Makroekonomi - introduktion Peter Andersson Föreläsning 1 27 feb 2012.

En presentation över ämnet: "Makroekonomi - introduktion Peter Andersson Föreläsning 1 27 feb 2012."— Presentationens avskrift:

1 Makroekonomi - introduktion Peter Andersson Föreläsning 1 27 feb 2012

2 Översikt över Sveriges moderna ekonomiska utveckling 1.Industrialiseringsperioden ca 1870- 2.“Det gyllene kvartsseklet” 1948-73 3.Kriser och omvandling 1973-95 4.Moderna tider 1995-2008 (?) 5.Nu: finans- och statsskuldkris

3 Sveriges BNP per capita och förväntad livslängd 1820-1965

4 Vad skiljer 2005 från 1980? 1955? – två generationer… (allt i 2009 prisnivå!) hushållens konsumtion offentlig konsumtion BNP/capita export/BNP Mobiltel/1000 inv Studenter vid universitet 195519802005 481 mrd897 mrd +86 % 1 513 mrd +69 % 123 mrd529 mrd +430 % 822 mrd +55% 110 410 kr 218 138 kr (+98%) 344 869 kr (+58%) 22 %30 %49 % 01030 ca 15 00048 00082 000

5 Arbetslösheten i Sverige 1911-2004

6 Inflationen i Sverige 1870-2004

7 1948-1973 Det gyllene kvartsseklet-internationellt Bretton Woods-systemet med fasta växelkurser hög tillväxt (industrialismen, masskonsumtion) snabb ökning av världshandeln ”keynesiansk” politik: staten aktiv konjunkturpåverkan

8 BNP-utveckling 1951-2009

9 1948-1973 Det gyllene kvartsseklet-konjunkturellt historiskt rekordhög tillväxt (50-t: 3,4%/år, 60-t: 4,5 %/år) höga investeringar (20-25% av BNP) låg arbetslöshet låg inflation och ränta jämvikt i utrikeshandeln och i statsfinanserna

10 1948-1973 Det gyllene kvartsseklet-strukturellt industrisamhället ersätter jordbrukssamhället offentliga sektorn växer: ”välfärdsstaten” etableras med ökade transfereringar kapitalintensiv produktion allt viktigare verkstadsindustri, bostadsbyggande, bilism

11 Bilismens utveckling: bilinnehav per 1000 innevånare i Sverige 1923-2000

12 1973-1995 Kriser och omställning-internationellt oljekriserna 1973, 1979, 1986 Bretton Woods-systemets sammanbrott flytande växelkurser, EU fasta kurser (valutaormen, ERM) lägre tillväxt än tidigare (”euroskleros”) lågkonjunkturer, stigande arbetslöshet stigande (70-t), fallande (80-t) inflation monetaristisk politik (USA, UK)

13 1973-1995 Kriser och omställning-konjunkturellt Låg tillväxttakt, ca 2%/år (även på 80-talet) Djupa lågkonjunkturer (76-77, 80-82, 91-94 ) Oljekriser, kostnadskriser, överhettning Fortsatt låg arbetslöshet till 1991 Stigande (70-t) och hög (80-t) inflation Underskott i statsfinanser och utrikeshandel Keynesianism, devalveringar, åtstramningar

14 1973-1995 Kriser och omställning- strukturellt Trendbrott: slut på rekordåren Kriser och omvandlingstryck (70,90-t): varv, stål …, IT och specialisering Tjänstesamhället Avregleringar på 80-t: finansiella marknader skapas, internationella valutaflöden, skattereform Energifrågor, miljöfrågor nya fokus Offentlig sektor växer

15 Viktiga svenska institutionella förändringar Valutaregleringen avskaffas på 1980-talet: fri internationell kapitalrörlighet Fast växelkurs blir flytande 1992 EU-medlemskap 1995 nej till EMU och euro Inflationsmål och självständig riksbank Utgiftstak och budgetmål för statsbudgeten av riksdagen

16 1995-2008 Moderna tider - internationellt global ekonomisk integration: WTO, NAFTA EUs fyra friheter (92), EMU, ECB och euron 2000, utvidgning 12->15->27 finansiell integration och instabilitet bestående hög arbetslöshet i många länder inflationsproblemet ”löst”? produktivitetstillväxt Globalisering, nya STORA snabbväxande ekonomier, ökad världshandel Miljöfrågor

17 1995-2008 Moderna tider - strukturellt flytande växelkurs och kapitalrörlighet (92) Riksbanken: 2 % inflation och självständighet Riksdagen: överskottsmål och utgiftstak EU-medlemsskap (95). Ökat internationellt beroende och konkurrens. Ökad handel. minskande offentlig sektor, ökande välfärdsklyftor

18 1995-2008 Moderna tider - konjunkturellt Återhämtning efter krisårens omställning något högre tillväxttakt (produktivitet) Måttliga svängningar (00, 02-04, 06-08) Långsamt minskande arbetslöshet Mycket låg inflation Budget- och bytesbalans vänts: överskott svängningar för aktier, fastigheter. IT-bubbla

19 Finans- och statsskuldkrisen 08-? I relation till andra kriser? Vad kan göra ett en sådan ekonomisk nedgång uppkommer? ->makroteori Hur har krisen hanterats?