Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Projekt miljökvalitetsnorm Partiklar www.miljosamverkanskane.se.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Projekt miljökvalitetsnorm Partiklar www.miljosamverkanskane.se."— Presentationens avskrift:

1 Projekt miljökvalitetsnorm Partiklar

2 Ett samarbete mellan Skånes 33 kommuner – Länsstyrelsen – Kommunförbundet webbplats

3 Projektet miljökvalitetsnorm Partiklar Projektet ska leda till ökad kunskap om partiklar och hälsa luftkvalitetsnormer »se rapporten Projekt miljökvalitetsnorm Partiklar

4 Projektarbetsgruppens medlemmar Johan Rönnborg, Burlövs kommun (avsnitt 10) Torsten Nilsson, Helsingborgs stad (avsnitt 1-5) Jens Gille, Helsingborgs stad Catarina I-dotter Dahlström, Lunds kommun (avsnitt 11) Susanna Gustafsson, Malmö stad (avsnitt 6-7) Åsa Thorné, Malmö stad (avsnitt 13) Kristina Jakobsson, Arb- o miljömedicin USiL (avsnitt 8-9) Karin Söderholm, Länsstyrelsen i Skåne län Gunnar Axelsson, Länsstyrelsen i Skåne län (avsnitt 12) Bo Persson, Kommunförbundet Skåne Projekt miljökvalitetsnorm Partiklar

5 1.Partiklar i luften 2.Källor till partiklar 3.Klimat- och miljöpåverkan 4.Miljökvalitetsnorm och mätmetoder 5.Källor till PM10-halter i tätortsmiljö Avsnitt 1 – 5 Projekt miljökvalitetsnorm Partiklar

6 Partiklar i atmosfären kommer från både naturliga källor och från mänsklig verksamhet Naturlig väg Jordstoft, havsspray, skogsbränder, vulkaniska aktiviteter och pollensporer Gasformiga kemiska föreningar reagerar med luftens syre* under inverkan av solljus (< 0,010 µm) Mänskligt producerade Heta gaser och ångor kyls av och kondenseras (0,1-0,5µm) Mekaniska processer t.ex. slipning, krossning slitage av vägbeläggning (> 1µm) Projekt miljökvalitetsnorm Partiklar

7 Storlek och form beror på var de har skapats Projekt miljökvalitetsnorm Partiklar Källa: Pressbild Globen Stockholm, Mats Bohgard, avd för aerosolteknologi, LTH Lund

8 Indelas efter storlek/storlek i förhållande till ett hårstrå Projekt miljökvalitetsnorm Partiklar Inandningsbara partiklarStora partiklar Ultrafina partiklarFina partiklarGrova partiklar < 0,1 µm0,1 – 2,5 µm2,5 -10 µm> 10 Källa: miljöförvaltningen Helsingborg

9 Partiklars antal, yta och massa i relation till storleksfraktion Projekt miljökvalitetsnorm Partiklar Källa miljöförvaltningen Helsingborg

10 Hur partiklar lämnar atmosfären Projekt miljökvalitetsnorm Partiklar 0,0100, µm

11 Klimat och miljöpåverkan Klimatpåverkan Påverkar jordens strålningsbalans direkt ---- Global dimming (eng) Indirekt via molnbildning Miljöpåverkan Försurande inverkan på marker och sjöar Frätande påverkan på material och vegetation Projekt miljökvalitetsnorm Partiklar

12 Partiklar i atmosfären sprider ljuset effektivt Projekt miljökvalitetsnorm Partiklar Källa: Peter Appelquist, Opsis Qingdao Kina

13 Mätmetoder för mätning av partikelmassa Projekt miljökvalitetsnorm Partiklar Manuell metod enligt IVL TEOM SM 200

14 PM 10 –halten i en tätortsmiljö består av partikelmassan från partiklar som härrör från olika källor Projekt miljökvalitetsnorm Partiklar PM10 Regional bakgrundhalt (ca 15 µg/m 3 ) Urbana bakgrundshalten (ca 16-22) Lokala källor t.ex. Industri Biltrafik (1-6µg/m 3 ) Vedeldning (1-3 µg/m 3 ) I gaturum kan halterna öka 1-6 µg/m 3

15 6.Partikelmätningar i Skåne Mätstationer i Skåne 7.Uppmätta partikelhalter i Skåne Avsnitt Projekt miljökvalitetsnorm Partiklar

16 17 mätplatser av partiklar (PM 10, PM 2.5 och PM 1 )

17 Lokalisering Urban bakgrund oftast i taknivå centralt i tätorten, går även bra att mäta på ett torg eller i en park centralt Gatumiljö främst i ett gaturum i en vältrafikerad väg med hus på bägge sidor om vägen/gatan Bakgrund görs på landsbygden med stort avstånd från lokala källor Projekt miljökvalitetsnorm Partiklar

18 Tidstäckning Kontinuerliga mätningar Periodvisa mätningar (främst under vinterhalvåret) Stickprov Projekt miljökvalitetsnorm Partiklar

19 Tidstrend för PM10  g/m 3 Projekt miljökvalitetsnorm Partiklar

20 Årsprofil i Malmö  g/m 3 Projekt miljökvalitetsnorm Partiklar

21 Generaliserade resultat i Skåne  g/m 3 Projekt miljökvalitetsnorm Partiklar

22 Emissioner av PM10 i Skåne Projekt miljökvalitetsnorm Partiklar

23 8.Befolkningens exponering för luftföroreningar 9.Hälsoeffekter av partiklar Avsnitt Projekt miljökvalitetsnorm Partiklar

24 Befolkningens exponering för PM10 Årsmedelvärde (μg/m 3 ) Beräknat för 2007 AntalRelativ andel % % > Miljökvalitetsnorm <40 μg/m 3 klaras Delmål 2010<20 μg/m 3 IMMs hälsobaserade värde<15 μg/m 3 klaras inte

25 Projekt miljökvalitetsnorm Partiklar Befolkningens exponering för NOx Miljökvalitetsnorm NO 2 <40 μg/m 3 klaras Delmål 2010<20 μg/m 3 klaras för de flesta Årsmedelvärde (μg/m 3 ) Beräknat 2007 AntalRelativ andel % % % % > %

26 Hälsoeffekter av partiklar Tillfälligt förhöjda halter Försämring av astma och andra luftvägsbesvär Ökat antal sjukhusinläggningar pga luftvägssjukdom och hjärt- kärlsjukdom Ökad dödlighet i luftvägssjukdom och hjärt- kärlsjukdom Långtidseffekter Sämre lungtillväxt hos barn Ökad risk för kronisk bronkit Ökad risk för lungcancer Ökad dödlighet i luftvägssjukdom och hjärt- kärlsjukdom Projekt miljökvalitetsnorm Partiklar

27 Andel (%) som besvärats av luftföroreningar i eller nära bostaden de senaste 3 månaderna. Källa: Nationell miljöhälsoenkät 2007 Minst 1gång /vecka Mer sällan Aldrig Minst 1gång /vecka Mer sällan Aldrig Minst 1gång /vecka Mer sällan Aldrig Skåne <1496 Riket Bilavgaser Vedeldning Löveldning Ca skåningar besväras av bilavgaser minst en gång i veckan Projekt miljökvalitetsnorm Partiklar

28 Forsberg et al. Ambio Vol. 34, No. 1, February 2005 PM 10Skåne landsbygd - 7 mån livslängd, +99 förtida dödsfall tätort - 10 mån livslängd +830 förtida dödsfall ( ) Beräknat antal förtida dödsfall och förkortad livslängd pga icke-naturlig partikelexponering Projekt miljökvalitetsnorm Partiklar

29 10.Styrmedel Avsnitt 10 Projekt miljökvalitetsnorm Partiklar

30 Styrmedel MKN –Till skydd för människors hälsa får partiklar efter den 31 december 2004 inte förekomma i utomhusluft med mer än –1. i genomsnitt 50 mikrogram per kubikmeter luft under ett dygn (dygns­medelvärde), och –2 i genomsnitt 40 mikrogram per kubikmeter luft under ett kalenderår (årsmedelvärde). Miljökvalitetsmål, Frisk luft, delmål för partiklar Ekonomiska styrmedel Fysisk planering Information Policys och föreskrifter

31 Viktiga värden för PM10 Projekt miljökvalitetsnorm Partiklar

32 Lagstiftning Kommunerna har kontrollansvar i kommunen Myndigheter kontrollerar att MKN säkerställs vid tillståndsprövning, tillsyn, meddelar föreskrifter (MB 5 kap 3 §) Ett tillstånd, godkännande eller dispens får inte ges till ny verksamhet om verksamheten medverkar till att en miljökvalitetsnorm överskrids (MB 16 kap 5 §) Avvägningen vid krav på försiktighetsmått - får inte innebära att en MKN åsidosätts (MB 2 kap 7 §) Planering (MB 5 kap 3 §, PBL 2 kap 2 §) Åtgärdsprogram när en MKN riskeras överträdas (MB 5 kap 4 §) Projekt miljökvalitetsnorm Partiklar

33 Ny förordning på gång LST får större samordningsansvar PM2.5 regleras Förändrade utvärderingströsklar Kontinuerliga mätningar även vid överskridande av nedre utvärderingströskeln Projekt miljökvalitetsnorm Partiklar

34 11.Åtgärder för att minska partikelhalter i utomhusluft Avsnitt 11 Projekt miljökvalitetsnorm Partiklar

35 Åtgärder för att minska partikelhalter i utomhusluft Halterna av partiklar i luften styrs framför allt av: TrafikmängdTrafiksammansättning Hastighet Körsätt Andel dubbdäckAnvändning av friktionsmaterial Hur gatorna rengörs Vägbanans fuktighet Vindhastighet Vindriktning Bakgrundshalt Gaturummets utformning

36 Vad kan man göra? Trafikplanering Ecodriving Vägunderhåll Mobility management Alternativa drivmedel Vegetation Stadsplanering Vedeldning Kommunens möjligheter Internationella överenskommelser Dubbdäckens bidrag Projekt miljökvalitetsnorm Partiklar

37 Trafikplanering Sänka hastigheten Reglera trafiken genom t ex genomfartsförbud, anlägga rondeller Trafikstyrning via IT t ex omdirigera trafik, överföra trafikinformation via ex ljustavlor Avgifter och skatter –trängselavgift/vägtullar –parkeringsavgifter –kilometerskatt för tunga fordon Projekt miljökvalitetsnorm Partiklar

38 Ecodriving Dieseldrivna personbilar har högre utsläpp av avgaspartiklar men även bensindrivna personbilar kan släppa ut höga partikelhalter, speciellt vid ryckig körning eller kallstarter Ecodriving ger främst minskade CO2-utsläpp men då körsättet innebär att bromsanvändningen minskar kommer även partikelhalterna att sjunka Projekt miljökvalitetsnorm Partiklar

39 Vägunderhåll Binda damm och sand på vägarna med olika metoder –spridning av salterna kalciumklorid och magnesiunklorid –spridning av bitumenemulsion (bitumen är en oljeprodukt och framställs ur råolja) –spridning av lignosulfonat (lignosulfonat är en biprodukt från tillverkning av pappersmassa) Halkbekämpa med tvättad stenflis Anlägga vägar med hårdare material t ex betong, porfyr Projekt miljökvalitetsnorm Partiklar

40 Mobility management Skapa en attityd- och beteendeförändring hos trafikanterna Ökad kunskap kan ge ändrat resebeteende Erbjuda attraktiva alternativ till bilen Förbättra kollektivtrafiken genom att t ex –anlägga bussgator/filer för snabbare framkomlighet –öka turutbudet –förbättra standard på busshållplatser/tågstationer –bättre standard/komfort på bussar och tåg Projekt miljökvalitetsnorm Partiklar

41 Alternativa drivmedel Bussarna står för ca 6% av vägtrafikens partikelutsläpp och ca 13% av kvävedioxidutsläppen i våra tätorter Om fler bussar kör på alternativa drivmedel skulle områden med hög busstäthet få bättre luftkvalitet Projekt miljökvalitetsnorm Partiklar

42 Vegetation Vegetationen har en speciell betydelse när det gäller luftföroreningar då den tar upp ämnen från luften Ett stort träd med löv kan under en sommar fånga upp 10 – 20 kg vägslitagepartiklar Projekt miljökvalitetsnorm Partiklar

43 Stadsplanering Planera tätorter på sådant sätt att luftkvaliteten inte försämras: Undvik förtätning av stadsbebyggelse som ger nya smalare gaturum Vägar med höga hus längs sidorna har högre partikelhalter än gator med öppen terräng Ställ krav på uppvärmningsanläggningar t ex vedpannor Planera nya områden med fjärrvärme Integrera planering av vägar Projekt miljökvalitetsnorm Partiklar

44 Vedeldning I tätbebyggda områden bör fjärrvärme användas för att minska partikelhalter och störningar. I glesbebyggda områden bör miljö- och typgodkända pelletspannor eller vedpannor med ackumulator användas Projekt miljökvalitetsnorm Partiklar

45 Kommunens möjligheter Kommunen kan via ansvarig nämnd meddela begränsningar eller eldningsförbud om eldningen medför olägenheter för närboende Kommunens kan arbeta med sin egen organisation avseende –upphandling –resepolicy –handhavande av tjänstefordon Kommunen kan däremot INTE avgiftsbelägga användning av dubbdäck då det anses att skattebelägga användandet Projekt miljökvalitetsnorm Partiklar

46 Internationella överenskommelser Små partiklar från förbränning och trafik stannar länge i atmosfären och kan på så sätt transporteras långa sträckor I Skåne är bidraget från andra europeiska länder stort Internationella överenskommelser är ett måste för att få ned partikelhalterna Glöm inte att det är viktigt att vidta åtgärder i den egna kommunen då vi alla bidrar till luftens kvalitet Projekt miljökvalitetsnorm Partiklar

47 Dubbdäckens bidrag Ett dubbdäck har mellan 90 och 130 dubbar Varje gång dubben träffar underlaget rivs partiklar loss Ju högre hastighet ju fler partiklar bildas Slitage från vägbanan är den enskilt största källan till partiklar i gatumiljön I Sverige är andelen dubbdäck i fordonsparken ca 60% I Skåne är andelen ca 33% Projekt miljökvalitetsnorm Partiklar

48 Dubbdäck i Skåne 2009 Projekt miljökvalitetsnorm Partiklar

49 12.Samverkan och program Avsnitt 12 Projekt miljökvalitetsnorm Partiklar

50 Samverkan & program Samverkansområden Bedriva kontroll i samverkan Kommuner ”Mätrabatt” –färre mätplatser –kompletterande beräkningar krävs –Indikativa mätningar bör göras

51 Projekt miljökvalitetsnorm Partiklar Samverkan & program Samtliga 33 kommuner 37 Utsläppande industrier Finansierar bl.a. –Bakgrundsmätningar –Emissionsdatabas –Indikativa mätningar

52 Projekt miljökvalitetsnorm Partiklar Samverkan & program Regionalt miljöövervakningsprogram Omfattar även luftövervakning i länet Mål: få med all övervakning, oavsett finansiär

53 Projekt miljökvalitetsnorm Partiklar Samverkan & program MIKSA - förslaget (Miljökvalitetsnormer – kontroll i samverkan) = förslag till samordnad kontroll av MKN för utomhusluft

54 Projekt miljökvalitetsnorm Partiklar Samverkan & program MIKSA – förslaget Länsstyrelserna –samordnar kontrollen –Upprättar regionalt luftövervakningsprogram i samråd med kommunerna Kan även ges i uppdrag till luftvårdsförbund Kommunerna har fortsatt ansvar för kontroll

55 13.Partiklar i inomhusmiljön Åtgärder för att förbättra inomhusmiljön Avsnitt 13 Projekt miljökvalitetsnorm Partiklar

56 Partiklar inomhus Utomhusluftens partiklar förs inomhus Ventilationsfilter i friskluftsintag och vädringsfönster avskiljer till viss del Partiklar bildas inomhus vid: tobaksrökning, matlagning, tvätt, nötning av ytbeläggningar, eldning i spis, brinnande stearinljus, laserskrivare Projekt miljökvalitetsnorm Partiklar

57 Vid planering av bostäder Håll avstånd mellan byggnader, trafikerade vägar och förbränningskällor. Ha friskluftsintaget på den ”renaste” sidan av byggnaden och gärna högt upp. Planera för mycket växtlighet kring bostäderna. Projekt miljökvalitetsnorm Partiklar

58 Åtgärder inomhus Bra ventilation med filter i tilluft och vädringsluckor Vädra snabbt och effektivt, ej mot trafikerad väg Undvik otätheter i byggnaden God städning Rengör stoppade möbler och textilier ofta Välj material som tål nötning – golv m.m. Välj miljögodkänd panna eller panna med motsvarande krav Rök inte inomhus! Projekt miljökvalitetsnorm Partiklar

59 Rök inte inomhus! Rökning: största föroreningskällan inomhus Passiv rökning anses vara orsak till lunginflammation, öroninfektioner och akuta astmaanfall i småbarnsåldern Att röka under köksfläkten innebär att röken sprider sig i hela bostaden Projekt miljökvalitetsnorm Partiklar

60 Ventilation i skolor och förskolor Ventilation anpassad för verksamheten Färre elever och personal med luftvägssymtom i väl ventilerade skolor Glöm inte: Underhåll anläggningen och rengör donen Projekt miljökvalitetsnorm Partiklar

61 Varför städa? Städningen bidrar till att olika föroreningar som kan påverka luftkvalitén förs bort eller minskar. Vid bristfällig städning virvlar det upp mer damm än normalt när lokalerna används Ett vanligt klagomål på inomhusmiljön är ”torr luft” vilket kan bero på hög halt av partiklar i luften. Städning är viktig för alla men speciellt för de som har allergi eller annan överkänslighet. Projekt miljökvalitetsnorm Partiklar

62 Partiklar inomhus Damm innehåller en mängd olika ämnen så som partiklar från förbränning, slitage av material, bakterier, virus, allergener, mögelsporer, födoämnesrester m.m. Bristande kunskap om hälsoeffekter av partiklar i inomhusluften Projekt miljökvalitetsnorm Partiklar

63 Bra städning medför: Renare luft Minskat slitage God st ä dning ä r en kapitalbevarande insats: lokalerna underh å lls b ä ttre och bevaras Projekt miljökvalitetsnorm Partiklar

64 Bra städning i skolor – friskare elever Dammtorka bänkar och hyllor flera gånger i veckan Rengör stoppade möbler och textilier ofta Ju bättre städning desto färre symtom av astma och allergier bland eleverna –Minskar mängden damm, hund- och kattallergen samt formaldehyd i klassrummen Projekt miljökvalitetsnorm Partiklar

65 Dålig städning medför: Ö kad infektionsrisk Misst ä nks bidra till s.k. sjuka-hus-symptom Ö kad f ö rekomst av luftv ä gsinfektioner och astmatiska besvär Projekt miljökvalitetsnorm Partiklar

66 Materialval och utformning Lokalernas utformning, material och inredning b ö r v ä ljas med tanke p å –st ä dbarhet –l å ga emissioner Projekt miljökvalitetsnorm Partiklar

67 Skolor och förskolor Undvik textilier – soffor, mattor Klassrum lågstadiet högstadiet Projekt miljökvalitetsnorm Partiklar

68 Lättstädat i skolor och förskolor Håll golven fria från onödigt hindrande material, som skor, kartonger, sladdar mm. Undvik öppna hyllor Projekt miljökvalitetsnorm Partiklar

69 Bra förvaring i slöjdsalar Projekt miljökvalitetsnorm Partiklar


Ladda ner ppt "Projekt miljökvalitetsnorm Partiklar www.miljosamverkanskane.se."

Liknande presentationer


Google-annonser