Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Cofoten Maria Berglund, HS Halland tel. 035-465 22, 076-105 73 45.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Cofoten Maria Berglund, HS Halland tel. 035-465 22, 076-105 73 45."— Presentationens avskrift:

1 Cofoten Maria Berglund, HS Halland tel ,

2 Om verktyget Klimatavtryck (på engelska ”Carbon footprint”) av en hel gård (ton CO 2 -ekv) – Vad stort/smått, vad har betydelse – Begränsat om åtgärder ”ton koldioxidekvivalenter” – Svårt ta till sig – Stora ”utsläpp” (100-tals ton), men egentligen en omräkning – Ska ALLTID följas med viktenhet ”Nya” utsläppsbilder – lär dig förstå resultaten OBS! Klimatavtrycksberäkningen är ett verktyg i klimatkollen, inte målet!

3 Koldioxidekvivalenter (CO 2 -ekv) - gemensam ”valuta” för växthusgaser 1 kg koldioxid = 1 kg CO 2 -ekv 1 kg metan = 25 kg CO 2 -ekv 1 kg lustgas = 298 kg CO 2 -ekv 4AR (IPCC, 2006)

4 Vilka utsläpp ingår? CO 2, N 2 O, CH 4 N2ON2O NH 3 Djurhållning, stallgödsel CH 4 NO 3 -, NH 3 Växtodling N2ON2ON2ON2OCO 2 gårdsgräns Försålda varor systemgräns Insatsvaror och inköpta tjänster Ett (kalender)år

5 Datainsamling för växtodlingsgården CO 2, N 2 O, CH 4 NO 3 -, NH 3 N2ON2ON2ON2OCO 2 Försålda varor Insatsvaror och inköpta tjänster Vilka varor/tjänster? Hur mycket (kg, l, kWh…)? Egna värden på växthus- gasutsläpp per enhet? Grödor: Areal, avkastning, bärgning av skörderester N-gödsling Jordart (P- och K-klass samt mullhalt måste anges i SiM, men påverkar inte klimatberäkningarna) Växtodling Vilka produkter? Hur mycket (kg, kWh…)?

6 Datainsamling för djurgård Samma som för VO-gård Egna värden på växthus- gasutsläpp per enhet? Gäller speciellt för foder Djur: Antal platser, gödselslag, speciella data för nöt; vikter, åldrar, grovfoderandel (ev betessäsong – har större betydelse för klimatet än i andra SiM-beräkningar) Stallgödsel: Spridningsteknik, -tidpunkt etc. Växtodling – samma som för VO-gården Samma som för VO- gård N2ON2O NH 3 Djurhållning, stallgödsel CH 4 Växtodling Försålda varor Insatsvaror och inköpta tjänster

7 Klimatavtryck växtodlingsgård

8 Klimatavtryck mjölkgård

9 Klimatavtryck grisgård

10 Till Cofoten…

11 Är resultaten rimliga?! Jämför med tidigare beräkningar på gårdar med samma inriktning!: – Nöt/mjölk: Fodersmältningen ca 50 % av utsläppen, sen stallgödsel samt inköpt foder och/eller VO (=N2O mark + mineralgödsel + energi) – Gris: Mesta från foder, antingen inköpt och/eller egen VO (=N2O mark + mineralgödsel + energi), sen stallgödsel – Växtodling: N2O mark, prod mineralgödsel, energi (diesel) Om någon stapel blir jättehög: Kontrollera dina beräkningar! – Insatsvaror: Rätt enhet (kg/ton)?! Rätt siffror (nån 0:a för mycket??) – N2O mark: Är skörden angiven i TON per HEKTAR?! Om resultatet blir osannolikt bra har du sannolikt missat nåt! – Är alla insatsvaror med?! Överlagring, inköpta tjänster. – Är Produkter ut och avkastningen rimlig?!

12 Viktiga nyckeltal för att styra rätt: Växtodling – kg N/ton höstvete, korn, raps, etc. (förslag kg N mineralgödsel resp kg N organisk gödsel ) – liter diesel per ha respektive per ton Djurhållningen – Fodereffektivitet (MJ/kg tillväxt, etc.) – speciellt fokus på proteinet (soja) – Kväveeffektivitet över djuret (kg N i produkt/kg N i foder) – Vid avvikelser: Relevant med mått på hälsa & produktion (kg levererad ECM/ko, avvanda smågrisar per sugga, % dödlighet)

13 Observera! Glöm inte ENERGIN!! Export av gödsel: Måste anges som avyttrad gödsel under spridning! (Tidigare under Produkter UT) Införda djur anges på samma sätt som i Växtnäringsbalansen i Stank – obs, emissionsfaktor fås genom separat Excelfil Varningar syns BARA på aktuell flik i Cofoten!  Kontrollera om speciella data måste anges i Cofoten när du gjort ändringar i Stank Djurantal: Tabba igenom alla knappar i Stallgödsel när du gjort ändringar i Stank! Åker- och naturbetesareal anges i Stank (Växtnäringsbalans) Kvävet viktigt, men kväveförlusterna har mindre betydelse  oroa er inte för utlakningsberäkningen!!

14 Kort manual till Cofoten…

15 Cofoten = Ny knapp Relevanta knappar för CofotenI Produkter IN & UT: mängd produkter Areal åker & naturbete Djuren: antal, speciella data, bete Stallgödsel: slag, lagring, spridning Grödor: areal, skörd (ev utlakningsberäkning) Koppling mellan Stank och Cofoten

16 Växtnäringsbalans Används i Cofoten

17 Stallgödselberäkningar Alla knappar används i Cofoten.

18 Gödsel – utlakning VÄXTFÖLJD, Gödslingsplan Används i Cofoten för att beräkna lustgas från mark Måste anges, men används inte

19 Cofoten klimatberäkningar Växtnärings- balansen Stallgödsel- beräkning Gödslingsplan Resultat- rapporter Nytt i Cofoten

20 Växtodlingsgården i Cofoten X

21 Produkter IN – samma som Växtnäringsbalans Ny huvudgrupp = energiinsats Hjälpsnurror Ny uppgift = Växthusgasutsläpp Bara N som växtnäringsämne Beräknar: Klimatavtryck per produkt = mängd produkt A*växthusgasutsläpp per enhet produkt A Mängd N tillfört mark (kommer in under Lustgas)

22 Produkter UT Här lägger du in ev. egen bioenergi. Uppgifter kan användas för att beräkna nyckeltal vid sidan om (t ex kg CO2e per kg mjölk)

23 Utlakning (+ammoniakförluster från mineralgödsel) Beräknar mängd kväve som försvinner i växtodlingen. Används för att beräkna indirekt lustgasavgång. Beräknas som: kväveförlust*emissionsfaktor

24 Markkol - förändringar av kolförrådet i mark Ökad mullhalt  marken en sänka för koldioxid Minskad mullhalt  marken är en källa till koldioxidutsläpp CO2 från mulljordar = emissionsfaktor*areal Mineraljordar: kg CO2 = ∆ kg kol/ha*areal*44/12 (Rådgivaren får själv ange värde på ∆)

25 Odling Beräknar hur mycket kväve som finns kvar i skörderester) Används för att beräkna direkt lustgasavgång

26 Lustgas – direkt avgång från mark till atmosfär Resultat av beräkning. Lustgasavgången beräknas som: Kväve tillfört mark*emissionsfaktor Uppgifter om kvävetillförsel kommer från tidigare flikar

27 Djurgården i Cofoten

28 Djurhållning  metan från djurens fodersmältning Idisslare (kor, får, getter): Produktionsdata (vikt, kg mjölk, tillväxt etc.)  Uppskattat foderbehov  kg metan per djur Enkelmagade djur (grisar, hästar, fåglar): Schablonvärde per djur

29 Lagring av stallgödsel – ger metan, lustgas och ammoniak Metan - Bildas från kol/organiskt material (VS) i gödseln: kg VS*EF CH4 typ av lagring *EF djurslag Lustgas - Bildas från kväve (N): kg N*EF N2O typ av lagring Ammoniak – ger indirekt lustgasavgång, ju mer ammoniak desto mer lustgas EF = emissionsfaktor

30 Spridningsteknik – ammoniakutsläpp som ger indirekt lustgasavgång


Ladda ner ppt "Cofoten Maria Berglund, HS Halland tel. 035-465 22, 076-105 73 45."

Liknande presentationer


Google-annonser