Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

EKG-kurs 2014-02-26, Gunnel Hansson EKG-utbildning Våren 2014.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "EKG-kurs 2014-02-26, Gunnel Hansson EKG-utbildning Våren 2014."— Presentationens avskrift:

1 EKG-kurs , Gunnel Hansson EKG-utbildning Våren 2014

2 EKG-kurs , Gunnel Hansson EKG:ets uppkomst

3 EKG-kurs , Gunnel Hansson

4 EKG-kurs , Gunnel Hansson

5 EKG-kurs , Gunnel Hansson Huset framifrånHuset bakifrån

6 EKG-kurs , Gunnel Hansson

7 EKG-kurs , Gunnel Hansson Repolariserad (vila) -90 mV Na + K+K+ Ca 2+ Prot - Hjärtcell

8 EKG-kurs , Gunnel Hansson Repolariserad (vila) -90 mV Depolariserad Na + Ca 2+ Na + K+K+ Ca 2+ Prot - Hjärtcell Depolarisation = elektrisk impulsspridning över cellmambranen

9 EKG-kurs , Gunnel Hansson Repolariserad (vila) K+K Repolariserad (vila)-90 mV Depolariserad (aktiverad) Na + Ca 2+ Na + K+K+ Ca 2+ Prot - Hjärtcell

10 EKG-kurs , Gunnel Hansson Hjärtmuskelcellens aktionspotential Na + inCa 2+ inK + ut Utbyte Na - K KLINISK FYSIOLOGI Figur 9:1

11 EKG-kurs , Gunnel Hansson Hjärtcellens vilopotential I cellmembranen finns jonpumpar som för natriumjoner ut ur cellen och kaliumjoner in i cellen och skapar en koncentrationsskillnad av joner mellan cellens in- och utsida. I vila har kaliumjonen, i motsats till natriumjonen, hög permeabilitet genom cellmembranen.

12 EKG-kurs , Gunnel Hansson Kaliumjoner, som har positiv laddning, kommer därför på grund av koncentrationsskillnaden att läcka tillbaka till cellens utsida. Den samlade effekten av dessa processer gör att cellens insida blir elektriskt negativ. Denna vilopotential är vanligen -90 mV. Hjärtcellens vilopotential forts.

13 EKG-kurs , Gunnel Hansson KLINISK FYSIOLOGI Figur 9:3 Retledningssystemets aktionspotential

14 Autonoma nervsystemets reglering av rytmbildning och hjärtfrekvens Parasympaticus broms N. Vagus Sympaticus gas EKG-kurs , Gunnel Hansson

15 EKG-kurs , Gunnel Hansson Hur påverkas sinusknutan när hjärtfrekvensen ökar? Bromsen minskar och gasen ökar Vilopotentialen blir mindre negativ Pacemakerpotentialen får en brantare lutning dvs. mer Na-joner läcker in i cellen, vilket medför att tröskelvärdet nås snabbare och en aktionspotential utlöses

16 Vilopotential -70

17 EKG-kurs , Gunnel Hansson KLINISK FYSIOLOGI Figur 9:8 En vektor beskriver riktning och storlek av den elektriska impulsfronten vid en given tidpunkt

18 EKG-kurs , Gunnel Hansson Hjärtat- en elektrisk generator Mängder av småvektorer Summation av småvektorer till en stor resultant Resultanten projiceras på EKG- avledningar

19 EKG-kurs , Gunnel Hansson Retledningssystemet KLINISK FYSIOLOGI Figur 9:2

20 Pacemakerhierarki Sinusknutan 70 slag/min AV-noden 40 slag/min Purkinjefibrer 20 slag/min Snabbast bestämmer

21 EKG-kurs , Gunnel Hansson

22 EKG-kurs , Gunnel Hansson KLINISK FYSIOLOGI Figur 9:18 P = förmaks-depol QRS = kammar-depol T = kammar-repol PQ = baslinje

23 Extremitetsavledningarna - speglar hjärtats elektriska aktivering i frontalplanet Bröstavledningarna - speglar hjärtats elektriska aktivering i horisontalplanet Historik 1887 första EKG-registreringen engelsmannen August Waller Början 1900-talet utvecklas EKG av holländsk fysiolog Wilhelm Einthoven (nobelpris 1924) 1908 första EKG-registreringen i Sverige vid fysiologiska institutionen i Lund

24 EKG-kurs , Gunnel Hansson KLINISK FYSIOLOGI Figur 9:15 Bröstavledningar (prekordial-avledningar) 6 elektroder 6 avledningar

25 EKG-kurs , Gunnel Hansson KLINISK FYSIOLOGI Figur 9:16 Bröstavledn. avbildar hjärtat i transversalplanet V1, V2ser höger kammare och septum V3, V4 ser vänsterkammarens anteriora vägg V5, V6ser vänsterkammarens laterala vägg

26 EKG-kurs , Gunnel Hansson Kammardepolarisationen i horisontalplanet

27 EKG-kurs , Gunnel Hansson

28 EKG-kurs , Gunnel Hansson KLINISK FYSIOLOGI Figur 9:10 Extremitets- avledningar 4 elektroder 6 avledningar

29 Extremitetsavledningar EKG-kurs , Gunnel Hansson

30 EKG-kurs , Gunnel Hansson KLINISK FYSIOLOGI Figur 9:11 Bipolära (standard) extremitetsavledningar

31 EKG-kurs , Gunnel Hansson KLINISK FYSIOLOGI Figur 9:13 Unipolära extremitetsavledningar

32 EKG-kurs , Gunnel Hansson Kammarens depolarisation i frontalplanet

33 EKG-kurs , Gunnel Hansson Kammarens depolarisation i frontalplanet

34 EKG-kurs , Gunnel Hansson aVL, I ser vänsterkammarens laterala vägg II, aVF, III ser vänsterkammarens inferiora vägg Extremitets- avledningar i frontalplanet

35 EKG-kurs , Gunnel Hansson Extremitetsavledningar

36 EKG-kurs , Gunnel Hansson KLINISK FYSIOLOGI Figur 9:19 R-vågsprogression Normal Patologisk

37 EKG-kurs , Gunnel Hansson Transmural infarkt Subendokardiell infarkt

38 EKG-kurs , Gunnel Hansson Hur tolkar man EKG?

39 Man tittar på följande

40 EKG-kurs , Gunnel Hansson KLINISK FYSIOLOGI Figur 9:14 Hjärtats elektriska axel Kammardepolarisationens huvudriktning i frontalplanet Normalt mellan 0 och 90 grader EKG-kurs , Gunnel Hansson

41 EKG-kurs , Gunnel Hansson Enkel metod: Var är största positiva utslaget? Beräkna el-axeln Avledning II = 60 º

42 EKG-kurs , Gunnel Hansson Beräkna el-axeln 2-stegs-metoden: Var är pos = neg ? El-axeln är vinkelrät 90° mot denna avledning, dvs 3 steg mot pos utslag. Alvedning II = 60 º “0” 1 2 3

43 EKG-kurs , Gunnel Hansson 1 mm = 0,1 mV 10 mm = 1,0mV 1 mm = 0,02 s = 20 ms5 mm = 0,1s Pappershastighet = 50 mm/s EKG-kurs , Gunnel Hansson

44 EKG-kurs , Gunnel Hansson

45 EKG-kurs , Gunnel Hansson P våg= tiden från att första cellen i förmaken till sista cellen i förmaken har aktiverats. Normalt max 120 ms PR(Q)-tid= tiden från att första cellen i förmaken aktiveras till att första cellen i kammrarna aktiveras. Även kallad överledningstid. Normalt ms QRS= tiden det tar från att första kammarcellen aktiveras till att sista kammarcellen aktiveras. Normalt ms QT-tid=tiden från första kammarcellen aktiveras till sista kammarcellen repolariseras. Normalt kvinnor ≤ 430 ms, män ≤ 440 ms Elektrisk axel= kammaraktiveringens huvudriktning i frontalplanet. Normalt mellan 0 och 90 grader. Mätvärde i EKG

46 EKG-kurs , Gunnel Hansson 1 millivolt ( mV) motsvarar 10 millimeter på pappret 1mV=10 mm De elektriska impulserna som leds från hjärtat ut till hudytan är väldigt små så man måste förstärka dem så man kan tolka EKG-et. EKG- förstärkning

47 EKG-kurs , Gunnel Hansson

48 EKG-kurs , Gunnel Hansson

49 EKG-kurs , Gunnel Hansson Supraventrikulära extraslag Sinusknutan Förmaken AV-noden Kammrarna

50 EKG-kurs , Gunnel Hansson

51 Ventrikulära extraslag Sinusknutan Förmaken AV-noden Kammrarna

52

53

54 EKG-kurs , Gunnel Hansson

55 EKG-kurs , Gunnel Hansson

56 EKG-kurs , Gunnel Hansson

57 EKG-kurs , Gunnel Hansson

58 EKG-kurs , Gunnel Hansson

59 EKG-kurs , Gunnel Hansson

60 EKG-kurs , Gunnel Hansson 9

61 EKG-kurs , Gunnel Hansson

62 EKG-kurs , Gunnel Hansson

63 EKG-kurs , Gunnel Hansson

64 Tolkningsförslag till övnings-EKG 1. Sinusrytm. Normalt EKG 2. Sinusrytm. Enstaka supraventrikulära extraslag (SVES) Troligen normalt EKG 3. Sinusrytm. Enstaka ventrikulära extraslag (VES). I övrigt inget anmärkningsvärt Troligen normalt EKG 4. Sinusrytm. Högersidigt skänkelblock (HSB) Patologiskt EKG 5. Sinusrytm. Vänstersidigt skänkelblock (VSB) Patologiskt EKG

65 6. Förmaksfladder med 4:1 blockering. ST-förändringar svårbedömda pga de högamplitudiga fladdervågorna. Patologiskt EKG 7. Förmaksflimmer. Utbredda ST-T förändringar. Kan betingas av ischemisk hjärtsjukdom/belastning. Förändringar kan delvis vara rytmbetingade. Patologiskt EKG 8. Sinusbradykardi. Q i anteroseptala avledningar. ST-höjning föreligger. Anteroseptal infarkt. Troligen akut. Patologiskt EKG Tolkningsförslag till övnings-EKG

66 9. Sinusrytm. Q-vågor och T-vågsförändringar i inferiora avledningar som vid genomgången inferior infarkt. Patologiskt EKG 10. AV-block III. Patologiskt EKG 11. Sinusrytm. Höga R i laterala avledningar. Vänsterkammarhypertrofi. ST-T förändringar i laterala avledningar, kan betingas av ischemisk hjärtsjukdom / belastning Patologiskt EKG 12. AV-block II av Wenckebach-typ. Patologiskt EKG Tolkningsförslag till övnings-EKG

67 Aktionspotentialen i kammarmuskulaturen Endokardiellt belägna celler Epikardiellt belägna celler KLINISK FYSIOLOGI Figur 9:5

68 EKG-kurs , Gunnel Hansson Jordelektroden används för att lägga patienten på samma nivå som jorden. Om detta inte sker så kan störningar som man normalt har från apparater och magnetfält att förstärkas så att EKG signalen inte går att läsa eller tolka Jordelektroden uppgift vid EKG-registrering


Ladda ner ppt "EKG-kurs 2014-02-26, Gunnel Hansson EKG-utbildning Våren 2014."

Liknande presentationer


Google-annonser