Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Miljöhälsorapport 2005. Bakgrund och syfte Uppföljning och beskrivning av den miljörelaterade ohälsan i Sverige. Underlag för prioriteringar och beslut.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Miljöhälsorapport 2005. Bakgrund och syfte Uppföljning och beskrivning av den miljörelaterade ohälsan i Sverige. Underlag för prioriteringar och beslut."— Presentationens avskrift:

1 Miljöhälsorapport 2005

2 Bakgrund och syfte Uppföljning och beskrivning av den miljörelaterade ohälsan i Sverige. Underlag för prioriteringar och beslut inom miljö- och folkhälsoområdet. En del av uppföljningen, utvärderingen och revideringen av de nationella miljömålen. Bidra med dataunderlag för miljöhälsoindikatorer. MHR 2005

3 Barns miljö och hälsa, en nationell enkätstudie Miljöhälsoenkät till föräldrar med barn i åldern 8 månader, 4 år och 12 år, i hela landet Urvalet var jämt fördelat i landets 21 län + förstärkt i 10 län Utskick av formulär fördelat över år 2003 Ca fick formuläret, ungefär svarade – 71% svarsfrekvens MHR 2005

4 Miljöhälsorapport 2005 – innehåll Barns hälsa i dagen samhälle Skillnader mellan barn och vuxna Sjukdomar och rapporterad livskvalitet Påverkan på foster, nerv- och hormonsystem Cancer Allergi Miljöfaktorer – exponering Inne – ”inneluften”, radon, tobaksrök Ute – ”uteluften”, UV, EMF Buller – ute och inne Metaller och organiska ämnen MHR 2005

5 Ca 27 respektive 29 % av de 4- och 12-åriga barnen hade någon form av pågående allergisjukdom MHR 2005

6 Mindre besvär efter exponering för pälsdjur än väntat, men mer för nickel MHR 2005 Rapporte- rade besvär av födoämnen

7 Mer astma och luftvägsbesvär vid pälsdjurskontakt bland 12-åriga barn i Norrland MHR 2005 Luftvägsbesvär vid pälsdjurs- kontakt (%)

8 Få föräldrar röker inomhus i närheten av sina barn, men ändå.... MHR 2005

9 Relativt många barn med astma eller pälsdjurs- allergi har päls- djur i hemmet MHR 2005

10 Barn upplever dofter som obehagligt – exponeringar för dofter senaste månaden (12 år) MHR 2005

11 Vartannat 12-årigt barn med astma får inom loppet av en månad astmabesvär av lukter eller andras dofter MHR 2005

12 Drygt vart fjärde barn har någon pågående allergisjukdom Vad är vanligast: - bland de små: födoämnesallergi, eksem, förkylningsutlöst astma - bland de större: allergisnuva, astma och kontakteksem blir vanligare Barn med allergisnuva har astmabesvär som ännu ej diagnostiserats som astma Barn med astma och pälsdjursallergi exponeras i hemmet och i skolan för allergen och dofter som underhåller deras sjukdom och som i värsta fall kan försämra denna MHR 2005 Allergisjukdomar bland barn – sammanfattning

13 Inomhusmiljö Passiv rökning Fukt- och mögelskador Radon Buller – inne och ute MHR 2005

14 Andel barn som bor tillsammans med förälder eller annan person som röker dagligen inomhus MHR 2005

15 Passiv rökning 15% av alla barn har någon förälder som röker dagligen vilket orsakar Drygt 500 fall årligen av upprepade öroninflammationer hos barn upp till 2 år Drygt 500 fall årligen av småbarnsastma hos barn upp till 4 år Enstaka fall av plötslig spädbarnsdöd årligen MHR 2005

16 Andel bostäder med rapporterade fukt-/mögelskador och/eller kondens/dålig luft MHR 2005

17 Fukt- och mögelskador i bostaden Nära 20% av alla barn bor i bostäder med rapporterade synliga fuktskador, synligt mögel och/eller mögellukt Mer än 1000 barn årligen i åldrarna upp till 4 år beräknas få astmasymtom till följd av fukt-/mögelskador och/eller mögellukt i bostäder MHR 2005

18 Radon i bostaden Ca barn beräknas bo i hus med radonhalter som överstiger 200 Bq/m 3 Radon i bostäder orsakar ca 400 lungcancerfall årligen men det är osäkert hur radonexponering i barndomen påverkar risken att utveckla lungcancer senare i livet MHR 2005

19 Viktiga hälsoeffekter av buller Försämrad hörsel Öronsusningar (tinnitus) Sömnstörningar Försämrad inlärning Försämrad förmåga att uppfatta och förstå tal MHR 2005

20 Belägenheten av barns bostäder gentemot olika bullerkällor MHR 2005

21 Bullerstörningar hos barn boende i ”bullerhus” och ”ej bullerhus” MHR 2005

22 Rapporterade bullerbesvär hos 12-åriga barn 3 – 4% anger att de ofta eller alltid har öronsusningar Ca 3% har svårt att somna flera gånger i veckan p.g.a. buller Ca 1% vaknar flera gånger i veckan p.g.a. buller 24% anger obehag av ljud i eller nära skola/fritidshem 4% känner obehag av trafikbuller i eller nära hemmet MHR 2005

23 Andel ungdomar 15 – 20 år som bedömer att ljudnivån är för hög i olika musiklokaler MHR 2005

24 Inomhusmiljön – sammanfattning Barn utsätts för buller och föroreningar inomhus som bidrar till besvär och ohälsa, både i bostaden och i förskolan och skolan Det behövs kraftfulla insatser om miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö ska uppnås. MHR 2005

25 Luftföroreningar är komplexa blandningar Från: Vägtrafik Sjötrafik Arbetsmaskiner Uppvärmning Industri Andra länder Partiklar: PM 10 PM 2,5 Ultrafina Sot PAH Gaser & Ångor: Kvävedioxid Ozon Bensen Svaveldioxid Kolmonoxid

26 MHR 2005 Luftföroreningar från förbränning minskade under 90-talet. Har minskningen upphört? PM 10 och ozon minskar inte!

27 Barns exponering Barnfamiljer bor nära trafik Barn vistas mycket i trafikmiljöer Barn exponeras inte mer för att de är små (korta) MHR 2005

28 Barnfamiljer bor ofta vid trafikerade gator Vart tionde barns sovrum mot en trafikerad gata

29 Vistas mycket i trafikmiljöer (BMHE 03) 40% färdas minst 5 km per vardag Äldre barn färdas mer än yngre –19% av 12-åringarna minst 16 km Kortare sträckor i storstäderna, längre i övriga landet

30 MHR åringar mer besvärade av avgaser än andra luftföroreningar utomhus

31 Barns exponering för luftföroreningar Troligen ungefär som vuxna, möjligen något större Barns exponering för PM 2,5 uppskattas till i genomsnitt ca 15 µg/m³ i hela Sverige –På landsbygden 7-12 µg/m³ –Tätort: + 2 µg/m³ –Trafikläge: + 5 µg/m³

32 Är barn mer känsliga? Barn andas in mer luft per kilo kroppsvikt Barn är inte ”små vuxna” –Avgiftningssystemen utvecklas –Luftvägarna utvecklas Vissa sjukdomar mer vanliga hos barn

33 Luftföroreningar – sammanfattning Barn utsätts för luftföroreningar som vuxna eller mer Barns luftvägar utvecklas och är särskilt känsliga Luftföroreningar i Svenska nivåer ökar troligen risken för –Övre luftvägsinfektion –Besvär från nedre luftvägarna –Säm re lungfunktion Miljökvalitetsmålet Frisk luft är inte uppnått

34 Metaller och organiska ämnen – några ämnen som tas upp i rapporten Dioxin, PCB Bromerade flamskyddsmedel Ftalater Alkylfenoler Akrylamid Kvicksilver Kadmium Arsenik Koppar Bly MHR 2005

35 Vilka hälsoeffekter? Hjärnans tidiga utveckling –Inlärning, IQ, motorik, beteende Hormonstörning –Fertilitet, missbildningar, cancer Njurskador Benskörhet Cancer MHR 2005

36 Foster och barn Riskbedömningar av dessa ämnen beaktar oftast barns speciella utsatthet MHR 2005 Foster och barn är känsligare än vuxna! Barn är ofta högre exponerade än vuxna!

37 Fisk Dioxin, PCB – Strömming o vildfångad lax, från Östersjön m.m. Kvicksilver – Insjöfisk, stora havsfiskar Kostråd: –Gravida och ammande kvinnor –Även för barn, speciellt flickor Intag av insjöfisk ca 1 gång/vecka: –3% av barn, 1% av kvinnor Intag av strömming ca 1 gång/månad: –5% av barn, 3% av kvinnor Välutbildade kvinnor har bättre kunskap om kostråden MHR 2005 Glöm inte att fisk i sig är nyttig mat!

38 Amning Dioxin, PCB, bromerade flamskyddsmedel i modersmjölken! Ammade barn högst exponerade! Fördelarna med amning överväger! Modersmjölksersättning: andra kemikalier t.ex. arsenik (från dricksvattnet), kadmium (från soja) och plastkemikalier från flaskor! MHR 2005

39 Små marginaler – stor osäkerhet! Små marginaler mellan exponering och risknivåer –Dioxin, PCB, kvicksilver, kadmium, bly Stor osäkerhet om exponering och/eller risknivåer –Bromerade flamskyddsmedel, ftalater, alkylfenoler, akrylamid, arsenik, koppar MHR 2005

40 Miljömålet – Giftfri miljö Dioxin, PCB, kvicksilver och kadmium - gamla synder Viktigt att följa tidstrender Förbättra riskbedömningar Lång tid innan intentionerna med miljökvalitetsmålet Giftfri miljö kan uppfyllas - men det finns positiva exempel! MHR 2005


Ladda ner ppt "Miljöhälsorapport 2005. Bakgrund och syfte Uppföljning och beskrivning av den miljörelaterade ohälsan i Sverige. Underlag för prioriteringar och beslut."

Liknande presentationer


Google-annonser