Avancerade Interaktiva System INT8/2I1237/2I4037.

En presentation över ämnet: "Avancerade Interaktiva System INT8/2I1237/2I4037."— Presentationens avskrift:

1 Avancerade Interaktiva System INT8/2I1237/2I4037

2 Kursansvarig Martin Jonsson rum: 7513, plan 7 i Forum mail: martinj@dsv.su.se tel: 08-16 16 80 Kursens hemsida: http://www.dsv.su.se/fuse/int8http://www.dsv.su.se/fuse/int8 future ubiquitous service environments group http://www.dsv.su.se/fuse/

3 Dagens upplägg Info om kursen Introduktion till området avancerade interaktiva system

4 Kursens upplägg Föreläsningar Bok + Artiklar – läsanvisningar – se kurshemsidan! – www.dsv.su.se/fuse/int8/ www.dsv.su.se/fuse/int8/ Labbar – Lab 1. Ett tjänsteorienterat system med Jini (programmeringsuppgift) – Lab 2. Sensorlabb Tenta, 28/5

5 Labbar Labb 1. Ett tjänsteorienterat system med Jini – Programmeringsuppgift - Java – Grupper om 3 personer – Självständigt arbete – Examineras genom labbrapport och muntlig redovisning Labb 2. Sensorlabb – Merparten av arbetet utförs under en heldagslaboration – Totalt 10 grupper – Examineras genom inlämningsuppgift och muntlig redovisning

6 Kursens mål Ge förståelse för och praktisk erfarenhet av nya typer av interaktiva system Systemdesign – Filosofier, teknologier, standarder, programmering Interaktionsdesign – Filosofier, metaforer, teknologier

7 Handuppräckingsövning ;-) Bakgrundscheck – MDI – Distribuerad/Internetprogrammering – Web services – Ubiquitous Computing / Pervasive Computing

8 Framtidens interaktiva system = pervasive computing

9 Vad menar vi med ett avancerat interaktivt system? Avancerat – Komplext – Djuplodande / detaljerat – Nydanande / framåtblickande Interaktivt – Tillhandahåller tjänster direkt till användarna System – Samverkande dator- och mjukvarukomponenter – Men vad är en dator?

10 Vad är en dator?

11 En maskin som kan lagra och bearbeta data och som man kan programmera för att utföra olika uppgifter. ”…handles applications including hi-fi audio and video playback, digital content creation, computer-aided design, geographic information systems, software development and financial analysis” (Utdrag ur PC-reklam)

12 Lite datorhistoria Räknemaskiner 1946 ENIAC, 30 ton, elektronrör 1947 Transistorn 1969 Mikroprocessorn 1975 Altair 8800, 256 byte RAM, Första hemdatorn 1981 IBM PC, MS-DOS, 1984 Apple Lisa, Första GUI:t, datormusen 1991 World Wide Web …

13 PC:ns för och nackdelar Fördelar med PC:n – Kan utföra en mängd funktioner – Inarbetad standard Problem – Komplex (kan utföra en mängd funktioner) – Klumpig, stationär – Enpersonsverktyg – Fokuskrävande

14 Datorutvecklingen Datorerna blir – Mindre – Billigare – Snabbare Inbyggda system Trådlöshet Sensorer

15 Dator?

16 Interaktion?

17 Inbäddade datorer Datorer bäddas in i våra vardagsprodukter Analogi: Elmotorer – Brukade vara stora och ha flera funktioner. Har nu byggts in och försvunnit

18 Nya förhållningssätt till datorer Datorerna försvinner eftersom vi inte längre ser dem som datorer Information Appliances – Osynlighet genom specialisering Ubiquitous Computing – Osynlighet genom ”lugn” design

19 Ubiquitous Computing ubiquitous = Allestädes närvarande. Mark Weiser, Xerox Parc 1988 ”Computers as we know them will be replaced by a multitude of networked computing devices embedded in our environments, and these devices will be invisible in the sense of not being perceived as computers.” Ubiquitous computing flyttar användargränssnittet från skrivbordet till våra vardagsmiljöer. Datorerna blir en del av miljön

20 Ubiquitous Computing Phase I – The Mainframe Era Phase II – The PC Era Transition: Internet and distributed computing Phase III – The UC Era ComputerUserComputerUserComputerUser

21 Ubiquitous Computing Lugn teknologi Utnyttjar vår perifera uppmärksamhet – En stor del av vår hjärnkapacitet tolkar perifer information Flyttar enkelt mellan fokus och periferi – Fokusera för att ta kontroll – Ex: Bilmotor, när den krånglar märker vi det

22 Ubiquitous Computing From ”Interacting” to ”Dwelling” with computers Vi interagerar inte med vår vardagsomgivning Som väder eller gatuljud. Föreslående men inte avbrytande

23 Information Appliances Donald Norman. The Invisible Computer PC:n är fundamentalt felkonstruerad – försöker klara för mycket – Blir oundvikligen komplex PC:n är som en Schweizisk armékniv

24 Information Appliances Information Appliances är ”datorprodukter” som är specialiserade för en uppgift. Kan kombineras med varandra Höga krav ställs på en gemensam infrastruktur

25 Ubiquitous Computing vs. Information Appliances Ubiquitous Computing – Låt datorerna smälta in i vår omgivning så att vi inte märker dem – Perifera – Integrerade Information Appliances – Bädda in datorerna i specialiserade verktyg – Konkreta, enkla – Funktionalism

26 Pervasive Computing Ett antal nästan synonyma begrepp existerar: Pervasive Computing – Pervasive ~ Genomsyrande – Industrin har anammat denna term Ubiquitous Computing – Ubiquitous ~ Överalltvarande – Uttalas ungefär: ”jubbickutus” Information appliances Post-desktop computing/interaction (Mobile Computing) Inom denna kurs kommer Pervasive Computing att användas som ett paraplybegrepp för de andra

27 Föreläsningarna Systemdesign – Hur programmerar man interaktiva applikationer för de nya miljöerna? – Nya krav och möjligheter – Teknologier Interaktionsdesign – Hur skapar man användargränssnitt för dessa miljöer? – Nya krav och möjligheter – Designapproacher

28 F2: Systemdesign för Pervasive Computing Målsättningar – Spontan interaktion – Fysisk integration Designparadigm: Tjänsteorienterad systemdesign Nyckelproblem – Hitta tjänster – Beskriva tjänster – Göra dem kompatibla Teknologier – Web services – Jini – mfl

29 F3: Basteknologier – distribuerade system Distribuerade system – Systemarkitekturer för distribuerade system – Meddelandebaserade system RPC-RMI Säkerhet – Symmetrisk/Assymetrisk Kryptografi – Nycklar – SSL

30 F4: Intro till Lab1 med Jini Jini – Javabaserad teknologi för att tillhandahålla tjänster över ett nätverk – Kan hitta och koppla ihop sig med andra tjänster dynamiskt Labben – Chatsystem

31 F5: Kontextkänsliga system Hur kan man få applikationer att anpassa sig efter förändringar i användarens kontext? Abowd och Dey definierar de primära kontext-typerna: – Plats, identitet, tid och aktivitet Exempel: ”Stick e-note”, påminnelser triggas av kontexten Situationsmodellering Sensorer Introduktion till Labb 2

32 F6: Wireless sensor networks Billiga trådlösa sensorplattformar ”Smart Dust” Användningsområden Implementation Koppling till Labb 2

33 F7: Sview – ett tjänsteorienterat system Sview är ett system som låter dig accessa dina personliga tjänster från vilken terminal som helst – Exempel på tjänsteorienterat system – Web services – Nyttiga erfarenheter

34 F8: Tangible interaction Kan vi hitta nya och bättre sätt att interagera med datorer? – Tangible interaction ~ handgriplig interaktion – I vilka situationer är detta intressant? – Samarbetsaspekter Gripbara Objekt: – Fysiskt WIMP – Media blocks ”Taggade” objekt, streckkoder, RF taggar et.c. Hur bygger man ”tangible”-system?

35 F9: Mobila system Hur bygger man system för dagens mobila system? – Programmeringsspråk – Plattformar – Gateways – Designapproacher

36 F10: Affektiv interaktion i en mobil miljö Hur designar man för interaktion med känslor? – Affektiv interaktion Mobil applikation som låter dig förmedla känslor via gester – Interaktionsaspekter – Implementation

37 F11: AI i pervasive computing Proaktivt beteende – När ska systemet ta initiativet? Agenter Exempel – Se till att information finns på rätt plats vid rätt tillfälle

38 F12: Interaktiva miljöer Hur kan man stödja lokalt samarbete? iLounge – Föreläsningen kommer förhoppningsvis att hållas i iLounge