Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Naturvårdsverkets vägledningsmaterial om förorenade områden Helena Fürst och Erika Skogsjö, Naturvårdsverket 2009-09-29 Kommunträff Naturvårdsverket |

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Naturvårdsverkets vägledningsmaterial om förorenade områden Helena Fürst och Erika Skogsjö, Naturvårdsverket 2009-09-29 Kommunträff Naturvårdsverket |"— Presentationens avskrift:

1 Naturvårdsverkets vägledningsmaterial om förorenade områden Helena Fürst och Erika Skogsjö, Naturvårdsverket Kommunträff Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 1

2 Vilket vägledningsmaterial avses? Tre nya rapporter: −Att välja efterbehandlingsåtgärd. En vägledning från övergripande till mätbara åtgärdsmål. −Riskbedömning av förorenade områden. En vägledning från förenklad till fördjupad riskbedömning. −Riktvärden för förorenad mark. Modellbeskrivning och vägledning. Beräkningsprogram för riktvärden för förorenad mark Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency Kommunträff

3 3 Naturvårdsverkets mål och syfte med vägledningsmaterialet Att tillhandahålla metodik för ett effektivt och kvalitetssäkrat utredningsarbete vid efterbehandling av förorenade områden Att det i sin tur medför en kvalitetshöjning och i förlängningen mer långsiktigt hållbara efterbehandlingsåtgärder Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency Kommunträff

4 Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 4 Arbetsgruppen Internationell insamling och jämförelse Kvalitetssäkring av data Riktvärdesmodellen Risk- bedömning Åtgärdsutredning, Åtgärdsmål och riskvärdering Granskning och Beräkningsprogram PROJEKTLEDNING Helena Fürst, Naturvårdsverket Erika Skogsjö, Naturvårdsverket Maria Paulsson Golder Celia Jones Kemakta Mark Elert Kemakta Marie Arnér WSP Yvonne Ohlsson Sweco Humantoxikologi Annika Hanberg IMM Andrew Petsonk WSP +Golder+Envipro Konsekvensanalys Pär-Erik Back Sweco +Enveco Miljöekonomi Diskutera och lösa såväl policy- som detaljfrågor Kommunträff

5 Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 5 Internationell utblick som underlag till vägledningsarbetet Kommunträff

6 Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 6 Uppdrag Internationell insamling och jämförelse Internationell jämförelse med fokus på EU-länder Underlag till diskussioner i arbetsgruppen och till delprojekten Resultat (arbetsmaterial) −Internationell jämförelse avseende policy, riktvärden och vägledningar för riskbedömning, åtgärder och riskvärdering av förorenade områden −Svar på specifika frågor till delprojekten Kommunträff

7 Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 7 Exempel resultat jämförande studie (2006) Hänsyn till exponering från andra källor korrigering av tolerabelt dagligt intag (TDI) för ämnen med tröskeleffekt Valt värde i Sverige 50 % av TDI Variation: % av TDI Lågrisknivå för ämnen utan tröskeleffekt (genotoxiska cancerogena ämnen) Valt värde i Sverige 1/ / för enskilda PAH Variation: 1/10000; 1/100000; 1/ ”Definitioner” av ytjord Variation: syfte, platsspecifikt - 0, m Valt i Sverige Ingen generell nivå eller indelning Kommunträff

8 Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 8 Konsekvensanalysen av vägledningsmaterialet Kommunträff

9 Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 9 Genomförande Två alternativ: −Nollalternativet, dvs. dagens situation −Vägledningsalternativet Osäkerheterna hanterades med två olika scenarier: −Scenario 1; Vägledningen får stor påverkan på det praktiska efterbehandlingsarbetet i landet −Scenario 2; Vägledningen får viss inverkan på det praktiska efterbehandlingsarbetet, men riktvärdesförändringarna slår tydligast igenom Kommunträff

10 Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 10 Resultat Exempel på positiva konsekvenser: −Ökad kunskap och kvalitetshöjning −Bättre stöd till tillsynsmyndigheter och problemägare −Ökad transparens och bättre dokumentation till exempel vid beräkning av platsspecifika riktvärden Exempel på negativa konsekvenser: −Ökade utredningskostnader till följd av högre krav på kvalitet i utredningar −Ökade schakt-, transport- och deponeringskostnader (om scenario 2) −Felaktig användning av beräkningsprogram för riktvärden kan leda till felaktiga bedömningar/åtgärder Kommunträff

11 Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 11 Sammanvägd bedömning Samhällsekonomiska konsekvenserna svårbedömda. Viktigt att momentet riskvärdering fungerar som avsett. Viktigt hur vägledningsmaterialet kommer att tolkas och tillämpas av tillsynsmyndigheterna. Viktigaste nyttan är ökat stöd till aktörerna och därmed en kvalitetshöjning Kommunträff De positiva konsekvenserna överväger Materialet publiceras Fortsatt vägledning behövs

12 Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 12 Naturvårdsverkets utgångspunkter för efterbehandling av förorenade områden Kommunträff

13 Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 13 Vad är ”NV:s utgångspunkter för ebh” för något? Vår uppfattning om viktiga aspekter för efterbehandlingsarbetet i Sverige (övergripande, principiella) Formulerade utifrån långsiktighet och hållbarhet i syfte att skydda hälsa, miljö och naturresurser nu och i framtiden (syftet med ebh) Avspeglas i den utredningsmetodik som Naturvårdsverket förordar Avspeglas i Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenad mark Bör vara vägledande i arbetet med efterbehandling av förorenade områden Kommunträff

14 Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 14 Syftet med efterbehandling av förorenade områden = grunden för utgångspunkterna Att långsiktigt minska risken för skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön Att minska mängderna och halterna av metaller och naturfrämmande ämnen i miljön Vi utgår från miljöbalken och miljömålen med det gemensamma, övergripande syftet att främja en ekologiskt hållbar utveckling Kommunträff

15 Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 15 Utgångspunkter om tidsperspektiv och hälsa 1.Bedömning av miljö- och hälsorisker vid förorenade områden bör göras i såväl ett kort som långt tidsperspektiv −planerad markanvändning (utgångspunkt i riskbedömning och åtgärdsutredning) är vanligen överblickbar i mindre än 100 år −mycket kan hända i längre tidsperspektiv (100-tals till 1000 år) t.ex. med kvarlämnade föroreningar 2.Exponeringen från ett förorenat område bör inte ensam stå för hela den exponering som är tolerabel för en människa Kommunträff

16 Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 16 Motiv till utgångspunkter om tidsperspektiv och hälsa Miljöbalkens mål att främja hållbar utveckling och ge nuvarande och kommande generationer god och hälsosam miljö Förorenade områden är en av flera källor till människors exponering för föroreningar - andra exempel är via luft, mat, vatten, konsumentprodukter, läkemedel och i arbetsmiljön Miljömålet Giftfri miljö, som bl.a. uttrycker att den sammanlagda exponeringen i arbetsmiljö, yttre miljö och inomhusmiljö för särskilt farliga ämnen ska vara nära noll och för övriga ämnen inte skadliga för människor Kommunträff

17 Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 17 Utgångspunkter om vattenmiljö 3.Grund- och ytvatten är naturresurser som i princip alltid är skyddsvärda 4.Spridning av föroreningar från ett förorenat område bör inte innebära vare sig en höjning av bakgrundshalter eller utsläppsmängder som långsiktigt riskerar att försämra kvaliteten på ytvatten- och grundvattenresurser 5.Sediment- och vattenmiljöer bör skyddas så störningar inte uppkommer på det akvatiska ekosystemet och så att särskilt skyddsvärda och värdefulla arter värnas Kommunträff

18 Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 18 Motiv till utgångspunkter om vattenmiljö Grund- och ytvatten är i liten utsträckning påverkade av föroreningar i Sverige, vilket är en tillgång för landet När föroreningar har hamnat i vattendrag kan de spridas både snabbt och långt, bidra till diffus föroreningsbelastning och påverka ekosystem inom stora områden och långt från källan I miljömålen slås fast att: −Framtida generationer ska ha tillgång till grundvatten för dricksvattenförsörjning och som bidrar till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag −Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras Skydd av vattenresurser finns i svensk lagstiftning (områdesskydd 7 kap. MB, miljökvalitetsnormer 5 kap. MB, förordningen 2004:660 om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön) Kommunträff

19 Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 19 Utgångspunkter om mark 6.Markmiljön bör skyddas så att ekosystemets funktioner kan upprätthållas i den omfattning som behövs för den planerade markanvändningen 7.Lika skyddsnivåer bör eftersträvas inom ett område som totalt sett har samma typ av markanvändning, exempelvis ett bostadsområde Kommunträff

20 Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 20 Motiv till utgångspunkter om mark Främja en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser (uttrycks bl.a. i miljömålet God bebyggd miljö och PBL) Bevarande av biologisk mångfald (fastslaget i såväl miljömål som miljöbalken) Riskerna med kvarlämnade föroreningar kan vara svåra att bedöma i ett långtidsperspektiv (användning av marken i ett område kan ändras, förutsättningarna för spridning kan förändras och föroreningar kan flyttas om vid grävarbeten) I praktiken är det svårt att hantera olika restriktioner för mindre volymer eller ytor, risken ökar för felaktig hantering i framtiden Kommunträff

21 Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 21 Vad vill vi alltså skydda? Hälsa Miljö Naturresurser Kommunträff

22 Att välja efterbehandlingsåtgärd Från övergripande till mätbara åtgärdsmål

23 Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 23 Att välja efterbehandlingsåtgärd Utredningsprocessen Kommunträff

24 Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 24 Övergripande åtgärdsmål Formuleras tidigt i processen, anger vilken användning eller funktion ett område är tänkt att ha efter åtgärd samt vilken påverkan eller vilka störningar som kan accepteras i omgivningen Tar hänsyn till många olika faktorer Kommunträff

25 Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 25 Formulera övergripande åtgärdsmål Bör leda till en permanent åtgärd Kan uttryckas på olika sätt, till exempel som −riskreduktion för människor, miljö och naturresurser −reduktion av föroreningsmängd eller volym −reduktion av föroreningsspridning till omgivningen −minskad exponering −skydd av naturresurser −skydd av markanvändning och andra intressen Bör kunna omvandlas till mätbara åtgärdsmål Möjligheten att uppnå målen utreds i riskbedömning, åtgärdsutredning och riskvärdering Kommunträff

26 Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 26 Formulera övergripande åtgärdsmål forts. Exempel på kopplingen från miljömål till åtgärdskrav Kommunträff

27 Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 27 Att välja efterbehandlingsåtgärd Utredningsprocessen Kommunträff

28 Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 28 Undersökningar och utredningar Syftet viktigt! Undersökningar och utredningar ska ge rätt underlag till efterföljande moment Vägledning om praktiskt utförande finns bl.a. i: −Vägledning för miljötekniska markundersökningar. Del I: strategi (Naturvårdsverkets rapport 4310) −Vägledning för miljötekniska markundersökningar. Del II: Fältarbete (Naturvårdsverkets rapport 4311) −Rätt datakvalitet. Vägledning i kvalitetssäkring vid miljötekniska undersökningar (Naturvårdsverkets rapport 4667) −"Fälthandbok - Miljötekniska markundersökningar" (Svenska Geotekniska Föreningens rapport 1, 2004) −Nordtest sampler certification. Scheme handbook. Version 2.0 (NT Envir008) −Rapporter från Naturvårdsverkets kunskapsprogram Hållbar Sanering Kommunträff

29 Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 29 Att välja efterbehandlingsåtgärd Utredningsprocessen Kommunträff

30 Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 30 Riskbedömning Som underlag till åtgärdsutredning och riskvärdering bör en riskbedömning svara på: Vilka risker och vilken belastning innebär föroreningssituationen idag och i framtiden? Vilken riskreduktion krävs för att nå de övergripande åtgärdsmålen? −”funktionskrav” på åtgärden Vilka risker kan uppstå under åtgärdsfasen? −första bedömning Kommunträff

31 Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 31 Är området förorenat? Förenklad eller fördjupad riskbedömning – samma metodik (men olika ambitioner) Jämför med bakgrundshalter Problembeskrivning Exponeringsanalys Effektanalys Riskkarakterisering Kommunträff

32 Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 32 Bakgrundshalter Kommunträff

33 Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 33 Representativ halt Den halt som bäst representerar risksituationen i det förorenade mediet (t.ex. jord, vatten, sediment), utan att risken underskattas Vilken representativ halt du ska välja är objektspecifikt och bör bland annat baseras på: −den information som du har om området −hur stort ditt dataunderlag är −hur representativa dina mätdata är −om du ska bedöma långtidsrisker eller akuta risker −hur säker du vill vara på att inte göra fel vid jämförelsen mot ett riskbaserat haltkriterium −hur enkel eller avancerad metod man du vill använda dig av Kommunträff

34 Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 34 Representativ halt forts. *UCLM = övre konfidensgränsen för medelvärdet * Kommunträff Rekommendation långtidsrisker

35 Exempel på val av representativ halt Bakgrund och utförande Representativ halt ska bestämmas för en upplagsyta för impregnerat virke Långtidsrisker Vill ha hög säkerhet i bedömningen Använder 95 procent UCLM för medelvärdet (risken för att felaktigt bedöma området som rent 5%) Data plottas och fördelning visar sig varken vara normal eller lognormal. Icke- parametrisk metod (bootstrapping) väljs. Resultat Representativ halt 65 ng/kg TS Medelvärdet 41 ng/kg TS Platsspecifikt riktvärde 50 ng/kg TS Slutsats Medelvärdet ligger under det riskbaserade jämförvärdet Den representativa halten ligger över det riskbaserade jämförvärdet Dioxinförekomsten kan innebära en oacceptabel risk Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency Kommunträff

36 Exempel på olika statistiska mått på verklig dioxindatamängd (25 mätvärden) Typ av representativ haltVärde [ng/kg TS] Medelvärde:  Aritmetiskt medelvärde  Geometriskt medelvärde  Medelvärde baserat på lognormalfördelade data, MVU-skattning enligt Gilbert (1987)  Medelvärde baserat på lognormalfördelade data, förenklad skattning enligt Gilbert (1987) 41 2, % UCLM för medelvärde:  Baserat på normalfördelning (Students t-fördelning)  Baserat på lognormalfördelning (Land, se Gilbert, 1987)  Baserat på lognormalfördelning (Chebyshev, se Singh&Singh, 2007)  Utan antagen fördelning (standard bootstrap)  Utan antagen fördelning (Halls bootstrap, se Singh&Singh, 2007)  Utan antagen fördelning (Chebyshev, se Singh&Singh, 2007) Percentil:  Medianvärde  90-percentilen  99,9-percentilen (extrapolering från data) 9,1 165 Ca 500 Maximalt uppmätt värde280 Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency Kommunträff

37 Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 37 Representativ halt forts. Rekommendation akuta risker −Välj en hög percentil! Kommunträff

38 Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 38 Problembeskrivning Riskbedömningens avgränsning i tid och rum Föroreningskällor och föroreningarnas karaktäristik Spridnings- och exponeringsvägar Skyddsobjekt Konceptuell modell Kunskapsluckor Undersöknings- och analysprogram ExponeringsanalysEffektanalys Riskkarakterisering Problembeskrivning – alltid viktig start Kommunträff

39 Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 39 Exempel på konceptuell modell Kommunträff

40 Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 40 Exponeringsanalys Föroreningshalter och mängder Spridning och belastning Exponering Biologisk tillgänglighet Bioackumulation Biomagnifiering Nedbrytning Effektanalys Rikt- och gränsvärden Biologiska undersökningar Ekotoxikologiska tester Toxikologisk data Epidemiologisk data Riskkarakterisering Utvärdering av exponering mot effekter Orsakssamband Beviskedjor Kombinationseffekter Osäkerheter Problembeskrivning Analys och karakterisering Kommunträff

41 Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 41 Sammanfattande riskbedömning Risken −vilka negativa miljö- och hälsoeffekter kan uppstå idag och i framtiden? Förändring över tid −förväntas risker och belastning vara oförändrade, öka eller minska med tiden? −vilka episodiska händelser, kort- och långsiktiga förändringar som förändrar riskbedömning och belastning kan förväntas? Riskreduktion −Hur mycket behöver riskerna minska för att de ska vara acceptabla (i förhållande till de övergripande åtgärdsmålen)? −Vilka former av riskreduktion kan på kort och lång sikt minska riskerna till acceptabel nivå (reduktion av föroreningskälla, spridning eller exponering)? −Vilka risker kan uppstå under utförande av åtgärd (första bedömning)? Kommunträff

42 Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 42 Förenklad eller fördjupad riskbedömning? Flytande övergång Exempel på motiv till en fördjupad riskbedömning kan vara: −Omfattande och komplicerad föroreningssituation och komplicerade spridningsförhållanden −Flera förorenade medier bidrar till risken −Stora osäkerheter föreligger avseende riskernas storlek −Riktvärden eller andra riskbaserade haltkriterier saknas för det förorenade mediet −Riktvärden eller andra riskbaserade haltkriterier finns, men är inte tillämpbara på grund av avvikande förutsättningar avseende spridning, exponering eller skyddsobjekt Kommunträff

43 Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 43 Förenklad riskbedömning Utförs om området är förorenat, dvs. om bakgrundshalter överskrids eller annan information pekar på det Avgör om risk finns genom att jämföra representativa halter med effektbaserade haltkriterier Ger första bedömning av områdets belastning på omgivningen Förenklad riskbedömning av mark med NV:s riktvärdesmodell, två nivåer: −Jämförelse med generella riktvärden för mark −Jämförelse med platsspecifika riktvärden för mark Kommunträff

44 Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 44 Fördjupad riskbedömning En fullständig beskrivning av fördjupad hälso- och miljöriskbedömning ryms inte inom föreläsningen eller i rapporten... I rapporten ”Riskbedömning av förorenade områden” beskrivs översiktligt: −Spridning till olika medier samt belastning −Direkt skattning av hälsorisker −Fördjupade miljöriskbedömningar, inklusive direkt skattning av risk för skyddsvärda djur −(Kombinationseffekter av föroreningar) Kommunträff

45 Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 45 Riktvärden för förorenad mark Modellbeskrivning och vägledning Kommunträff

46 Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 46 Vad är riktvärden för förorenad mark i efterbehandlingssammanhang? Ett av flera verktyg i riskbedömningen: −förenklad riskbedömning genom att jämföra uppmätta halter med riktvärden (generella eller platsspecifika) Framtagna för bedömning av föroreningshalter i mark Anger en nivå under vilken risken normalt är acceptabel: −inga negativa effekter på människor, miljö och naturresurser −halter över riktvärden innebär inte automatiskt risk Rekommendationer (inte juridiskt bindande) Inte automatiskt detsamma som mätbara åtgärdsmål. Tar inte hänsyn till teknik, ekonomi, allmänna och enskilda intressen Kommunträff

47 Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency Kommunträff Riktvärdesmodellen

48 Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 48 Generella riktvärden - förutsättningar SkyddsobjektKMMKM Människor som vistas på området HeltidsvistelseDeltidsvistelse Markmiljön på området Skydd av markens ekologiska funktion Begränsat skydd av markens ekologiska funktion Grundvatten Grundvatten intill området skyddas Grundvatten 200 m nedströms området skyddas YtvattenSkydd av ytvatten Kommunträff

49 Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 49 Exponeringsvägar som beaktas med avseende på hälsa Kommunträff

50 Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 50 Grundvatten skyddas vid KM och MKM: −exponering via intag av dricksvatten i hälsoriktvärde (KM) −halter i grundvatten nedströms* underskrider halva dricksvattennormen (KM och MKM) Ytvatten skyddas så att tillskott inte gör att haltkriterier överskrids (KM och MKM) −liten avvikelse i förhållande till normalt förekommande halter för metaller −halter underskrider halva effektgränsen för organiska ämnen Markmiljön skyddas på en nivå som motsvarar skydd av: −75% av arterna vid KM och 50% av arterna vid MKM Exponeringen från ämnen med tröskeleffekt från det förorenade området begränsas till: −50 % av tröskeldosen (TDI/RfC) generellt −20 % av tröskeldosen (TDI/RfC) för Pb, Cd, Hg och 10 % för dioxin, PCB För genotoxiska, cancerogena ämnen (utan tröskeleffekt) accepteras maximalt ett extra cancerfall per invånare *0 m för KM, 200 m för MKM Generella riktvärden – antaganden och val Resultat av utgångspunkterna Kommunträff

51 Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 51 Urval av ämnen Nya ämnen −antimon, barium, molybden −alifatiska och aromatiska kolväten Polycykliska aromatiska kolväten i tre grupper −PAH-L med låg molekylvikt: naftalen, acenaften och acenaftylen −PAH-M medelhög molekylvikt: fluoren, fenantren, antracen, fluoranten, pyren −PAH-H med hög molekylvikt: bens(a)antracen, krysen, bens(b)fluoranten, bens(k)fluoranten, bens(a)pyren, dibens(ah)antracen, benso(ghi)perylen, indeno(123cd)pyren PAH-M och PAH-H cancerogena med viktningsfaktorer (baserat på uppmätta halter i svenska förorenade områden) Kommunträff

52 Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 52 Nyheter i beräkningsmetodik Förbättrade eller nya modeller: −transport av ångor till inomhusluft och utomhusluft −upptag av organiska föroreningar i växter −utspädning till brunnar −spridning i vatten med mobilt organiskt material Ny modell för halter i fisk, men exponeringsvägen ingår inte i beräkningen av riktvärden Justeringen för dricksvattennormer i brunnar har ändrats jämfört med NV 4639 Gränser för när fri fas av organiska ämnen kan förekomma Kommunträff

53 Några ”att tänka på” vid platsspecifika riktvärden för förorenad mark Var restriktiv med att utesluta exponeringsvägar −om det inte säkert går att avgöra att de inte har betydelse på lång sikt eller i omgivningen Transportmodellen för spridning av ångor in i byggnader beaktar inte förångning från förorenat grundvatten −riskbedömning av flyktiga ämnen bör också omfatta analys och bedömning av halter i grundvattnet Vid stor vattenföring eller vattenomsättning kan man med modellen få en överdriven utspädning, utsläpp av stora föroreningsmängder ”tillåts” Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency Kommunträff

54 Några ”att tänka på” vid platsspecifika riktvärden för förorenad mark, forts. Hela jordprofilen är ett ekologiskt system och markekosystemet begränsas inte heller av olika användningsområden på markytan −generellt är det mindre lämpligt att definiera olika skyddsnivåer för olika djup i marken Variationen i bakgrundshalt är stor mellan olika delar av Sverige −en platsspecifik bedömning av bakgrundshalter kan vara motiverad (gäller särskilt As där bakgrundshalten styr riktvärdet för KM) I genomsläppliga jordarter kan modellen ge mycket låga riktvärden för vissa flyktiga ämnen i jorden −kompletterande analys av markluft, inomhusluft och grundvatten kan behövas (anm 1 resp 2 i tabellen över generella riktvärden) Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency Kommunträff

55 Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 55 Riktvärden för förorenad mark Beräkningsprogram Kommunträff

56 Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 56 Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 56 Konceptuell modell Kommunträff

57 Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 57 Referenslista Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency Kommunträff

58 Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 58 Uttagsrapport Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 58 Kommentar saknas! Kommunträff

59 Praktiskt exempel Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency Kommunträff


Ladda ner ppt "Naturvårdsverkets vägledningsmaterial om förorenade områden Helena Fürst och Erika Skogsjö, Naturvårdsverket 2009-09-29 Kommunträff Naturvårdsverket |"

Liknande presentationer


Google-annonser