Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Vad händer med klimatet och vad betyder det för Blekinge?

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Vad händer med klimatet och vad betyder det för Blekinge?"— Presentationens avskrift:

1 Vad händer med klimatet och vad betyder det för Blekinge?
Elin Löwendahl SMHI

2 Atmosfärens CO2- halt förändras

3 Koldioxiden ökar även hos oss i Norden Source: Finnish Meteorological Institute
Finska Lappland

4 CO2 measurements in Finnish Lapland Source: Finnish Meteorological Institute

5 Jordens medeltemperatur förändras
Brohan m fl J. Geophysical Research 111, D uppdateringar.

6 Sveriges årsmedeltemperatur 1860-2007

7 Jordens framtida uppvärmning (referensnivå 1980-99)
2000-halterna ger viss fortsatt förändring Till 2100 resultat i linje med tidigare, men svåra att jämföra… Idag är världen på ett spår som ligger närmast A2, men det går att påverka hur det blir Osäkerheten är begränsad, och mer så neråt än uppåt. IPCC AR4 WG I SPM 2007

8 Klimatförändringen: ett klimat som förändras!
Några möjliga utvecklingar av Sveriges medeltemperatur under 2000-talet Klimatförändringen: ett klimat som förändras! RCA3/ECHAM4-B2 RCA3/ECHAM4-A2 RCAO, 4 scenarier Observerad variabilitet under 1900-talet

9 Klimatförändringar innebär ett klimat som förändras
Naturlig variabilitet Orsakar viss osäkerhet speciellt på kort sikt -Förstärker eller motverkar långsiktiga klimatförändr Klimatförändringarna - Blir allt mer uppenbara med tiden (RCA3/ECHAM4-B2, -A2, Rossby Centre, SMHI)

10 Nederbördsändringar från 1990
NH sommar Den globala klimatförändringens regionala natur är uppenbar i temperaturresultat, men även mer så för nederbörden. Globalt mer nederbörd med uppvärmning, men med både ökningar och minskningar. På sommaren är det speciellt minskningarna på torra områden slående. Omvänt gäller att mer regn kan förväntas där det är blött… IPCC AR4 WG I SPM 2007

11 Sveriges årsnederbörd 1860-2007

12 Temperatur - det normala medelvärdet 1961-1990 och beräknad förändring 1961-2100
Blekinge

13 Årsnederbörd - det normala medelvärdet 1961-1990 och beräknad förändring 1961-2100
Blekinge

14 Beräknad höjning av havsvattenstånden från års nivå fram till 2100 enligt IPCC (2001) och IPCC (2007) IPCC cm IPCC cm Lokalt kan haven stiga mer Havet beräknas just nu stiga med ca 3 mm/år ( ) mot 1,8 mm/år under perioden Grönlandsisen motsvarar 7 meter

15 Lokala ändringar av havsvattenståndet
Figure Local sea level change (m) due to ocean density and circulation change relative to the global average (i.e., positive values indicate greater local sea level change than global) during the 21st century, calculated as the difference between averages for 2080 to 2099 and 1980 to 1999, as an ensemble mean over 16 AOGCMs forced with the SRES A1B scenario. Stippling denotes regions where the magnitude of the multi-model ensemble mean divided by the multi-model standard deviation exceeds 1.0.

16 Landhöjningen i Sverige

17 Havet stiger runt Sveriges kuster…

18 Klimatmodellering vid Rossby Centre
Global Regional

19 Beräkningsgången för framtidens klimat
Utsläpps- scenarier GCM RCM GCM Globala klimat- modeller (internationella forsknings- centra) Regionala klimat- modeller (SMHI m.fl.) FN:s klimat- panel

20 Typisk horisontell upplösning hos en regional klimat modell
25 x 25 km 50 x 50 km 20

21 Förändring i årsmedeltemperatur jämfört med 1961-1990
ANN JJA DJF ECHAM4 A2 Kjellström et al, 2005

22 Förändring i temperatur jämfört med 1961-1990: Olika GCMs och utsläppsscenarier
ECHAM4 B2 ECHAM5 A1B ECHAM4 A2

23 Ändring i 2m-temperatur jämfört med 1961-1990 RCA3 ECHAM5 A1B
K JJA DJF

24 Ändring i nederbörd 2071-2100 jämfört med 1961-1990
DJF MAM JJA SON RCA3ECHAM4 B2 RCA3ECHAM5 A1B RCA3ECHAM4 A2 %

25 Årstiderna förändras Referensperiod och framtida förändring i växtsäsongens längd, T2m > 5 oC (RCA3 ECHAM4 A2)

26 Ökad risk för översvämningar: det blir blötare på många håll …
Referensperiod och framtida förändring i maximal nederbörd under 7-dagarsintervall i DJF (RCA3 ECHAM4 B2)

27 … och torrare på andra håll (vattenbrist)
Referensperiod och förändring i högsta antal konsekutiva dagar med mindre än 1mm nederbörd under JJA (RCA3 ECHAM5 A1B)

28 Stormar är en omdiskuterad fråga
Gudrun den 8 januari 2005

29 Antal fall med geostrofisk vind större än 25 m/sek för hela Sverige
Antal fall med geostrofisk vind större än 25 m/sek för hela Sverige. Det har inte blivit blåsigare!

30 För Sveriges del pekar klimatscenarierna i huvudsak på:
Det blir varmare, framförallt på vintern och i norr Kalla dagar påverkas mest Det blir mer nederbörd, framförallt i väster och norr Skyfallen blir intensivare Havet stiger Det är oklart hur det blir med vind och stormar

31 …vilket påverkar: Solskenstimmar Värmebölja Uppvärmningsbehov
Behov av kylning Sista vårfrostdatum Vegetationsperiodens längd Längsta torrperiod Antal dagar med extrem dygnsnederbörd Extrem 7-dagars nederbörd Antal dagar med snötäcke Snöns vatteninnehåll Dagnr för islossning Maximal byvind

32 I Sverige påverkas nästan alla sektorer, t.ex:
Energi Fysisk planering Kommunikationer Skogs- och jordbruk Vatten och avlopp Miljö Hälsa

33 Ändrad ytvattentemperatur i framtiden
Annual mean SST changes for the ensemble average (ECHAM4 and HadAM3H) of the B2 (lower left) and A2 (lower right) emission scenarios. The figure is taken from Meier (2006, Figs.13 and 14) with kind permission of Springer Science and Business Media. Utsläpp B2 Utsläpp A2

34 Antal dagar med havsis Idag I slutet av 2000-talet
Mean number of ice days averaged for RCAO-H and RCAO-E: control (left panel), B2 scenario (middle panel), and A2 scenario (right panel). Figure is adopted from Meier et al. (2004).

35 Beräknad ändrad salthalt

36 De senaste årens algblomningar
Referenser: Hansson & Håkansson 2007 Karhu et al 2007

37 Kan klimatförändringar påverka Östersjöns algblomningar?
+ Torrare somrar ger ökad solinstrålning + Torrare somrar ger högre sommartemperaturer + Svagare skiktning pga minskad salthalt och sämre vattenutbyte ökar vertikal tillförsel av fosfor till ytvattnet Svagare skiktning kan lättare ge ökad syretillförsel till bottenvattnet som då binder fosforn till sedimentet Ökad tillrinning ökar bla kvävehalten i ytvattnet ger ökad vårblomning som tvättar ut fosfor ur ytvattnet Torskens återkomst kan minska betning av zooplankton som då kan öka betningen av växtplankton Källa: Bertil Håkansson, SMHI

38 Slutsatser för Östersjön i framtiden
Vattnet blir varmare Det blir mindre is Det blir högre vattenstånd längs kusterna i söder Det är osäkert om stormarna blir värre Salthalten påverkas Vattenkvalitén påverkas Ekosystemet påverkas, risker för nya arter

39 Framtida medel och Högvattenstånd i (Skåne och) Blekinge (SMHI-rapport 2007-53, S. Nerheim)
Kungsholmsfort 10 år 50 år 100 år 100 118 125 ”Low case” 122 141 147 ”High case” 161 180 186

40 Det finns många dammar i södra Sverige
Källa: SMHIs dammregister

41

42 Lokal tillrinning EA2 EB2 Max HA2 HB2 Min

43 Skogsbruket – en vinnare?
tillväxt-ökning Skogsbruket – en vinnare? + Högre tillväxt +/-Sämre kvalitet för barrträd, bättre för löv +/-Nya trädslag men Vilt hindrar ädellöv Torka ger problem för gran i Sydsverige Större vindskador Rotröta, granbarkborre, snytbagge Ökad risk för omfattande skogsbränder Svårare drivningsförhållanden (mindre tjäle, blöta vintrar) Källa: Klimat och sårbarhetsutredningen 2007

44 Population Trends Megacities 1950
Tokyo London New York Rhine-Ruhr Moscow Shanghai Paris In the current slide you see the situation as it was in The red columns show the cities that have a population of 5 million or more. The number of metropolises is still countable on two hands… When seeing the next slide you will easily understand the explosive meaning of ongoing urbanization… Buenos Aires Source: U.N. Population Division

45 Population Trends Megacities 2015
Tokyo Dhaka Mumbai Delhi Kolkata Seoul Karachi Beijing Osaka New York Mexico City Tianjin Istanbul Jakarta Moscow Paris Cairo Los Angeles Sao Paulo London Rhine-Ruhr Lahore Shanghai Kabul Chicago Baghdad Ho Chi Minh City Tehran Bandung Yangon Surat Bangkok Jeddah Toronto Rio de Janeiro Abidjan Lagos Bogotá Luanda Guatemala City This is the situation in Here you can see that the red columns have scattered almost over the entire globe, leaving “empty spaces” basically only in parts of Africa, Europe and Australia. Also the size of the columns (which stand for the population) has dramatically increased and is surely eye catching… I think that further comments at this stage are not necessary… Belo Horizonte Lima Population worldwide in cities % % % Buenos Aires Santiago Source: U.N. Population Division

46 Cause and effects 0 tourists
Florida slide compiled by: W. Kron, Munich Re. Storm picture from NASA. Cause and effects Florida 2005 18 million residents Florida 1920 1. Enorma forandingar pa kort tid - planeringsforutsattningar. Fysisk planering (och att paverka den) kanske ar vart viktigaste verktyg - inte minst vad galler adaptation. 2. Kontextforandingar - svarigheten med att diskutera "klimatkomponenten" nar sa mycket annat forandras. Nar en tropisk orkan slar till idag sa gor den det under helt "andra forutsattningar" an for 100 ar sedan. Detta ar DELS ett argument for att det ar svart att plocka ut den "antropogena klimatforandingssignalen" ur statistisk MEN OCKSA att vi maste klimatanpassa i vilket fall som helst (vi behover inte vanta pa mer kunskap om klimatforandingar). Fragan jag staller - utifran vilken "verklighet" arbetar vi med vattenresursplanering? Vi talar kanske om investeringar pa ar. Under den tiden kommer "verkligheten" att forandras lika mycket i manga regioner (ffa i utvecklingslander) som den har gjort i exemplet (Florida) under de senaste 90 aren. Vad betyder det? residents 0 tourists 40 million tourists Sources: (http://www.esig.ucar.edu/rp_senate) - Wendler Collection; Roger Pielke worldweb.com;

47 Kalmar Karlstad Västerås Kristinehamn


Ladda ner ppt "Vad händer med klimatet och vad betyder det för Blekinge?"

Liknande presentationer


Google-annonser