giltigt skäl.  Det är viktigt att ställningen byggs och rivs av kompetent personal.

23 Bygg & Anläggnings programmet 1.Se till att planer, monteringsinstruktioner och övriga dokument finns till hands. Arbetet ska ledas av en person med rätt kunskaper. 1.Se till att ställningsmaterialet kan lyftas med hjälp av lyftanordningar, hissar eller på annat sätt innan man monterar det. 1.Se till att de som monterar ställningen skyddas mot fall. Det ska finnas skyddsräcken och personlig skyddsutrustning. 1.Montera ställningens fotplattor på plank eller liknande material. Det kan behövas även om ställningen ska monteras på asfalt eller frusen mark. 1.Skyddsräckena ska bestå av överledare och mellanledare och de ska vara en meter höga. En fotlist ska monteras på arbetsplanet för att undvika att man halkar ner eller råkar sparka ner material från ställningen. Om man arbetar på tak kan skyddsräcket behöva vara helt inklädda med brädor eller bestå av nät. 1.Det ska oftast finnas en trappa i ställningen, och ibland krävs det hiss. Det beror på hur hög ställningen är och hur mycket man måste gå i den. En stege är oftast en olämplig tillträdes- led till ställningen. Om en fara skulle uppstå måste man snabbt kunna ta sig ner. Sammanfattning – hur man monterar en säker ställning

24 Bygg & Anläggnings programmet 7.Se till att ställningen är tillräckligt fastsatt i väggen och att fästena är tillräckligt starka för att hålla fast ställningen. Titta i instruktionen för ställningen för lämpligaste avstånd mellan infästningarna. 7.Se till att ställningen är tillräckligt stabil genom att sträva av den vertikalt. Detta kan man göra med diagonalstag eller med fackverksräcken. Instruktioner för avsträvning hittar man i monteringsinstruktionen. 7.Avståndet mellan väggen och bomlaget (ställningen) bör inte vara större än 10 cm när man utför murningsarbete, och det bör aldrig vara mer än 30 cm för övriga arbeten. Ibland kan ett skyddsräcke behövas även på insidan av ställningen. 7.Det är viktigt att man sätter fast underlagsplanen som man går på ordentligt. Oavsett om man använder trall eller plank får de inte glida av ställningen, för då kan svåra olyckor inträffa. 7.Om man använder plank måste planken fästas ihop med speciella fästanordningar eller med hjälp av reglar eller brädor. Om man inte fäster samman planken kan ”orgeltramp” inträffa, vilket innebär att planken blir svajiga och instabila vilket i sin tur kan leda till olyckor. 7.Om ställningsdelar sticker långt utanför ställningen måste de fästas ordentligt så att de inte ger vika och tippar om man trampar på dem.

25 Bygg & Anläggnings programmet Ställningsbyggna d


Ladda ner ppt "Bygg & Anläggnings programmet Ställningsbyggnad En byggnadsställning består av ett konstruktionssystem som oftast är tillverkat av rör i stål eller aluminium,"

Liknande presentationer


Google-annonser