Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Konsekventialism Elin Palm. Re: Konsekventialismens principer Konsekventialism – En normativ teori som förespråkar att agenten ska välja handlingar utifrån.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Konsekventialism Elin Palm. Re: Konsekventialismens principer Konsekventialism – En normativ teori som förespråkar att agenten ska välja handlingar utifrån."— Presentationens avskrift:

1 Konsekventialism Elin Palm

2 Re: Konsekventialismens principer Konsekventialism – En normativ teori som förespråkar att agenten ska välja handlingar utifrån dess konsekvenser. Det som gör en handling o/rätt eller sådan att den bör utföras är dess konsekvenser. Utilitarismen förespråkar dessutom att agenten ska välja det handlingsalternativ som medför maximalt goda konsekvenser.

3 Konsekventialism – Utilitarism Princip: Man bör handla så att man åstadkommer så stor nytta/lycka som möjligt (för världen). Maximera summan av det goda. Människor delar primära behov/intressen och dessa väger lika tungt.

4 Konsekventialism – Utilitarism Konsekventialism är ett bredare begrepp än och inkluderar utilitarism då det kan finnas många uppfattningar av det goda. Vissa konsekventialister förkastar “välfärd” som det primära värdet och hävdar att det finns andra intrinsikala värden än lycka och/eller njutning som t ex autonomi.

5 Utilitarism Viktiga ingredienser i utilitarismen: 1.Bara konsekvenser räknas, inte avsikter (konsekventialism) 2.Fokus på nytta (utility), nyttomoral. Det finns olika idéer om hur nyttan bör förstås. 3.Maximering av nyttan 4.Opartiskhet – allas nytta väger lika tugnt.

6 1. Konsekventialism Handlingars moraliska värde bedöms utifrån deras konsekvenser. Motiv/avsikt är irrelevant. Förväntade konsekvenser styr handlandet – kalkyl av vilka konsekvenser olika handlingsalternativ för med sig.

7 Jeremy Bentham ( ) Utilitarismens f ö rgrundsfigur “ Nature has placed mankind under the governance of two sovereign masters, pain and pleasure." “ The good is whatever brings the greatest happiness to the greatest number of people ” - "the greatest happiness principle “.

8 John Stuart Mill ( ) J.S. Mill vidareutvecklar Benthams idéer i ”Utilitarianism”. ”Pleasure is the only thing desired; therefore pleasure is the only thing desirable”. ”The only purpose for which power can be rightfully exercised over any member of a civilized community, against his will, is to prevent harm to others.” Det kan finnas skäl att skydda människor från skada – paternalism.

9 Henry Sidgwick ( ) -”The Methods of Ethics”, ”No man should act so as to destroy his own happiness” -Utilitarismen - en personlig guide. Den moraliska agentens intentioner är avgörande eftersom konsekvenserna inte kan avgöras med bestämdhet förrän en handling är utförd.

10 Moderna förespråkare R.M. Hare Peter Singer = välfärd bör inte begränsas till mänsklig välfärd. Förespråkar djurens rättigheter. Torbjörn Tännsjö - aktiv dödshjälp, genterapi

11 2. Nytta – Nyttomaximering Hedonistisk utilitarism: lycka/njutning är det enda som har värde i sig självt – det är vad som bör maximeras i alla sammanhang. Klassisk utilitarism. Preferensutilitarism: personers önskningar (preferenser) är avgörande och dessa bör tillfredställas i mest möjliga mån. Välfärdsutilitarism: goda livsbetingelser bör maximeras. Ideell utilitarism: många värden (kunskap, vänskap, kärlek, skönhet) utgör nytta och ska maximeras.

12 3. Nyttomaximering Men vad, lite mer precist, ska maximeras? -Välbefinnande som ett tillstånd i termer av lust och olust (Hedonism) - ”Största möjliga lycka för största möjliga antal människor”. - Intrinsikal önskeuppfyllelse (önskningar för dess egen skull) (preferentialism). - Olika slags perfektioner som kunskap, självförverkligande, självständighet, välfärd, (perfektionistisk konsekventialism)

13 Handlings- och Regelutilitarism Enligt utilitarismen är enbart den handling som ger mesta möjliga nytta moraliskt riktig. Det räcker alltså inte för en handling att vara moraliskt rätt att den ger mycket nytta, den är inte moraliskt försvarbar om det finns handlingsalternativ som skulle givit mer nytta. Ett problem: ska vi mäta på kort eller lång sikt? Handlingsutilitarism – Regelutilitarism.

14 Handlings- och Regelutilitarism Utilitarismen genererar ibland ”absurda” slutsatser som rimmar illa med gängse moraluppfattning. Vissa utilitarister accepterar detta eftersom den utilitaristiska principen ska vägleda varje enskild handling = handlingsutilitarism. Andra utilitarister anser istället att den utilitaristiska principen ska användas för att generera handlingsregler (tumregler) som om de efterlevs tillsammans leder till maximal nytta = regelutilitarism.

15 Benthams ’lyckokalkyl’ 1) intensitet, 2) varaktighet, 3) grad av sannolikhet, 4) närhet eller avstånd i tiden, 5) chans att negativ konsekvens åtföljs av större positiv konsekvens, 6) risk att ett kortsiktigt positivt värde åtföljs av större negativt på sikt samt 7) antalet personer som berörs

16 Regelutilitarism Fokuserar ej på handlingar som sådana utan på vilka regler eller principer som medför största möjliga antal goda konsekvenser. -en handling är rätt om den utförs i enlighet med en princip/ett system av regler som medför ett större mått av positiva konsekvenser jämfört med efterlevnad (acceptans) av alternativa principer/regelsystem.

17 Regelutilitarism Exempel. Man bör inte ljuga eftersom det antagligen inte lönar sig att ljuga – man bör istället hålla löften eftersom ett samhälle fungerar bättre och är effektivare om människor håller sina löften. -Tenderar att stödja Mänskliga rättigheter och universella förbud mot folkmord t ex.

18 Modifierad regelutilitarism Är det rimligt att följa ”den bästa regeln” om inte tillräckligt många andra följer den? Svagare: En handling är orätt omm den strider mot en regel (eller ett system av regler) givet att: regeln/systemet är allmänt accepterat och tillämpat och det är en regel/system som medför ett betydande mått av allmännytta.

19 Riktighetsskriterium - Beslutsmetod En handling H är o/rätt omm egenvärdet av H’s totala konsekvenser är åtminstone lika stort som egenvärdet av de totala konsekvenserna hos alternativen till H. H bör utföras omm egenvärdet av H’s totala konsekvenser är större än egenvärdet av de totala konsekvenserna hos alternativen till H.

20 4. Opartiskhet Var och en skall se till allas goda. Nyttan är lika mycket värd oavsett vems. Detta är en sorts jämlikhet då ingen persons nytta väger tyngre än någon annans men principer för jämlik fördelning har ingen plats i utilitaristiska resonemang.

21 Litterär kritik Majoritetens lycka, nytta, välbefinnande - “lycka, välbefinnande” ansågs kvantifierbart vilket gav utilitarismen en vetenskaplig bas. Författare som Charles Dickens och William Blake kritiserade utilitarismen som ett försvar för och berättigande av frihandel, oreglerad marknadsekonomi. Dickens - ett samhälle grundat på utilitaristiska principer hotar individualism och leder till “social korruption” vilket blir tydligt i “Hard Times”, 1854.

22 Kan utilitarismen tillämpas? 1) Tillåter för mycket/förbjuder för lite: ingen typ av handlig är i princip förbjuden. 2) Kräver för mycket: ingen gräns för vilken grad av självuppoffring som krävs av människor. 3) Förutsätter att det är meningsfullt med interpersonella jämförelser av människors välfärdsnivå. 4) Faktiska/sannolika/förväntade konsekvenser? 5) Hur avgränsa handlingsalternativ i en viss situation?

23 Kan utilitarismen tillämpas? 6 ) Hur avgränsa konsekvenser? 7) Kvaliteten av lyckoupplevelser – sadisten vs helgonets? 8) Opersonlig – tillåter inte premiering av familj och vänner. 9) Nozicks lyckomaskin (främst mot hedonismen). 10) Riktighetskriteriet är otympligt. 11) Bör man inte göra skillnad mellan avsiktliga och olyckliga konsekvenser’?

24 Kritik: Bernard Williams Utilitarismen förmår inte att ta hänsyn till den moraliske agenten som individ – hennes integritet (autonomi, livsprojekt, karaktärsegenskaper, preferenser, historia). Ställer för stora krav på nyttokalkylerande - korrumperar personen. Robotar kan vara de moraliska agenter människor inte kan vara. Människor antas agera rationellt I en utsträckning som överskrider en superdators förmåga (vg att maximera deras snävt definierade egenintresse).

25 Kritik: Amartya Sen Förmåga (capability) – bättre, mer objektivt mått på välfärd än lycka/nytta (utility). Funktionalitet (functionality): förväntad livslängd, god hälsa, utbildningsnivå, frihet. Förmåga (capability) vad människor förmår göra av det som är värdefullt för dem. Capability is the true measure of well-being, rather than achieved functionality.

26 Kants imperativ + utiliatrism James Cornman - i varje situation bör vi agera så att vi behandlar så få individer som möjligt som medel "means" och så många som möjligt som ändamål "ends" - "Utilitarian Kantian Principle". Andra konsekventialister hävdar att rättvisa, mänskliga rättigheter också är viktiga konsekvenser oavsett om detta producerar lycka.

27 Bikupa: tågvagnen Antag att en tågvagn okontrollerat kommer rullande nedför en sluttning– fem barn som leker på spåret kommer med all sannolikhet att bli påkörda och dödas inom kort. Bör man byta spår även om det på det alternativa spåret ligger en man fastsurrad? Hur svarar en utilitarist? Hur svarar en Kantiansk pliktetiker? Hur svarar du?

28 Bikupa: Lyckomaskinen Robert Nozick – tankeexperiment. Föreställ dig en maskin som kan tillgodose alla basala behov och erbjuda virtuella lustupplevelser. Maskinen får dig att glömma att du är uppkopplad mot en maskin och ger känslan av att du lever precis som vanligt men i verkligheten är du orörlig och låst vid en maskin. Maskinen kan maximera människors lyckoupplevelser. Bör vi koppla upp oss?


Ladda ner ppt "Konsekventialism Elin Palm. Re: Konsekventialismens principer Konsekventialism – En normativ teori som förespråkar att agenten ska välja handlingar utifrån."

Liknande presentationer


Google-annonser