Globala näringar.

En presentation över ämnet: "Globala näringar."— Presentationens avskrift:

1 Globala näringar

2 Näringar under tre veckor
Upplägg Presentation Arbetsuppgifter till en given text Använd ert SO-dokument i Google Drive Examination Skriftligt prov med öppen bok

3 De olika näringarna Jordbruksnäringen Skogsnäringen Fiske och sjöfart
Industri, energi, olja, gas och gruvnäring

4 Jordbruksnäringen Jordbruket historiskt 1920-talet i Sverige
Över 50 % av befolkningen var bönder Självhushåll Mindre jordbruk och lite av allt Skog var ett stöd till försörjningen i skogsrika områden

5 Jordbruksnäringen Det svenska jordbruket idag 2 % av befolkningen
1/5 av gårdarna finns kvar, idag finns fler större gårdar Tidigare åkrar har blivit skog eller beteshagar Jordbruksmark har försvunnit genom urbanisering och vägar Effektivisering genom ny teknik och maskiner Specialisering Små gårdar behöver sidoinkomster (jobb, skog, företag) Får stöd från EU (bidrag, regler, stöd) Exporterar och importerar

6 Ekologiskt jordbruk Använder inte marken lika intensivt
Inget konstgjorda ämnen (konstgödsel, kemiska bekämpningsmedel) Använder vanligt gödsel Olika grödor under olika år på fälten Försöker minska på användandet av diesel och maskiner (mer arbetskraft) Små gårdar Anslutna till föreningen KRAV (i Sverige, motsvarande finns i andra EU-länder) 10 % av gårdarna i Sverige är ekologiska De är dyrare och mer tidskrävande att driva

7 Jordbruk i världen Klimatzoner

8 Jordbruk i världen Olika förutsättningar för odling
Tropiska zonen (närmast ekvatorn) Regnar kraftigt varje dag och hög fuktighet Säd kan ej mogna i sådant klimat Frukt och grönsaker året om Plantageodlingar (ex. bananer, soja, palmolja, te) Subtropiska zonen (ofta torrperioder och regnperioder) Skiljer sig stort beroende på var i världen man befinner sig Torrt, fuktigt, halvtorrt och medelhavsklimat Vid medelhavsklimat odlas exempelvis vindruvor, citrusfrukter och avokado Tempererade zonen (exempelvis Sverige och stora delar av Europa) Temperaturen bestämmer vad som kan odlas Minst 4 grader Växtsäsongen ca 6 mån (Sverige En spannmålsskörd per år

9 Jordbruk i världen Baslivsmedel De fyra viktiga sädesslagen
Ris: baslivsmedel för hälften av värdens människor (Asien) Vete: näst vanligaste sädesslaget (tempererade områden) Majs: kan tillagas på många olika sätt (överallt i världen) Hirs: äldsta sädesslaget (tropiska områden som Indien och Afrika) Rotfrukter i basfödan Potatisen (tempererade områden) Sötpotatis (varmare områden) Kasava (fuktiga och tropiska områden) Protein, vitaminer och mineraler Ärtor, bönor, linser och baljväxter (tätbefolkade och fattiga områden) Animaliska produkter (ofta i välmående länder) Fisk och skaldjur (rika och fattiga länder nära hav eller sjöar) Frukt och grönsaker (olika sorter beroende på var man bor)

10 Jordbruk i världen 10 % av jordens landyta är uppodlad jordbruksmark
Självhushåll Vanligare förr Litet markområde att odla Hela familjen hjälper till Avsaluproduktion Överproduktion Säljer varor på marknaden Köper det som behövs i hemmet från avkastningen (överskottet från försäljningen

11 Jordbruk i världen Nödvändiga faktorer för jordbruk
Vatten för växter och djur Gynnsamt klimat Bördig jord Befolkningen i världen växer Krävs mer produktion av jordbruksprodukter Nya områden exploateras med större risker (nödvändiga faktorerna) Människan försöker hitta goda jordbruksområden vilket medför exempelvis skövling av regnskog. Specialisering Ofta bra ekonomiskt Sämre för miljö, djur- och växtliv

12 Jordbruk i världen Andel av befolkningen som arbetade med jordbruk och boskapsskötsel 2005 i procent USA ,5 % Sverige 2,0 % Brasilien 20,5 % Indien ,5 % Niger ,5 % Etiopien 80,0 % De mer utvecklade länderna (USA och Sverige) driver stora moderna jordbruk med mycket hög grad av avsaluproduktion. Utvecklingsländerna har en högre grad av självhushåll med mindre jordbruk som många gånger drivs av den egna familjen.

13 Jordbruk i världen Boskapsskötsel en del i jordbruksnäringen
Höns vanligast och som ger ägg och kött Gris vanligt förutom i muslimska områden Boskapsskötsel bedrivs där det oftast inte är lönsamt eller möjligt att bedriva åkerbruk. (Både fattiga och rika områden) Ca 26 % av världens landyta består av betesmarker Köttet exporteras många gånger Livsmedelsindustrin är oftast nästkommande steg där exempelvis grödor, frukter och animaliska produkter förädlas till olika matvaror. Exempel på livsmedelsindustrin är: bagerier, mejerier, slakterier,

14 Konsekvenser av den moderna jordbruksnäringen
Färre arbetstillfällen inom jordbruket Fler arbetstillfällen inom industrin som tillverkar jordbruksmaskiner etc. Färre men större gårdar Förändrat djurliv och fauna vid expansion samt vid specialisering Miljöpåverkan genom gödsling och kemiska bekämpningsmedel Skövling av skogsområden för att etablera nya odlingar

15 Skogsnäringen Skogen är en viktig naturtillgång och ger bl.a.
Råvara till virke, pappersmassa Arbetstillfällen Exportinkomster för länder med mycket skog Rekreation (jakt, fiske, friluftsliv) Möjlighet till ett variationsrikt djur- och växtliv Svamp- och bärplockning Upptag av växthusgasen koldioxid (minskar den globala uppvärmningen

16 Jordens skogar

17 Jordens skogar Olika slags skogar
Barrskog (framförallt i norra barrskogsbältet) Lövskog (växer där det finns näringsrik jord) Savannskog (savannskog kan både vara gles och tät skog) Tropisk regnskog (vid ekvatorn och träden växer året om)

18 Skogsnäringen Skogsregioner i Sverige
Fjällregionen: inga träd, kalfjäll Fjällbjörksregionen: kanten mellan fjället och barrskogen, lågvuxen björkskog Norra barrskogsregionen: Barrträd med viss inslag av asp, björk och gråal Södra barrskogsregionen: Barrskog samt blandskogar med ädellöv (ek, bok, alm) Södra lövskogsregionen: jordbruksområde med enstaka skogar, ofta bokskogar.

19     Skogsnäringen  Skogsbruk Avverkning vid mogen ålder
Markberedning och eventuell dikning Plantering av vald trädsort Röjning Gallring Avverkning återigen (ålder varierar i Sverige, ca år)     

20 Skogsnäringen Skogen skapar en skogsindustri
Bränsle som inte ger någon koldioxid Energiskog som används till bränsle i fjärrvärmeverk Sågverk som sågar timmer Papperstillverkning (papper, förpackningar, tidningar) Sverige exporterar skog till andra länder Sverige importerar även skog, främst i form av färdiga prudukter

21 Skogsnäringen Konsekvenser av en oansvarig och för hård avverkning
Avskogning i vissa områden (tropiska regnskogar, barrskog i Sibirien) Sällsynta och utrotningshotade djur och växter riskerar att försvinna Global uppvärmning Återplantering av endast ett träd/växt ger monotona landskap som skadar den naturliga faunan Avverkningen gör att miljön förändras snabbt och dramatiskt vilket är negativt för växt- och djurliv Vid tillvaratagande av ALL skogsmaterial i ett område blir jorden näringsfattig